Det säger Ingvar Krancher som har mer än 30 års erfarenhet som officer inom Fallskärmsjägarskolan (FJS) i Karlsborg, där han var hoppmästare och ansvarig för jägarutbildningen. I mitten av 80-talet var han en av dem som byggde upp Arméns Överlevnadsenhet.
– Orsaken till det var nya krav på att fallskärmsjägarna skulle kunna överleva bakom fiendens linjer utan tillförsel av proviant under 31 dygn, vilket kan vara en realitet i krigstillstånd.
Tio år senare fick Ingvar Krancher möjlighet att utveckla sitt engagemang i överlevnadstekniken med kurser för privatpersoner. Nästa projekt tog då vid och han grundade Överlevnadscentrum i Karlsborg. Och det har visat sig vara lyckad satsning.
– Jag knöts till turistbyrån och började utarbeta överlevnadskurser anpassade för civilt bruk, och intresset var stort redan från början. Normalt brukar kurserna pågå i tre-fyra dygn.
Ett uppvaknande
Men för kursdeltagarna kan det ibland bli tufft redan när gruppen möts innan det bär av ut i naturen. Det flesta har packat ryggsäcken med allt från mat, kläder och mobiltelefon till tobak.
– De får lämna kvar nästan allt, vilket för många blir ett uppvaknande om vad det här gäller. Förutom kläderna är det i princip bara ett överlevnadskit med eldstål, kåsa, plåtburk och en kniv som var och en får ta med sig, berättar Ingvar Krancher.
Han påpekar att det sällan brukar vara några problem när han väl förklarat vad kursen egentligen innebär.
Behålla lugnet
Det finns mer än tusen vilda växter i den svenska naturen, och av dessa är 250 ätbara. Under överlevnadskurserna får deltagarna bland annat lära sig vilka och hur man tillreder dem. Med tillgång till rent vatten och vilda växter klarar man sig egentligen hur länge som helst ute i skog och mark, enligt Krancher. Men det är förstås mer komplicerat än så.
– Absolut viktigast för att man ska överleva är förmågan att intala sig själv att det här klarar jag. Likaså måste man behålla lugnet och undvika panik. Därför försöker vi att stärka deltagarna mentalt.
Mental förberedelse
Han förklara att det är av stor betydelse att känna till hur man reagerar på oro, rädsla, hunger, trötthet och ensamhet. Vetskapen om detta är i många fall en förutsättning för att klara sig.
– Utgångspunkten för kurserna är att vi hamnat i en nödsituation. Bara detta med att ta fram sitt överlevnadskit innebär att man förbereder sig mentalt inför en svår situation.
Ingvar Krancher berättar att den vanligaste missuppfattning inför de här kurserna är att det handlar om kalla, blöta och inte minst hungriga dagar i naturen. Men så är det inte.
– Det är ju detta vi försöker motverka. När kursen är till ända möts vi alltid av positiv respons från deltagarna. I människans begynnelse präglades livet till 99 procent av överlevnadsteknik. Nuförtiden rör det sig om mindre än en procent, så det är klart att vi måste öva oss för att klara av en nödsituation, säger han.
En DC 3:a har landat…
Ett annat projekt som sysselsätter honom är att delta i renoveringen av en utrangerad DC 3:a. En flygplansmodell som tidigare bland annat användes till att fälla fallskärmsjägare.
– Den är från 1942 och har placerats utanför Karlsborgs fästning, där den ska kunna ta emot besökare. Och för mig känns det lite speciellt eftersom jag flugit med en sådan otaliga gånger under min aktiva karriär inom FJS, säger Ingvar Krancher.