Linné vid Frändefors kyrka

Den 24 juli 1746 kom Carl von Linné fram till Frändefors kyrka i södra Dalsland. Frändefors är en av 33 utvalda platser i Sverige under rubriken Linné was here. Urvalet har gjorts med tanke på vilka av Linnés texter som bäst presenterar hans tankar och personlighet. Den 13 maj 2007 invigs projektet och när Linné-året avslutas tas skyltarna ner. Nedan följer Linnés egen text från besöket vid Frändefors kyrka.
Frändefors kyrka

Frändefors 24 juli 1746

ASPELUNDAR sågos hela dagen i dag jämte byarna, men synnerligen stodo de helt vackra vid Frändefors kyrka. KYRKOGÅRDEN kring Frändefors kyrka låg nära intill landsvägen och gav oss anledning att eftertänka, om man kan eller bör taga myllan utav kyrkogårdarna, att därmed göda sina åkrar eller kålgårdar? Naturen lärer oss, att vi ej böra uppäta våra fäders eller barns lik, och vet jag icke, vem härtill skulle hava nog mage, om det icke voro en inhuman kannibal. Alla nationer hava varit angelägna, att deras döda måtte få vila i sina grifter och att hedersmän skulle föras med heder ned i sina gravar, att de ej måtte falla rovdjuren till föda; de förmögnare låta göra sten- och kopparkistor, att deras mull ej skall utströs; de gamle låto sätta sig och sin aska i högar, som svårligen kunde rubbas, och ibland Guds välsignelser räknas att den rättfärdigas ben, stoft, mull och aska skall få ro i sina grifter; däremot bliva missgärningsmän av alla nationer utsatta för maskar och vargar, att korparna skola utlugga deras ögon, och de ogudaktigas lekamen haver Gud utvräkt för hundar och vilddjur då växter och djur förmultna, bliva de till mylla; myllan bliver sedermera till föda för de växter, som däruti sått och rotat sig, så att den största ek och den fulaste nässla äro av enahanda ting hopsatta, nämligen av de finaste artmyllans partiklar genom naturen eller en lapis philosophorum, som Skaparen satt uti vart frö att förbyta och förvandla myllan till sin egen art.

Foto: Rune Andersson

Här av sker, att då djuren dö bort, förvandlas de till mylla, myllan till växter, och växterna ätas av djuren, där de göra djurens delar, så att jorden som blivit förvänd i säd, går sedermera under namn av säd i människans kropp, där förvandlas av människans natur till kött, ben, nerver etc. och då människan efter döden förruttnar, förfaller naturens kraft och människan varder åter till jord, dädan hon tagen är. När nu växter komma att så sig i denna mull växa de frodigt, och förvandla människojorden till sin natur, så att den skönaste jungfrukind kan bliva den fulaste bolmört, och den starkaste Starkotters arm den lösaste nate: den förre uppätes av en stinkande Cimex och bliver ett sådant djur; denne Cimex ätes sedermera av fåglar och bliver till fågel, fågeln ätes av människan, och där bliver en del av henn. De gamle Philosophi Pythagoraei, och än i dag de ostindiska Gymnosophistae trodde en Metempsycosin animarum; vi, som hålla den för flärd, se en annan Metempsycosin corporum. Då. Jag tager mullen av kyrkogårdarna, tager jag de delar, som konstituerat och varit förvandlade av människor till människor; förer jag den på min kålgård, och sätter kålplantor däruti, får jag därav kålhuvud i stället för människohuvud, men kokar jag dessa huvud och giver dem åt folk, förvandlas de åter till folkhuvud eller andra delar etc. Således komma vi att äta upp våra döda, och det bekommer oss väl; men jag tillstår gärna för min egen räkning:, att om jag visste, det jag på detta sättet uppåte min eller en annor farfader, att jag icke gärna ginge på den kålen, utan jag hade desto starkare aptit och hunger. Jag vet väl, att nässlor växa frodigt på kyrkogårdarna, och där plockas flitigt av käringar samt köpes och ätes på god tro, och det bekommer väl, fast jag för min räkning hellre åte dem, som vuxit i en annan trädgård. Vi hållom kyrkogårdarna heliga, vi tåle ej att våra saligen döde uppätas av kreaturen, och vi skulle icke vilja göda våra svin med lik, fast vi hade aldrig så mycket förråd därav; och jag tror, att om de därmed voro gödde, vi lätteligen skulle mista aptiten för fläsket. Borgarne i Leyden tåla icke en gång att Medicince Studiosi skola där uppgräva incognito deras barn, sedan de äro begravna, att anatomicera dem hemligen, fast de lika incognito åter grävde ned dem på sitt ställe. Jag tror att det är naturligast låta de döde vila i sina grifter, och att förunna dem en liten plats inunder jorden, sedan de ej mer få vara ovanpå jorden.

 

Linnéfolder

Läs mer om Linnéjubileet i vår Linnéfolder.

 

Övriga samarbetspartners  

Visit Trollhättan-Vänersborg | Box 147 | 462 22 VÄNERSBORG 
Besöksadress Järnvägsstationen

Telefon 0521-135 09 | Biljettförsäljning Tåg och Buss 0521-100 27 
Fax 0521-27 14 01 | E-post.  

 

uiqt|wBqvnwH%vq{q||zwttpi||iv%vivmz{jwzo5{mqvnwH%vq{q||zwttpi||iv%vivmz{jwzo5{m