23. Norra Båsane - Med blick för mossor

Det finns över 1 000 olika mossor i Sverige. Här växer en tredjedel av dem inom en yta som inte är mycket större än en IKEA-parkering. Öppna ögonen för mossornas form- och färgrikedom och Norra Båsanes dunkla bäckravin kommer att bjuda på möten med växter du inte visste fanns.

"I kvällsdunklet skymtade jag norrut vid bäckens vänstra strand mäktiga tvärt stupande, starkt förvittrade bergväggar, som likt en mur följde bäckens lopp så långt man kunde med ögat följa det. Jag förstod att jag framför mig hade det förlovade bryologiska landet, men nu föll höstmörkret som en fäll ned över den tysta trakten, där endast bäckens porlande lät sig höra.” Det är den 24 september 1922 och Sixten Bergström tvingas avbryta sitt andra besök vid Norra Båsane. Det skulle dröja till midsommarhelgen året därpå innan han kunde bekräfta det han anade den här kvällen: att Norra Båsanes mossflora är unik i sin artrikedom. Efter många återbesök kom hans artlista till sist att omfatta 278 arter.
Senare tiders botanister har hittat ytterligare ett antal. När området inventerades i slutet av 1970-talet fann man 338 olika mossor, varav många mycket sällsynta. Om det till äventyrs finns någon annan lika artrik växtplats för mossor i vårt land så väntar den ännu på sin Sixten Bergström.
Två faktorer kan förklara artrikedomen, geologin och skogshistoriken. Berggrunden är en komplicerad mosaik av Dalformationens bergarter, varav flera är rika på kalk, och den täta skogen i bäckravinen har fått växa i fred under lång tid. Skuggiga, fuktiga och oföränderliga miljöer är precis vad de flesta mossor behöver. Och många av de sällsynta mossorna i Norra Båsane är kalkgynnade.
Att Sixten Bergström läste detta landskap och drog sin slutsats om dess ännu fördolda artrikedom den där septemberkvällen för snart 100 år sedan är värt att begrunda.
Sixten var inte boklärd botanist, han var lanthandlare på gården Arket utanför Bäckefors. Han hade ingen utbildning utöver den tidens folkskola och när han dog 1949 hade han veterligen aldrig varit utanför Dalslands gränser. Men han kom med tiden att brevväxla med många framstående botanister i Sverige och Europa, och flera av dem kom också på besök. Med outtröttlig samlariver och en cykel som enda fortskaffningsmedel utforskade Sixten och hans bror Carl hembygdens flora. Deras herbarium, som nu finns på Göteborgs universitet, omfattar mer än 20 000 ark pressade kärlväxter, lavar och mossor, omsorgsfullt etiketterade och genomgående mycket pålitligt artbestämda.  
Att ta sig in i mossornas värld och börja sätta namn på färg- och formrikedomen i barrskogarnas gröna heltäckningsmattor är ingen enkel uppgift. Men varför inte göra ett litet försök, i Sixten Bergströms anda. Bli bryolog för en dag! I vår tid finns det fina fälthandböcker med färgbilder och dessutom har vi ju facit – vi vet vilka mossor som växer i Norra Båsane.
Förslagsvis kan man börja med att identifiera några av de allra vanligaste arterna, de som finns i snart sagt varenda svensk skog: väggmossa, husmossa, björnmossa och kanske kvastmossa. I gammal granskog växer den vackra kammossan, lätt att känna igen. I samma skogstyp finner man inte sällan blåmossans täta, blågröna dynor. Vill man leta efter rariteter är bäckravinen med sin klippvägg den mest givande jaktmarken. Röd glansmossa, nordlig björnmossa, liten ärgmossa och blek stjärnmossaär ett litet urval av områdets celebriteter.

Norra Båsane är naturreservat, 16 ha. Informationstavla finns vid reservatsgränsen ca 75 m från vägen. Upptrampade och spångade stigar leder därifrån till Stutedalstjärn i södra delen av reservatet och upp genom bäckravinen i norr.

 

Hitta hit:
Från väg 166 i Dalskogs samhälle tar man av mot norr på Båsanevägen (vid f d affären). Efter ca 2,5 km finns en skylt vid vägkanten som pekar mot reservatet. Parkeringsmöjligheter på andra sidan vägen (N58.768653 O12.301316).

Karta över området

Tillbaka till www.naturidalsland.se