Textilindustrins vagga

Allt sedan medeltiden har vävning varit ett komplement till jordbruket i Mark, som på många håll var magert och krävde kompletterande inkomster. Under 1700-talet blev hemvävningen alltmer betydande. Man vävde i första hand av lin som torparna och bönderna odlade själva. De färdiga alstren såldes av kringresande gårdfarihandlare, så kallade knallar. I slutet av 1700-talet trädde en ny part in, samhandlaren, som köpte vävnader av bönderna och sålde vidare till kringfarande knallar. Efter 1820 avlöstes samhandlaren av vävnadsförläggaren och förlagssystemet kom att alltmer dominera produktionen.

Under 1800-talets tidigare del började man importera bomull, som ganska snart tog över linets roll. Nu utvecklades hemvävningen stort, eftersom bönderna inte längre behövde odla och spinna linet och utföra allt arbete det medförde, utan kunde ägna sig åt vävning året om. Vävnadsförläggaren köpte in bomullen i Göteborg, väverskorna kom till förläggaren för att hämta garnet och vävde det till tyg. Därefter fick väverskan vandra tillbaka till vävnadsförläggaren, lämna det färdiga tyget och hämta ut nytt garn. Förläggaren sålde sedan den färdiga väven till gårdfarihandlare (knallar) eller till handelshus i städerna. Hemvävnadsindustrin var som störst under mitten av 1800-talet. 80 % av allt bomullstyg som salufördes i Sverige 1840 vävdes för hand av väverskor i Sjuhäradsbygden. Mark hade blivit centrum för bomullsvävningen i landet och centralorten Kinna hade blivit centrum för förläggarverksamheten. Vävnadsförläggarna blev alltmer välbärgade och byggde ståtliga förläggargårdar för att manifestera sin rikedom. De största förläggarna kunde ha så många som 2000 väverskor sysselsatta.

I mitten av 1800-talet uppförde förläggarna de första textilfabrikerna. Till en början verkade hemvävningen och industrivävningen parallellt, men när järnvägen byggdes 1880 blev det startskottet för en andra industrialiseringsvåg. I slutet av 1800-talet avlöstes förläggarperioden av fabriksproduktion. En av fabrikerna ligger i Rydal och är idag museum och ett monument över industrialiserings intåg i Mark. De flesta av dagens textilföretag i Mark har sitt ursprung i förläggarverksamheten och har blivit kända över hela världen.

Källa Kinna Hembygdsförening och Gunnar Ahlberger

Vill du läsa mer om förläggarverksamheten, hittar du mer information på Kinna Hembygdsförenings hemsida.