Upplev den unika trädgården på Hellekis Säteri
Det är augusti på Hellekis Säteri vid Kinnekulles västsida och den största strömmen av besökare har avtagit för säsongen. Några gäster sitter och fikar i apelgården och andra strosar längs grusgången vid galleriet och växthuset. Innanför de höga häckarna öppnar sig en värld av unika och exotiska växter och träd. I arboretumet ståtar äkta kastanj, blodbok, valnötsträd och ginkgo biloba med sina höga och vida bladverk.
Rosengården med de gamla rosensorterna har falnat i färg även om echinacea, liljor och lavendel fortfarande blommar, men däremot fullkomligt exploderar det av kulörer i den 50 meter långa perennalisten. Här arbetar trädgårdsmästaren Åsa Lindqvist med att sköta om rosor, crocosmia, pioner, irisar, stormhattar, höstflox, klematis och flera hundra andra sorters perenner.
- Nu och några veckor framåt kommer den sista explosionen av blommor innan hösten tar vid, berättar hon.
Det är Åsa som har designat utformningen av perennrabatten. Tidigare hade de olika delarna varsitt färgtema men efter att perennan behövde få sig en uppfräschning blev resultatet i stället en färgmix där de olika tonerna smälter samman på ett behagligt sätt.
En plats för inspiration och vila
Trädgården, som i sin nuvarande form anlades på 1930-talet, öppnades upp för besökare 1994 då den nya generationen Klingspor ville göra säteriet mer tillgängligt för allmänheten. Samma år startades även caféet i det gamla orangeriet. Nu kompletterar trädgården, caféet, gallerierna och konsten i växthuset varandra och skapar ett intressant besöksmål.
Åsa Lindqvist och kollegorna på säteriet arbetar tillsammans för att åstadkomma en levande plats som ska ge besökarna möjlighet till rekreation, inspiration och kunskap.
- Det är fantastiskt att få föra det här arvet vidare, att få utveckla den här trädgården som har så många unika träd och växter och en sådan potential, säger hon.
Kinaprofessor tog med sig träd
På Hellekis Säteri råder mycket gynnsamma växtförhållanden, då området ligger i odlingszon 1. Skyddet från Kinnekulle, den bördiga djupa matjorden, vattnet som sipprar ner från berget och Vänerns vatten som värmer om hösten och vintern skapar unika förhållanden och gör det möjligt för växter som normalt sett trivs längre söderut att frodas här. Träd som poppelmagnolia, metasekvoja och gudaträd växer sig höga i arboretumet och rosor och perenner av ömtåligare slag står sig bra i perennalisten och i rosengården.
Till några av de mest unika träden på Hellekis Säteri hör ginkgo biloba och metasekvoja. Ginkgon kallas också för kinesiskt tempelträd och är världens äldsta trädart med sina 200 miljoner år på nacken. Exemplaret på säteriet är drygt 115 år och kom hit med kinaprofessorn Erik Nyström som bodde med sin familj på Hellekis under somrarna. 1902 tog han med sig en ginkgo biloba av honart och 2007 upptäcktes det att hon hade börjat sätta frukt! Samma år, som dessutom var året då Linnés 300-årsjubileum firades, planterades en hanginkgo vid caféet på andra sidan häcken om arboretumet.
- Men han är ännu för ung för att kunna reproducera sig, berättar Åsa.
Honträd av ginkgon finns inte på så många platser eftersom de sätter frukt och luktar illa. Därför planteras vanligtvis hellre hanträd i städer och parker, men på Hellekis går det alltså att få se ett äkta kinesiskt tempelträd av honart.
Som en hemlig trädgård
I rosengården växer gammeldags rosor, perenner och lavendel i en cirkelformad harmonisk komposition, och i mitten porlar vattnet från den lilla fontänen, en organiskt formad skulptur i svart sten. Rosariet är omgivet av en stenmur och en bokhäck och påminner om den hemliga trädgården från boken med samma namn skriven av Frances Hodgson Burnett i början av 1900-talet. Och liksom ett besök i den fiktiva trädgården fyller de gröna rummen på Hellekis Säteri en med både energi, inspiration och lugn.
Se filmen där Åsa berättar om perennalisten på säteriet här!
