Hoppa till textinnehållet
Västsverige
Sök
Brunnsparken

Rutt 3. Göteborgs levande stadskultur

I mitten av 1800-talet flyttades salumarknaden från Gustaf Adolfs Torg ut till det nyanlagda Kungstorget, alldeles invid vallgraven. För att tidigare gett plats åt försvarsverk skulle det nu säljas mat här i låga basarlängor. Senare fick Victor Adler och Hans Hedlund uppdraget att rita en Saluhall vilken stod klar1889. En spänstig järnkonstruktion formar ett välvt tak under vilken små butiksbodar i jugendstil placerades fritt. Idag sjuder Saluhallen av liv, här finns mat från världens alla hörn i ett fyrtiotal butiker och restauranger.

Fortsätter man promenaden längs med vallgraven kommer man till Grönsakstorget, även det en rest från den befästa stadens försvarsverk. I början av 1800-talet anlades här en stor prunkande trädgård för att femtio år senare bli stadens centrum för grönsaker, frukt och blommor. Kommersen började tidigt och speciellt känd var gumman Elvira Kjellberg som under åren 1888-1928 stod på torget i alla väder. I anslutning till torget ligger också gamla Sahlgrenska sjukhusets halva oval. Den tillhör idag universitetet och byggdes till 2006 efter ritningar av Nyréns Arkitektkontor. Även danska 3xNielsen ritade ett glashus för universitetet i grannkvarteret. Glasfasaderna har getts ett det lite ovanliga solskyddet med lameller i gult tegel, som en blink åt omgivande bebyggelse. I grannkvarteret finns också den legendariska jazzklubben Nefertiti.

 

Nästa stopp längs med vallgraven är Fiskhallen vilken ritades av Victor von Gegerfelt 1874. Hit förlades Göteborgs centrum för fiskhandel fram till 1910 då Fiskhamnen i Majorna stod klart. Byggnaden ritades i gotisk stil och med dess branta tak, sju likformiga sidokapell och spetsiga fönster är det lätt att associera till medeltida kyrkobyggande. Så byggnaden också fått epitetet 'Feskekörka' av göteborgarna. Idag säljs här fortfarande mycket fisk i den vackra hallen och det finns restaurang.

City Activity Foto: Göran Assner / View Marketing

Innan man tar steget över Vallgraven kan man gå förbi Esperantoplatsen. Här finns ett spårkcafé, där de anställda behärskar flera språk och gästar uppmuntras att öva sina färdigheter. På andra sidan platsen blottas den höga stenmuren Carolus XI Rex, den enda kvarvarande bastionen från Göteborgs försvarsverk. Väl över Vallgraven möter man den stenstad som byggdes under stadens stora expansion i slutet på 1800-talet och in bit in på 1900. Här ligger Järntorget, där stadens importerade järn vägdes och torget blev sedermera arbetarrörelsens centrum.

 

Idag är Järntorget en viktig knutpunkt för Göteborgs levande stadskultur. Här finns Folkets hus från 1956, ritat av Nils Einar Eriksson, vilket rymmer såväl teater, restauranger som kontor. Även biografen Draken är en del av komplexet och här förläggs varje år centrum för stadens internationella filmfestival. Tvärs över gatan ligger Pusterviksteatern, en av stadens viktigaste teaterscener och här finns även en mindre barscen med konserter och klubbar. Väster om torget ligger de fyra Långgatorna med blandning bostäder och verksamheter i både gamla och nya hus. Här samsas ett flertal barer med små restauranger och annorlunda affärer. Även den stora Linnégatan utgår från Järntorget som en av Göteborgs tre stora avenyer från 1800-talets andra hälft. Gatan är av kontinental karaktär och kantas av ståtliga hus i tegel prydda med torn och stendetaljer. Längs med hela gatans sträckning upp till Slottsskogen ligger restauranger och efter halva vägen ligger den omtyckta Hagabion. Här visas filmer från hela världen och det tillhörande cafét är ständigt befolkat. I bottenvåningen ligger numera också baren Kino som blivit omåttligt populär sedan starten 2009.

 

Text: Per Nadén