Dalaborgs Slottsruin

På en udde i Vänern ligger Dalaborgs slottsruin. Platsen för borgen valdes av försvarsskäl. Uddens klippor stupar brant ner mot Vänern.
Mot landsidan i väster skars borgområdet av, av en djup vallgravsliknande ravin, som delvis var vattenfylld. Omedelbart ovanför ravinen fanns en vall som omslöt en förborg eller borggård.
Att döma av de återstående murresterna bestod borgen av ett fast hus med en bottenvåning i gråsten och en övervåning av timmer.

Borgen anlades 1304 av hertigarna Valdemar och Erik i samband med stridigheterna med kung Birger. Redan samma år intogs borgen av kung Birgers trupper. De tre bröderna Birger, Valdemar och Erik var söner till Magnus Ladulås.
Det var för övrigt här på Dalaborg som drottning Margareta, regent över Norge och Danmark, år 1388 erkändes som regent även över Sverige.

Dalaborgs län

Under 1400-talet blev borgen en fast punkt i "Dalaborgs län", som då omfattade större delen av Dalsland. Under Erik av Pommerns regeringstid anlitades utländska fogdar, bland annat på Dalaborg, för att kräva in skatter som bekostade de kostsamma krigen mot Hansan. Missnöjet med detta ledde fram till Engelbrektsupproret, då flera fogdeborgar jämnades med marken. År 1434 intogs Dalaborg och förstördes av en bondehär under riddaren Peder Ulfsson Roos.
Kvar finns vallgraven, vallar, en terrass och källaren till ett blockhus. En modell av Dalaborg innan förstörelsen finns att se på Melleruds Museum.