Subkulturen är modeundrets motor

En utställning med galaklänningar och cocktail-accessoarer presenteras under våren på Röhsska museet i Göteborg. För tio år sedan hade nog en del höjt på ögonbrynen en smula. Inte så längre. Besökarna på Sveriges enda museum för för mode, design och konstslöjd har på senare år snarare vant sig och välkomnat modevärldens uttryck som ett självklart inslag bland gamla och nya möbler, silver och konsthantverk. Samt öppnat famnen för museets stridbare chef.
 
Ted Hesselbom tillträdde chefsposten på Röhsska museet för drygt fyra år sedan och har målmedvetet inkluderat just mode som en självklar del av verksamheten. Att han ser mode som ett redskap för att öka museets relevans för fler besökare är uppenbart. Och den geografiska placeringen har sin logiska roll i sammanhanget.
 
  - Här finns en historia och en konfektionsindustri som går väldigt bra idag. Men det är inte minst den starka subkulturen som driver utvecklingen. Det är den stora styrkan i den utveckling som modet haft på senare tid i den här delen av Sverige.
 
En ambition att skapa något eget utan att ängsligt snegla på andra, skulle man kanske kunna säga.
 
  - Det är i subkulturerna som de kreativa talangerna växer upp. Det är vår stora tillgång, som förklarar framgångarna och som vi kan bygga vidare något stort på. Men om särarten ska behållas måste beslutsfattare förstå vikten av att vårda och lära känna denna subkultur och inse värdet av tolerans och öppenhet. En destination utan subkultur är inte attraktiv. Vill man att framgångsrika duktiga människor ska flytta hit är detta oerhört viktigt.

För Ted Hesselbom är det solklart att det gäller att slå vakt om den särart som finns i den här regionen – och att man inte jämför sig med Stockholm.
 
  - Göteborg är egentligen inte alls särskilt svenskt. Staden har på många sätt mer gemensamt med London faktiskt, säger Ted Hesselbom och tar som exempel både subkulturens starka ställning och mecenattraditionen med privata finansiärer.
 
Det är alltså stadens undervegetation som är trendgivare, som ger tillgång till marknaden utomlands, menar Ted Hesselbom. Därför måste även näringslivet förstå vikten av gaturörelsens existens, att man inser att ekonomi och kultur hänger ihop. Det är en tillgångsfaktor som ska bejakas med öppenhet och tolerans.
 
  - Normativitet, slätstrukenhet och dåliga kopior av andra städer är kontraproduktivt. Även ett stort företag som till exempel KappAhl är beroende av det finns en undervegetation, att det kommer fram intressanta designers. På så sätt hänger de stora klädkedjorna ihop med modets undergroundkultur, det är viktigt att framhålla.
 
Sedan Ted Hesselbom flyttade till Göteborg har mycket hänt. Som t.ex. Fresh Fish, en årlig modemässa i Göteborg som kort tid blivit en viktig arena för oetablerade designers som får möjlighet att visa upp sina kollektioner och knyta värdefulla kontakter.
 
Textilhögskolan i Borås har med kvalificerad utbildning och forskning etablerat sig som en institution i internationell toppklass. Blickarna vänds allt oftare mot Västsverige när man pratar mode och textil.
 
  - Vi kan aldrig tävla om glamouren och mediala uppmärksamhet som finns i Stockholm, men vi kan ligga på topp på andra områden i modevärlden. Och det finns ju lysande exempel.
 
Ska Ted Hesselbom lyfta fram ett talande exempel på det som verkligen gnistrar i regionen väljer han utan tvekan Nudie Jeans i Göteborg.
 
  - Det finns något oglamouröst, subkulturellt och antiauktoritärt över Nudie som jag gillar. De har kvar sin moral trots framgångarna. De finns också kvar i Göteborg, de får aldrig flytta härifrån. Det är oerhört viktigt att de finns här, säger Ted Hesselbom.

  
Artikeln är hämtad från magasinet West Side Stories

Inspiration och länkar:

Röhsska