Byggnadsvård

Bengts gård ligger i byns sydvästra del och omfatta en manbyggnad, dvs boningshus, och en ladugård. Mangårdsbyggnaden byggdes år 1850 och är den senaste uppförda byggnaden i byn. Den ersatte en äldre stuga som låg närmare bytorget. Gårdsplanen är gräsbevuxen och söder om ladugården anlades på 1940-talet en mindre fruktträdgård. Sydost om ladugården låg tidigare ett hönshus.

Bengts gården är uppkallad efter Bengt Pehrsson som bodde på gården från år 1785.
Det var han som blev riksdagsman och var ansedd som en av dåtidens kunnigaste odalmän
i norra Halland. Han tillhörde Bondeståndet och bevistade riksdagarna 1809, 1812 och 1815. Nuvarande manhuset uppfördes 1850 av sonsöner till Bengt.
Bengts manhus är byggt i knuttimring och har en gråstensmurad eldstad med bakugn.
Det oeldade rummet innanför stugan kallades häbbar, liksom de gamla ryggåsstugornas loftstillbyggnader. I häbbaret står en inbyggd säng och vid sängens gavel finns ett s. k. "mjölkaskåp" där man ställde in mjölken i långa träfat för att "gräddfalla".

Manhus
Byggnaden är en framkammarstuga i ett och ett halvt plan, uppförd i timmer på kallmurad stengrund. Den är klädd med omålad locklistpanel och täckt med enkupigt taktegel och har en svagt utkragad skorsten. Samtliga fönster är tvåluftsfönster, tre ruter höga med mörkt rödbruna fönsterbågar och saknar fönsterfoder. Samtliga tre ytterdörrar är plankdörrar.
Huset byggdes till åt väster år 1914.

Idag fungerar huset som café med hantverksförsäljning.

Ladugård
Ladugården är en av byns äldsta byggnader, troligen uppfört år 1616, och uppförd i skiftesverk med stående brädor i gavelröstena och med en mesaulakonstruktion, dvs. mittstolpar som bär upp takkonstruktionen. Taket är täckt med halm. Byggnaden är något svängd åt sydväst. Denna ombyggnad skedde i samband med uppförandet av den nya manbyggnaden år 1850. Ladugården har jordgolv som delvis är belagd med stora, flata stenhällar.

Derras gård ligger i den nordvästra delen av byn och omfattar ett manhus, en ladugård och ett stall, vilka ligger kring en stenlagd gårdsplan.

Till Derras gård, som är från 1700-talet, kom år 1825 en man som hette Johannes Svensson. Han gifte sig med dottern på gården, Christina Pehrsdotter och tillsammans fick de sonen Anders. Far och son var skickliga snickare, svarvare och målare. De tillverkade vackert dekorerade klädkistor, skåp, träskålar, äskor och fat.

Manhus
Byggnaden är en framkammarstuga i 1 ½ plan uppförd i timmer på kallmurad stengrund. Huset är brädfodrat med omålad locklistpanel och inklädda knutar. Taket är täckt med enkupigt lertegel och har en svagt utkragad skorsten med skotthallar.
Byggnaden har hängrännor av trä utmed långsidorna. Samtliga dörrar är plankdörrar. Fönstren är genomgående tvåluftsfönster, tre rutor höga, utom på västra sidan där man 1920 ersatte det gamla tvåluftsfönstret med ett treluftsfönster, tre rutor högt.
I varje gavelröste finns dessutom ett litet tvåluftsfönster, två rutor högt.

Denna byggnad är ej öppen för besökare utan används som personalutrymme.

Ladugård
Ladugården är uppförd i skiftesverk på kallmurad stengrund. Gavelröstena och fähusets västra sida är brädfodrade med lockpanel. Logen har skjutluckor både på västra och östra långsidan. In till fähusen leder en låg plankdörr. Fähuset har också ett litet fönster. Ladugårdens tak bärs upp av en mesulakonstruktion, dvs mittstolpar som bär upp takkonstruktionen och är täckt med halm.

Stall
Stallet är byggt i skiftesverk på kallmurad stengrund. Halmtaket bärs upp av en mesulakonstruktion. Två enkal plankdörrar leder in till stallet och en dubbeldörr leder in till vagnslidret.
 

Jönsas gård omfattar ett manhus och en ladugård. Manhuset flyttades dit år 1970 från gården Timmerås i Förlanda. Det äldre bostadshuset hade brunnit upp år 1953.
Nordost om gården finns en mindre fruktträdgård och förr var det endast Jönsas gård som hade en fruktträdgård då de andra hade kålgårdar.

Nämndeman Jöns Jönsson köpte gården år 1734, men namnet Jöns förekommer redan på 1600-talet som ägarnamn. Nämndemannen skulle ha varit ondsint och ställa till med otrevligheter inte bara i byn utan också i hela socknen.

Manhus
Byggnaden är uppförd i timmer på kallmurad stengrund och utgörs av en ryggåsstuga med två häbbare. Fasaden är klädd med stående locklistpanel, förutom den norra, och har inklädda knutar. Häbbarnas gavelrösten mot stugan är klädd med fjällpanel. Stugans tak är täckt med torv och har en hög, något utkragad, vitmenad skorsten med skotthallar. Häbbarnas tak, som troligen har varit täckt av torv, har nu enkupigt lertegel. Samtliga dörrar är plankdörrar.

Ladugård
Ladugården är uppförd i skiftesverk på kallmurad stengrund med timrat fähus och stall.
De ursprungliga knutskallarna har skurits bort och fasaden har klätts med brädpanel.
Taket är täckt med spån, som lades om 1932. I ladan finns ett tröskverk och utanför den norra långväggen finns en stående tröskvandring som köptes in år 1892 och var byns första.

Göttas gård ligger i byns sydöstra del och är kringbyggd av manhuset, stallet, ladugården och jordkällaren. Bakom stallet finns en mindre fruktträdgård.
Gårdsplanen är belagd med stora flata stenar varav på en finns inristat "JALSE Johan Albin Larsson 1883".

Man vet att i Göttas gård var ägaren sedan 1632 Amund Andersson. År 1755 säljs gården till Anders Persson från Gödatorp i Gällinge och fick då namnet Göttas.
En av de först kända personerna med anknytning till Göttas var kammarpigan Kirstin Eriksdotter, som vid 1700-talets mitt halshöggs på Älvsborgs fästning för barnamord. Barnets far, överjägmästaren C. L. Jernsköld, kunde däremot gå helt fri från straff genom att neka till faderskapet. Innan manhuset fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad år 1731, var det en ryggåsstuga med torvtäckt tak.

Manhus
Byggnaden är en framkammarstuga i 1 ½ plan uppförd i timmer på kallmurad stengrund. Huset är brädfodrat med omålad locklistpanel och inklädda knutar. Taket är täckt med enkupigt lertegel och har en svagt utkragad skorsten med skotthallar. Fönstren är tvåluftsfönster som är två rutor höga förutom västra gavelfönstret som är tre rutor högt. Fönsterbågarna är vitmålade. Gårdssidans fönster har vitmålade omfattningar men saknar fönsterfoder. Byggnaden har hängrännor av trä utmed långsidorna.

Ladugård
Göttas ladugård byggdes år 1726 i skiftesverk på kallmurad grund. Östra och västra gavelröstet är brädfodrat. Taket bärs upp av en mesulakonstruktion och är täckt av halm. Ladugården har två logportar mot gårdsplanen och en liten enkeldörr som leder in till fähuset.

Stall
Stallet är byggt på kallmurad stengrund i skiftesverk med brädfodrade gavelrösten.
Taket bärs upp av en mesulakonstruktion och täcks av halm. Mot gården finns två enkla bräddörrar samt ett mindre fönster. Stallet har fortfarande kvar delar av den äldre spiltindelningen och det gamla stengolvet.

"Hoggehuset" - Jordkällaren
Jordkällaren är byggd i sten med metertjocka kallmurade väggar. Den har en påbyggnad i timmer och en tillbyggnad som inrymmer redskaps- och vedbod, som är uppförd i skiftesverk. Taket har ursprungligen varit täckt med halm men vid mitten av 1940-talet lades det nuvarande spåntaket.

2004

Under 2004 lades ett nytt halmtak på Bengts lada. I ett av utrymmena gjordes också ett stampat jordgolv. Derras svinhus som lutade kraftigt riktades, liksom stommen på Göttas stall. Även stallet fick ett nytt halmtak. De sönderspruckna takspånen på Hôggehuset ersattes med nya åt söder.
Derras svinhus skall åter fungera som stall. Vår museibonde Thomas, vill nyttja byggnaden för sina två arbetshästar. De nya foderluckorna är på plats samt spiltorna. Del av huset är nu omgjort till hönshus och under i stensockeln åt norr har en grishydda byggts.

2007

Kaffestugan i Bengts manhus har fick sig en ansiktslyftning. I köket låg en gammal plastmatta på golvet som inte passade in i miljön. Till allas glädje kunde vi under plastmattan hitta ett trägolv med breda plank. I stugan sattes nya tapeter upp och den ursprungliga färgsättningen på snickerierna återskapades. Noggranna skrapprov med kniv gjordes, innan kulörerna bestämdes.
2006 byttes, på grund av rötskador, ytterklädseln ut på Derras manhus åt väster. Då upptäcktes att fasadbeklädnaden även åt söder var dålig. Hela gaveln har därför fått helt nya klädselbrädor. Köksdörren på baksidan har fått sina diagonala brädor utbytta mot stående och därmed har dörren fått ett utseende som motsvarar hur den en gång i tiden sett ut.

Derras ladugård som ligger mitt emot manhuset är byggt i skiftesverk. En känslig konstruktion då den började få sättningsskador. Under sommaren plockades delar av denna ner för att få bukt på "vandrande" stockar. Ladugården ska så småningom kunna användas i pedagogiskt syfte för att visa hur djuren bodde och stod stallade.

Utöver beskrivna åtgärder, gjordes enklare underhållsarbeten som fönstermålning, rensning av växtligheter längs husgrunderna mm.