Kyrkor i Ale

Den ser ut att vara gammal - och det är väl delvis sant. Stenarna som den är byggd av är milliontals år gamla.
 
Inlandsisen slipade dem för tiotusen år sedan. Så småningom blev stenarna till gärdsgårdar i trakten. När taggtråden kommit, förmådde den unge prästen Ivar Rhedin bönderna att frakta sina gärdsgårdar hit för att bygga en kyrka. 740 hästlass kördes fram - främst från Skårdals rote. Året var 1912. Mankommer lätt att tänka på skrönan från Skaraborg där någon bonde lär ha sagt: "De e la meningen att ho ska bli ihåli?".
 
Den 1:a advent 1912 stod kyrkan färdig att invigas. Hon byggdes på frivillivhetens basis för insamlade medel, 25 000 kronor. Arkitekt var Sigfrid Ericson, han som också rirat Masthuggskyrkan i Göteborg. Byggnadsstilen är svensk nationalromantik. Efter sista renoveringen 1975 ger hon ett ljust och ungdomligt intryck. Till julen 1982 kom Idoff Rosins Maternité, skuren i Hondurasmahogny till kyrkan, en gåva av konstnärens maka. 30 år tidigare hade skulpturen skapats med tanke på den plats däe den är uppsatt.
 
När man ser på Surte kyrka kommer man attt änka på orden i Petrus 1 brev. 2 kap. 4 vers.
" När ni kommer till Honom, den levande stenen, ratad av människor, men utvald av Gud och ärad av honom, då blir Ni till levande stenar i ett andligt husbygge".

Nödige kyrka härstammar ursprungligen frå 1100- eller 1200-talet. Den nuvarande helgedomen byggdes 1727 och uppfördes då utanför den tillbyggda äldre kyrkan. I samband därmed revs den gamla kyrkan. Altaruppsatsen och takmålningarna från 1734 har utförts av Alexander Fox. Predikstolen från 1741.
 
Den gamla kyrkvaktmästaren Einar Svensoon sade ofta - särskilt då han tänt alla levande ljus inför julottan: "Ärhoninte grann?" Jo, nödige kyrka innehåller många sevärdheter och skönhetsvärden vilket också S:t Hans-korset vid vägen vittnar om.
 
Vid kyrkans mest omfattande restaurering i modern tid 1981-1982, då det blivit nödvändigt med grundförstärkning och nytt värmasystem och en kulvert måste ordnas under kyrkan, så upptäcktes och utgrävdes fullständigt två meter djupt kulturbärande lager under kyrkans hela långhus. Då kunde man se nära meterhöga rester av medeltidskyrkan, helt innanför nuvarande murverk. Man fann primklockan, ett meterlångt fint svärd av 1200-talstyp, rester av ett 700-årtigt processisionskors från Frankrike, rader av myt från Magnus Erikssons tid till Karl XII:s nödmynt. Unika för Norden är fynden av gravar från tiden före medeltidskyrkan.

Kyrkan i Nol stod färdig 1987. Den byggdes med Nols missionshus som stomme. Dåvarande kyrksalen är nu församlingssal. I Nols kyrka finns ett vackert korfönster i glamosaik gjort av Roland Andersson på temat "Varde Ljus". Pastorsexpeditionen är också inrymnd i Nols kyrka.

Den blå kyrkan mitt i centrala Älvängen är en s k vandringskyrka som tog plats här 1970. 1982 byggdes församlingsalen till med bl a kök, arbetsrum och barnrum och samma år uppfördes klockstapeln. I kyrkan finns en vacker altartavla i trä gjord av Harry W. Svensson. Den är målad i ljusa vackra färger. Kyrkan invigdes 1986.

Starrkärr och Kilanda är bygder som varit bebodda sedan lång tid tillbaka. Namnet Starker (eller Starrkärr som vi säger idag) nämndes redan 1438. Starrkärrs kyrkas föregångare på platsen finns beskriven mycket bra av kyrkoherden Kollinius i ett protokoll från 1721. Det var en byggnad från 1200-talet, som bestod av långhus och ett litet kor åtskilda av en triumfbåge. Denna kyrka revs 1721 och en ny byggdes. Den nya kyrkan invigdes i augusti 1722, men var ett fuskbygge av värsta slag. Bara efter några år klagades det på murkna och dragiga portar. Därefter följde år av reparationer. Efter bara 120 år var kyrkan uttjänt och revs i april 1842.
 
Efter rekordkorta fyra månaders arbete invigdes den nuvarande kyrkan, ljus och öppen i Karl-Johanstil. Nytt torn hade byggds redan 1832. I Starrkärrskyrka fanns fram till 1868 en mycket vacker dopfunt från 1200-talet gjord i täljsten och som numera finns i Statens Historiska Museum i Stockholm. Nedanför kyrkan finns också ett litet kapell för dop, vigslar och begravningar med mindre antal deltagare. Intill ligger också Starrkärrs prästgård, byggd 1907, numera församlignshem.

Kilanda kyrka härstammar från medeltiden (1200-talet). Troligen har här funnits ett kloster, som tillhört Vadstena. Kyrkan är byggd i gråsten och var ursprungligen mycket liten och saknade torn. Ingången var tidigare från södersidan. Det lilla förnstret under läktaren är den till hälften igenmurade ingången. Nuvarande ingång upptogs 1688. År 1702 förlängdes kyrkan till nuvarande mått. Eftersom man använde ett annat sätt att mura (skalteknik) ser man tydligt varifrån tillbyggnaden skett.
Tornet byggdes 1805. Tidigare fanns en fristående klockstapel med klocka. Troligen var denna sprucken 1664 eftersom man då samlade in tenn och kopparsaker från hushållen för att förbättra klockan. Denna började gjutas i Skepplanda, men fick gjutas färdig i Kilanda. Till Erich Halorsson i Grönköp betalades 16 öre för att han fraktade klockan till Kilanda. Ytterligar en klocka köptes 1759. Den pryds med bilder av Konung Adolf.
 
Kyrkans interiör har fått en prägel av 1700-talets takmålningar. De utfödes 1738-39 av kyrkomålaren Ditloff Ross. Altarskulpturen är från 1954, men passar förnämligt in bland 1700-talets inventarierna. Den lilla stenbyggnaden vid kyrkans nordöstra hörn är F d Beijerska gravkoret från 1768. Nu används det som bisittningsrum. Församligshemmet vid kyrkans parkering invigdes 1992.
 
Vid kyrkan spelade man 1975 in ett flertal scener för TV-filmen RASKENS baserad på Vilhelm Mobergs roman med samma titel. Kyrkans karaktär och historia uppfyllde väl kraven på rätt inspelningsmiljö.

Mitt i Göta Älvdalen ligger Skepplanda kyrka. När man kör riksväg 45 från Göteborg mot Trollhättan ser man kyrkan redan på en halv mils avstånd uppe på höjden. Kyrkan har funnits här sedan medeltiden. Vid slutet av 1600-talet blev den dock för liten. På önsekmålet att låta bygga ut kyrkan, svarade kyrkorådet först: " De yngre får vänta till de äldre dö och gå så i deras ställe". Men år 1698 utvidgades kyrkan. Marcus Jeger snidade den förnämliga altaruppsatsen, dopfunten och predikstolen i barockstil. Sven Wernberg målade skulpturerna och altartavlorna 20 år senare, samt skänkte skeppet, som hänger över gången. Takmålningarna tillkom 1770 genom Johan Burman.
 
Det är en mycket vacker kyrka med ett dominerande läge. Det finns ett stort lekmannaansvar i församlingen. Gudstjänsterna är välbesökta av människor i olika åldrar.

Kyrkan i Hålanda byggdes troligen på 1200-talet. Under 1800-talet planerade man att uppföra en ny kyrka på samma plats, men så skedde inte. Orsaken var de stora utflyttningarna som skedde från församlingen vid den tiden. Kyrkklockorna är från 1500- resp från 1700-talet. Dopfunten är gjord av täljsten från en brytplats inom socknen och är troligen tillverkad på 1200-talet.
 
Predikstolen och sannolikt även altartavlan härhör från 1600-talet. Takmålningarna utfördes av Jonas Drycks 1776. På läktarbarriären avbildas Kristus och de tolv apostlarna. Adelsvapnen, som är målade på en av bänkarna i koret, avslöjar att Livereds Säteri ligger inom församlingen.

Text av Kyrkoherde Bengt Laurell