Michael Klages, Lovéncentret för Marin Infrastruktur, Kristineberg

2017 års Västerhavsvecka infaller 5-13 augusti. Västerhavsveckan är en temavecka för havsmiljön som arrangeras av Västra Götalandsregionen.

På Skaftö finns två marina forskningsstatoner, Lovéncentret Kristineberg i Fiskebäckskil och Klubbans Biologiska Station på Östersidan.

Lovéncentrets aktiviteter under Västerhavsveckan

Lovéncentret anordnar under Västerhavsveckan 2017 exkursioner ombord på ett av sina forskningsfartyg där man får följa med fartyget ut på Gullmarn där man tar upp djur och alger från botten och studerar närmare. Med ombord finns en kunnig marinbiolog som visar och berättar om de fynd som görs. Man arrangerar också strandexkursion för familjer i Bökevik under denna vecka. Nytt för i år är snorkelleden i Bökevik med tema ålgräs som invigs under årets Västerhavsvecka.

Ett av Europas modernaste marina laboratorier

Lovéncentret är en av Europas modernaste marina laboratorier, med unika möjligheter att utföra avancerat experimentellt arbete. Här finns välutvecklade system med genomflödande havsvatten, laboratorier av hög internationell standard, högteknologiska instrument samt logi och restaurang. Lovéncentrets fartyg och fjärrstyrda undervattensfarkoster gör det möjligt att studera och samla in material från de allra djupaste delarna av Sveriges hav.

En av världens äldsta marina forskningsstationer

Kristinebergs zoologiska hafsstation tillkom 1877 på initiativ av Sven Lovén, och är en av världens äldsta marina stationer för forskning och utbildning. Under 1900-talet byttes namnet till först Kristinebergs marinbiologiska station och sedan Kristinebergs marina forskningsstation. Den har fram till och med 2007 drivits av Kungliga Vetenskapsakademien i nära samverkan med Göteborgs universitet. Från och med 2008 drivs stationen av Göteborgs universitet.

Vi träffade Michael Klages, föreståndare på Lovéncentret sedan fem år tillbaks.

Forskningsstationen har bytt namn flera gånger under årens lopp. I dagligt tal används omväxlande Kristineberg och Lovéncentret. Vilket är korrekt namn?

- Sedan 1 januari 2016 heter vi Lovéncentret för Marin Infrastruktur, berättar Michael. Det beskriver vårt uppdrag bättre och är kanske enklare för många att använda än namnet vi hade innan dess.

Många kallar fortfarande forskningsstationen för Kristineberg. Vad händer med Kristineberg som varumärke?

- Både Tjärnö och Kristineberg har sina varumärken som är kända för forskare världen över. Som det nu ser ut så kommer vi förmodligen att byta namn igen till Kristineberg Marine Research and Innovation Center.

- För ett privat företag skulle det vara ogörligt att förändra sitt namn så många gånger såsom skett med denna forskningsstation, men här är det universitetet som bestämmer och å andra sidan om detta nya namn, och återigen ett namnbyte, ger större möjlighet att locka extena aktörer hit så är det bra.

Apropå externa aktörer. Lovéncentret var nedläggningshotat ett tag, men efter att Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet, beslutat att ge Axel Wenblad, fd generaldirektör på Fiskeriverket och ordförande i Världsnaturfonden WWFs styrelse, i uppdrag att utreda frågan ännu en gång drogs slutsatsen att både Kristineberg och Tjärnö forskningsstationer behövs i framtiden. Dessutom ska Lovéncentret inte bara finnas kvar utan utvecklas och Axel Wenblad föreslog i sin utredning att stationen vid Kristineberg öppnas upp för fler forskningsaktörer.

- Efter mitt första år här sa jag till Göteborgs universitet i mina samtal att vi måste bredda vårt aktivitetsområde. Lovéncentret och Tjärnö kan mycket mer än att vara forskningsstationer för marinbiologi. Jag kan tänka mig att vi också kan vara en plats och forskningsstation för ingenjörsstudenterna, för marinbiologi, marinkemi och oceanografi. 90 % av alla som kommer hit idag är marinbiologer.

- Vad vi har gjort är att vi har startat en forskningsdykarverksamhet. Det finns ett stort intresse internationellt för en utbildning som forskningsdykare och vi har utvecklad en metod för denna undervisning som visat sig vara attraktiv inte bara i Sverige utan även internationellt.

- Vi har också utvecklad ett samarbete med Uppsala universitet och ett tyskt universitet vad avser marin energi där studenter från dessa universitet här ges möjlighet att göra egna experiment med vågkraft och energikonvertrar. Detta är mycket intressant och spännande.

Lovéncentret har drivits av Göteborgs universitet sedan 2008, men nu kommer det in fler aktörer. Vilka är de och hur långt har ni kommit i den processen?

Vi utvecklar ett samarbeta med IVL Svenska Miljöinstitutet som idag hyr kontorsplatser på laboratoriet, men också med RISE – Research Institutes of Sweden (ett nätverk av teknikinriktade forskningsinstitut som samverkar med universitet, näringsliv och samhälle), KTH Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg.

Alla dessa aktörer har undertecknat en avsiktsförklaring som handlar om att utforma en strategi för att utveckla forskningsstationen till ett centrum för marin forskning och innovation och att de vill nyttja oss mer med början i januari 2018. Även Lysekils kommun har undertecknat en sådan avsiktsförklaring att de vill jobba mer aktivt tillsammans med oss här på forskningsstationen. Läs vad Lysekils kommun skriver om samarbetet här. 

Avsiktsförklaringen är alltså klar och påskriven och nu i slutet av augusti träffas vi i en Implementerinsgrupp där vi diskuterar hur samarbetet ska se ut, format, regler, kostnader, hur mycket pengar var och en ska bidra med och hur mycket inflytande dessa aktörerna ska ha i Lovéncentrets strategiska utveckling, undervisning, forskning, samverkan – det är den typ av frågor vi diskuterar. Vårt nästa möte är i slutet av augusti då samltiga intressenter träffas inklusive Axel Wenblad, ordförande i gruppen tillsammans med Lena Gipperth, förståndare för Centrum för hav och samhälle vid Göteborgs universitet.

Testsite Skagerrak är en ny satsning där ni är involverade, vars syfte är att skapa en kommersiell havsbaserad testsite vid Islandsberg och Kristineberg.

Testsite Skagerrak är en del av detta utvecklad av Anne Gunnäs och Michael Johansson på Lysekils Kommun, Kerstin Lindblom från RISE och jag själv. Vi har så många möjligheter här vid Gullmarsfjorden att vi skulle marknadsföra oss mer och locka externa aktörer, andra privata företag och forskare att komma till Lysekil kommun och testa sina prototyper i våra testparker. Vi kan erbjuda dem logi här eller på Klubban, vi kan stödja dem tekniskt med t ex teknisk personal, undervattensutrustning som nätkablar, videokameror och 24 kanals fiberoptisk kabel på 30+ meters djup. Vi har 4 ROVs, 3 forskningsfartyg, forskningsdykare med senaste utrustningen, labb, konferensrum, salar mm. Detta är ytterligare en möjlighet att få fler externa användare här.

Plast i haven som ett omfattande miljöproblem har fått alltmer medialt fokus och alltfler blir medvetna om detta miljöhot. Vi som lever på västkusten ser de påtagliga konsekvenserna genom all plast och övrigt skräp som flyter iland på våra stränder. Ett initiativ till att städa upp har tagits genom Strandstädarkartan som lyfts fram under Västerhavsveckan. Ett annat är att alltfler väljer bort plastkassar när de handlar. Du själv har engagerat dig i detta ämne, och är bl a medförfattare till i boken ”Marine Anthropogenic Litter” och du har också skrivit artiklar i ämnet i många vetenskapliga journaler.

Strandstädning och undvikande av plastkassar – hur långt räcker våra ansträngningar?

Vi vet att idag lämnar människor mer än 9 miljoner ton plast i haven och vi har ingen aning om konsekvenserna av det, för vi vet inte i detalj konsekvenserna av detta för livet i havet och för människan själv. Dessa plaster har lång livstid i haven eftersom det inte finns något uv ljus djupare ner, vilket är viktigt för att bryta ner plast. Så förmodligen har plast i havet en livstid på mer än 400 år. Vi tror att mycket av plasten ligger på havsbotten i djupvatten, men vet också att mycket driftar i havsströmmar över hela världen.

Strandstädning är en sk ”end-of-pipe” lösning. Ingen lösning på själva problemet, men vi har ingen annan chans än att försöka hitta lösningar och att rensa upp. Det mesta av plasten som flyter iland här på svenska västkusten är inte producerad här i Sverige utan kommer med havsströmmarna i Nordsjön och Östersjön som leder hit från Holland, Polen, Tyskland och Storbrittanien. Vi är bara slutpunkten för dessa strömmar. Det måste till ett internationellt uppdrag och internationella ansträngningar för att minska plastproduktionen och plastkonsumtionen universellt.

Vet inte om detta är officiellt, men jag vet att Lysekils kommun håller på att initiera ett ny strategi där man diskuterar med de lokala handlarna att inte sälja och lämna ut plastpåsar. Lysekil kommun kan komma att bli den första kommunen i Sverige att vara plastpåsfri. Det är bra! Det löser inte hela problemet, men det är en mycket viktig signal att vi måste minska användningen och produktionen av plast.

Ni har inget Öppet Hus på Lovéncentret under årets Västerhavsvecka ?

Vi är mitt i en omorganisation så just detta året har vi ingen möjlighet till det. Vi har dock medarbetare från Centrum för hav och samhälle vid Göteborgs Universitet som sitter här hos oss. De är ansvariga för samverkan mellan alla marinforskningsaktiviteter vid Göteborgs universitet och allmänheten, så det kommer finnas möjlighet även framöver att se vad vi gör och vi kommer ha guidade turer här. Göteborgs universitet är medvetna om värdet av att informera allmänheten om marin forskning och vi tar gärna emot besök! Kontakta Marie Svärd för guidningar. Hon är kommunikatör vid Centrum för Hav och Samhälle och sitter här på Lovéncentret. Hennes e-post är marie.svard@gu.se

Skolan på Skaftö viktig för framtiden

Lovencentret har alltså gått från att vara nedläggningshotat till att nu utvecklas och växa tillsammans med andra aktörer. En följd av de satsningar man planerar blir också en möjlighet att attrahera så kallad science tourism till Skaftö och Lysekil. Något som Michael Klages ser som positivt då det inte bara kommer gynna Lovéncentret Kristineberg utan också Skaftös näringsidkare vilket förhoppningsvis kan generera fler arbetstillfällen, vilket i sig förhoppningsvis kan generera fler barn i Skaftö skola på sikt. Skolan är mycket viktigt då man vill attrahera forskare till Skaftö så att hela familjen kan följa med. Lovéncentret arbetar idag med Skaftö skola och Michael diskuterar med dem hur man ytteligare kan utveckla en maritim inriktning för att på så sätt lägga grunden till ett intresse för naturvetenskap och marina vetenskaper. Barnen är vår framtid och våra framtida forskare.

Här är länk till nyheter från Lovéncentret.

SLC Kristineberg finns också på FB. 

Vatten och väderdata är intressant att följa via Lovéncentrets sida.

Här hittar du Lovencentret Kristinebergs hemsida.

Fler artiklar om evenemang, personligheter och sevärdheter på Skaftö hittar du under Reportage från Skaftö.

Vi har också samlat videos och fimade intervjuer på Filmer från Skaftö.