Djur och växter i DANO-området

Älgen söker sig gärna ner till vattnet för att dricka. Där ses den oftast i gryningen eller skymningen. Det kan också löna sig att spana efter älg över kalhyggen elelr öppna mossar.

Rådjur ses ofta i mindre flockar ute på åkrar och öppna fält. Man kan också få höra bockens brunstläte under sena sommarkvällar. Ett kraftigt upprepat skällande, likt ett kort hundskall. Ett läte som säkerligen skrämt många kanotister!

Enstaka vargar, björnar och lodjur finns i Dalsland-Nordmarken. Eftersom de är mycket skygga för människor är chansen att få se dessa djur mycket liten.

När sjön ligger stilla och blank är det lättast att få syn på bävern. Det simmande djuret ligger djupt och avtecknar sig som en lätt krusning mot vattenytan. I kanot kan du ibland komma mycket nära simmande bäver. När den tycker att du kommit för nära slår den ett kraftigt slag med svansen i vattnet och dyker ner under vattenytan. Spår av bäverns framfart syns längs bäckar, åar och i strandkanten där den med sina kraftiga tänder fällt lövträd till mat och dammbyggen.

De flesta rävar är skygga och oftast ser man bara en "röd svans" kila iväg mellan trädstammarna. Under natten kan räven smyga runt på lägerplatsen på jakt efter kvarglömda matrester. Ett gott råd är därför att packa ihop maten ordentligt, gärna i plastlådor med lock. Fiskmåsar och kråkor söker också gärna igenom plastpåsar och annat på jakt efter ett skrovmål.

Ormvråk och fiskgjuse
Många fåglar är lätta att få syn på för den som är uppmärksam. Högt uppe i skyn ses ofta ormvråkar cirkla runt på stela vingar. Om man ser en stor rovfågel kan det också vara en fiskgjuse. Denna art är ganska ovanlig i Europa men det finns en stark population i Dalsland-Nordmarkens sjösystem.

Storlom
I likhet med fiskgjusen är storlommen en känslig och ovanlig art som har funnit en fristad i DANO's sjöar. Dess ödsliga läte, ett upprepat "kok kloiiii" kan höras över nejden under sena sommarkvällar. Simmande storlommar känns igen på den svart- och vitspräckliga, långsmala kroppen som ligger djupt i vattnet.

Storskrak
Storskraken är lik lommarna till kroppsformen men är annorlunda färgad. Hanen är ljus med grönt huvud och honan är grå med brunt huvud.

Knipa
En tredje vanlig simfågel är knipan. Den är betydliogt knubbigare än både storlommen och storskraken och hanen har en typisk vit kindfläck. Den känns också igen på det märkliga visslande lätet som ljuder från kniphanens vingar då den flyger förbi.

Häger
En av de största fåglarna i området är hägern. Det är en långhalsad och långbent fågel som mäter nästan en meter i upprätt ställning. Den ses ofta i strandkanten, stående helt stilla, spanande ner i vattnet efter fisk.

Morkulla
Många förundras över den märkliga fågel som flyger över kvällshimlen under försommaren. Den flyger samma sträcka flera gånger under samma kväll och avger ett märkligt knorrande läte följt av ett kort "knisp". Det är morkullans spelflykt. Fågeln har inte sällan sin väg rakt ovanför DANO's lägerplatser.

Det finns några fågelarter i sjöarna som är särskilt känsliga för störningar. Det gäller bland annat storlom och fiskgjuse. Med stöd från Världsnaturfonden genomförs omfattande räddningprojekt för att rädda dessa arter.
Det kan räcka med att ett kanotsällskap tillfälligt befinner sig inom fåglarnas revir för att häckningen ska misslyckas. Därför är de viktigaste häckningsplatserna skyddade som fågelskyddsområden. På dessa små skär, öar och uddar råder tillträdelförbud under tiden 1 april-30 september. Kring vissa öar gäller förbudet dessutom vattnet 100 meter ut från stranden. Fågelskyddsområden är ofta utsatta på kartor och är dessutom uppmärkta med skyltar på plats. Respektera tillträdesförbuden så att vi även i framtiden har möjlighet att njuta av dessa fantastiska fåglar i sjösystemet.