Valborgsmässoafton, eller vardagligt valborg, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. De flesta svenskar firar inte heliga Valborg, utan våren och firandet går längre tillbaka i tiden än kristendomen. Eldar tändes ursprungligen för att jaga bort både rovdjur och övernaturliga varelser innan djuren den 1 maj släpptes ut på bete för första gången under våren. Omkring eldarna fördes oväsen – man sköt, slog på trummor, skramlade med grytlock och skrek.

Helgonet Valborg,
som har namnsdag den 1 maj, har gett namn åt denna afton. Hon var en anglosaxisk furstedotter som missionerade i Tyskland på 700-talet där hon så småningom blev abbedissa.

Valborgsmässoafton i nutid
På kvällen på valborgsmässoafton hälsar vi våren välkommen genom att samlas kring valborgsmässobålen och sjunga vårvisor. Tal hålls till våren och skålar utbringas. Idag är det universitetsstäderna som bjuder på det intensivaste valborgsfirandet. I Uppsala och Lund har studenterna sedan lång tid tillbaka firat vårens ankomst med såväl sillfrukost med nubbe som körsång och mösspåtagning.