Slottets historia

På det magnifika slottet bodde fru Blanche Dickson, änka efter den förmögne göteborgsköpmannen James Fredrik Dickson. Under sex års tid hade hon i samråd med den unge arkitekten Lars Israel Wahlman (1870-1952) låtit uppföra en av Sveriges märkligaste byggnader.

Egendomen Tjolöholm är känd sedan 1200-talet, då den omnämns i den danske Kong Valdemars Jordebog. Under seklen därefter kan ägarlängden stoltsera med en mängd namnkunniga släkter. År 1892 köptes Tjolöholm av paret James Fredrik och Blanche Dickson. På godset lät de anlägga dåtidens största svenska stuteri med uppfödning av förnämliga rashästar. I anslutning till stuteriet fanns också en körskola för blivande kuskar.

1897 utlyste Dickson en arkitekttävlan om ett slott i elisabetansk stil och trots sin andraplats med bidraget "Hobgoblin" gick uppdraget att rita slottet till Lars Israel Wahlman. Inspiration hämtades, inte minst, från den brittiska Arts- & Craftrörelsens förkärlek för materialäkthet och högkvalitativt konsthantverk.

Kort efter att slottet påbörjats avled James Fredrik Dickson till följd av blodförgiftning som han fått genom att vira stanniolpapper från en flaska om ett skadat finger för att stämma blod, och slottsbygget fullföljdes av Blanche Dickson.

Slottets planlösning är sinnrik och komplicerad, strikt indelad i olika sfärer: herrskap, gäster, barn och tjänare hade sina egna avdelningar. Både exteriör och interiör präglas av en hantverksmässigt hög kvalitet med många, ofta oväntade, detaljer. Trots den elisabetanska fasaden är jugendstilen tydlig och de böljande linjerna och stiliserade blom- och växtmotiv återfinns i hela slottet.

I sitt renässansskal döljer slottet en komfort på toppen av sekelskiftets förmåga. Slottet uppvärmdes genom ett rikt förgrenat varmluftssystem - de många öppna spisarna till trots. Badrummen utrustades med snillrika, rundspolande duschar som fru Dickson sett på Hotel Bristol i Berlin. Eftersom flera av rummen redan från början hade heltäckningsmattor tillverkade Göteborgs Mekaniska Verkstad en hästdragen dammsugare som drogs runt slottet. De tjocka slangarna stacks in till rummen genom fönstren.

Blanche Dickson lät även uppföra byn med arbetarbostäder i nationalromantisk stil. Under hennes okuvliga ambitioner växte godset till ett komplett samhälle. Hon lät uppföra slottskyrkan och en storstuga där godsets arbetare kunde samlas. Egendomen utvecklades till Nordes främsta Arts- & Craft-anläggning.

1906 for Blanche Dickson till Ceylon för ett besök hos sina bröder, som drev en teplantage där. Under den långa sjöresan hem drabbades hon av dysenteri och avled mitt ute på den Indiska oceanen. Tjolöholm ärvdes av parets dotter Blanche, gift med greve Carl Bonde. Tillsammans med de fyra sönerna bodde familjen på godset fram till 1920, då makarna skilde sig. Efter det tillbringade Blanche Bonde somrar och helger på Tjolöholm, men vinterhalvåret bodde hon i Stockholm. Efter 1951 kom hon inte att bo på Tjolöholm mer, slottet stod ouppvärmt och förföll alltmer. Efter Blanche Bondes död köptes hela egendomen av Göteborgs stad, som öppnade upp slottet för allmänheten. Sedan 1987 är godset en stiftelse med Kungsbacka kommun som huvudman.