– Bottenvåningen stod klar 1776, fortsätter Barbro Bengtsson. Sedan byggdes andra våningen på efter 50 år och då flyttade tingssalen upp. Där nere står allt kvar som det lämnades för nästan 200 år sedan. Tingshuset användes fram till 1947 och kom sedan att bevaras tack vare insatser från lokalbefolkningen, som hade ett starkt engagemang för sitt tingshus.
– När Gäsene storkommun skulle bildas 1952, så fanns det krafter som ville riva huset, berättar Barbro Bengtsson. Men människorna i bygden kämpade emot, och det fick stå kvar. För besökaren är det framför allt det vackertrenoverade undervåningen som är intressant. Här finns den gamla tingssalen, häradshövdingens rum, åklagarens rum samt två celler. Här kan man titta in de trånga cellerna och föreställa sig hur det kunde vara att sitta häktad för 200 år sedan.
– Det var inte lätt på den tiden, säger Barbro Bengtsson, som är en av två guider som tar emot grupper som vill komma till tingshuset.
– Det var mest bönder och torpare som dömdes här, och det kunde till exempel handla om häststölder, tjuvmjölkning och bråk om mark. Vid den östra gaveln finns också det gamla häradshäktet kvar i sitt ursprungliga skick.
Det är ett fascinerande rum att gå in i, mycket primitivt, och när väl ögonen vant sig vid den skumma belysningen kan man se teckningar på väggarna som gjorts av fångar. Barbro Bengtsson visar en teckning som verkar föreställa två uniformsklädda män, och kanske ska de föreställa någon slags vakter.
– Det berättar vi mera om för de som kommer hit, säger Barbro. Vi tar emot bussturer här, vi kan fixa fika och så guidar vi runt. Det brukar vara ett uppskattat besök. Ett besök vid Gäsene tingshus rekommenderas verkligen.
– Hit kommer många med specialintresse för rättväsende och byggnadsteknik, säger Barbro Bengtsson. Men de allra flesta har ett allmänt intresse om hur människorna hade det förr.
Text och bild: Mats Bjurbom