EKA Miljörum i Bengtsfors

I slutet av 1800-talet var ingenjör Rudolf Lilljeqvist ute i Europa och jobbade med byggprojekt där han fick upp ögonen för en ny metod för att framställa klor och andra ämnen med hjälp av elektricitet.

Att elen i Sverige med sin vattenkraft var tio gånger billigare än många andra länder i Europa ansåg han givetvis vara mycket gynnsamt för en elektrokemisk industri. Så fort han var tillbaka i Sverige annonserade han efter ett vattenfall och fick napp i Bengtsfors vid forsen mellan Lelången och Bengtsbrohöljen. Detta var förstås inte gratis varpå han fick med sig Alfred Nobel som finasiär, därefter var det inte svårt för Lilljeqvist att hitta fler finansiärer. I september 1895 bildades ElektroKemiska Aktiebolaget.

Man började bygga kraftverket och industrin, 1897 startades turbinerna och verksamheten var igång. Processen i EKA-fabriken kallas kloralkaliprocessen där råvaran är natriumklorid, vanligt koksalt. Med hjälp av elektricitet kan saltet sönderdelas till klorgas och lut. Klorgas används bland annat för att bleka papper och pappersmassa. En utav de två elektriska polerna utgjordes av kvicksilver och den andra av grafit, även andra metaller som bly har använts.

År 1920 hade EKA cirka 90 anställda och var därmed en av de större industrierna i Dalsland och känt runt om i världen för att tillverka finkemikalier som natriumhydroxid och kaliumhydroxid till apotek och laboratorier. Därefter började affärerna sina och fabriken lades ner 1925 varpå tillverkningen flyttades till Bohus norr om Göteborg där EKA-Chemicals finns kvar än idag.

Kvicksilver och andra ämnen spreds från EKA med damm, rök och ånga men den stora boven i dramat var de elektrokemiska cellerna. Det bildas slam i cellerna då elektroderna slits ner under processen. Dessa måste rengöras regelbundet och slammet skyfflades upp i skottkärror som tömdes vid strandkanten. Cirka 30 ton elektroslam innehållande kvicksilver och dioxiner dumpades under de 25 år EKA var i drift.

De höga halterna av föroreningar inom EKA-området före saneringen utgjorde ett allvarligt hot mot Bengtsbrohöljen och nedströms liggande vattensystem, inklusive Vänern. Det huvudsakliga problemet var stora mängder kvicksilver och dioxiner. Men även andra tungmetaller såsom bly, koppar och zink fanns i förhöjda koncentrationer på området. Dessutom förekom PAH-föreningar (polyaromatiska kolväten) i marken. Grundvattnet på området var också förorenat med perkloretylen (PCE) och dess nedbrytningsprodukter trikloretylen och vinylklorid.

Före saneringen var föroreningsspridningen från EKA-området under normala förhållanden ca 400g kvicksilver, 6 mg dioxin och 40 kg perkloretylen per år. Under kraftiga vårflöden kan spridningen ha varit betydligt större. Utan en sanering skulle spridningen av föroreningarna till Bengtsbrohöljen ha fortgått under mycket lång tid. Dessutom skulle framtida händelser kunnat orsaka stor miljöpåverkan på Bengtsbrohöljen och vattnen nedströms - exempelvis förändrad mark- och byggnadsanvändning, eftersatt underhåll av mark och byggnader, brand, vägolyckor, ökad vattenföring med ökad erosion i strandområden och högre grundvattenflöde.

Det största potentiella miljöhot som efterbehandlingen har undanröjt är risken för läckage av stora föroreniingsmängder till Bengtsbrohöljen. Tack vare de utbyggda vertikala barriärena (filtren), de horisontella tätskikten med ovanpåliggande skyddslager och det förbättrade erosionsskyddet har spridningsrisken numer minimerats. Andra spridningsmekanismer, som transport av föroreningar med grundvattnet bedöms inte kunna leda till sådana mängder att någon allvarlig försämring av miljön i Bengtsbrohööljen behöver befaras. Inte heller beräknas metyleringen av kvarvarande kvicksilver kunna leda till mer än en marginell påverkan av metylkvicksilverhalterna i sjön.

Själva saneringen av EKA-området inleddes i februari 2005 med att rena byggnader revs. Under våren 2006 fortsatte PEAB AB med förberedelser inför sanering och rivning av de kvarvarande förorenade byggnaderna. De byggde även om befintlig sjöbod till kontor, byggde en toalett, ett förråd och en tillfällig brygga för båttrafiken. Vägverket Produktion AB installerade en skyddsspont längs EKA-områdets strandlinje med syfte att hindra förorenade jordmassor från att spridas till Bengtsbrohöljen under de kommande schaktningsarbetena. Delar av skyddssponten har lämnats längs kraftverkskanalen som en permanent skyddsåtgärd. I maj 2006 restes tältet över cellhallen och på hösten samma pr rev PEAB under mycket komplicerade arbetsförhållanden den svårt förorenade byggnaden. DEC, med Steneby schakt, som underentreprenör inledde marksaneringen i juni 2007. I samband med detta anlades en dränering i syfte att skära av grundvattenflödet utmed STrömgatan och EKA-gata. Marken på EKA-området grävdes enligt en förutbestämd schaktplan ut till olika djup beroende på föroreningsgrad. Största djupet, ca 6 meter, uppnåddes på den starkt föroenade EKA-udden.

I oktober 2007 upptäcktes något som skakade om hela projektet. Man fann då betydande mängder flytande kvicksilver under bland annat cellhallens golv. Detta tvingade fram ett nytt arbetssätt. Schaktningen måste kontinuerligt granskas och massor med fritt kvicksilver fick transporteras i slutna kärl. Sakab anlitades för att övervaka arbetet med att samla in metalliskt kvicksilver.

Efter att schaktningsarbetet avslutats i september 2008 återfylldes området upp till planerad terrasseringsnivå. Därpå anlades ett skyddsskikt av stenmjöl, ett tätskikt och till sist ett en meter tjockt skyddsskick med dränering och jordfyllnad. Empirikon AB svarade för projektledning under hela saneringen.

EKA Miljörum är numer en pedagogisk park - insprierad av japansk trädgårdskonst - med tre temautställningar. Den industrihistoriska bakgrunden, problematiken kring föroreningarna och saneringens genomförande. Därtill finns moderna hällristningar som prövar olika symbolspråk, labyrint, sluss för vattenled, sittplatser bland annat vid grillar med mera.

Det är en fantastisk rofylld plats för stora och små och verkligen värt ett besök. Ni kan få en fullständig beskrivning av området och historiken hos Bengtsfors turistbyrå vid Sågudden i Bengtsfors. De har öppet hela året och nås på tel. 0531-526 355 och epost: turism@bengtsfors.se



Texterna är ett utdrag ur den broschyr som Bengtsfors kommun tagit fram.