Trakten kring Stora Levene

Ängen är ursprungligen en förhistorisk bosättningsplats som så småningom blivit till slumrande gravfält i hävdad slåttermark. Idag är den en av de få kvarvarande slåtterängar som kan ses i Västsverige och skyddas genom Natura 2000. Under tidig vår lyser hela marken vit av "Anemona Nemorosa" vår svenska vitsippa. Sommartid innan slåtter, är de ljuvligt att sitta under storekarna och lyssna på fågelsången.

Paradiset var namnet på ett skogvaktarställe i en central liten by som en gång levde ett aktivt liv. Idag sover den en slumrande törnrosasömn. husen och livet är borta, kvar finns bara de gamla stenmurarna och den återställda bydammen. Platsen är vacker och rofylld med en underbar flora och fauna. många är de bybor som under vår och sommar söker sig hit.

är från den tid då vikingarna färdades längs alla vatten och utforskade omgivningen och världen. Den gigantiska stenen, daterad ca 800 e kr, var en gång inmurad i kyrkan och skulle bevaras på Historiska museet i Stockholm. Byborna kämpade för att få behålla den och efter konservering kom den på plats i sin specialbyggda hall 1982. Texten är gjord i samnordiska och svenska runor och bilderna på ryttarna talar för sig själva. Inskriptionen lyder: "Gisle gjorde detta minnesmärke efter Gunnar". Vad stenen står för vet man inte med det kan antas att de tre uttrycksformerna påvisar tre gudomliga funktioner som magisk suveränitet, krigarkraft och fruktsamhet - det som förenade Odins gestalt. kanske är det ingen slump att du också här kan hitta Odinstaken gjord i trä i form av tre pusselbitar. Sommartid är platsen ett välbesökt turistmål. Då håller också sommarcaféet, som drivs av Sparlösa Byalag, öppet. Caféet är beläget i gamla församlingshemmet, nära platsen där stenen nu står.