Pampiga förläggargårdar

Herrgårdar av detta slag saknar motstycke i övriga delar av södra Västergötland. De byggdes under första delen av 1800-talet av vävnadsförläggare som hade tjänat stora pengar på sin förläggarverksamhet. Fram till 1800-talet avspeglade sig knappast förläggarverksamheten i byggnadssättet hos bondebefolkningen i Mark. Byggnaderna utformades enligt den lokala traditionen oavsett om man var bondeförläggare eller enbart bonde. Men nu fördes en ny byggtradition in. Det är oklart varifrån inspirationen till denna nya byggstil kom, men kanske var det knallarna som förde med sig intryck från sina handelsresor runtom i Sverige och Norden. Med herrgårdarna kunde förläggarna manifestera sin rikedom och i mitten av 1800-talet blev förläggargårdarna en alltmer vanlig syn.

Det som kännetecknar det nya husbyggnadsmodet är den vita träpanelen, detaljrika fönster- och dörr omfattningar  och naturligtvis den imponerande storleken. Även planlösningen var en annan än i de traditionella gårdarna. Till huvudbyggnaden hörde även två flygelbyggnader. På gården Salgutsred mellan Kinna och Fritsla kan man se vita fyrkanter på skorstenarna. Det sägs att dessa vita fyrkanter betydde att det fanns giftasvuxna döttrar på gården!

Vill du se exempel på förläggargårdar, följer du den slingrande vägen mellan Kinna och Fritsla. Här passerar man bla Kronäng, Källäng, Kinnabacka och Salgutsred. I Häggåns dalgång finns även Haga och Risäng. Gårdarna är privatägda och kan därför inte besökas annat än beskådas från vägen.

Källa Kinna Hembygdsförening och Gunnar Ahlberger

Vill du läsa mer om förläggargårdarna och förläggarverksamheten hittar du mycket intressant på Kinna Hembygdsförenings hemsida.