Notiser

Visste du att... • det finns uppskattningsvis 10 000 vrak på Vänerns botten.
• det finns 16 000 fritidsbåtar i Vänern.
• Vänerns eget sagoväsen heter Koffa och är enligt sägnen till hälften barnunge och till hälften lake.
• 700 000 människor får sitt dricksvatten från Vänern.
• Vänerns vatten utgör en tredjedel av allt sötvatten i Sverige.
• hela jordens befolkning får plats på Vänerns vattenyta
Tjej med gädda Storfångst i en av de fiskerika sjöarna i Västsverige

Fiskarter i Västsverige

I Västra Götaland möts salt och sött vatten, sjöar, älvar och hav, vilket både ger stor artrikedom och mycket skiftande fiskemiljöer, som inbjuder till spännande fiskeäventyr. Man kan ha ett framgångsrikt fiske efter nästan alla de arter som intresserar en sportfiskare.

Abborre, Björkna, Braxen, Färna, Gers, Gädda, Gös, Havskatt, Id, Karp, Kolja, Lake, Lax, Löja (benlöja), Makrill, Mört, Nors, Regnbågslax, Ruda, Röding, Rödspätta, Rödtunga, Sarv, Sik, Sill, Siklöja, Slätvar, Sutare, Torsk, Vitling, Ål, Öring

Abborre

Abborre
Abborren är en kämpe på spöet som hugger på mete, spinn och pimpel. Som matfisk är abborren en kulinarisk läckerhet, särskilt som nystekt i smör är den god.  Vikten ligger normalt kring 1 eller 2 hg.
Björkna

Björkna
Björknan är en fisk som tillhör de s.k. vitfiskarna.
Påminner mycket om braxen i sin kroppsform men är ofta blankare och ljusare i sin täckning.
Går att meta med deg och mask men är ingen större specialitet som matfisk. Gillar lite mer näringsrika vatten.
Braxen

Braxen
Braxen är en ev. de större s.k. vitfiskarna. Vikten ligger ofta kring kilot och över. En rolig metfisk som ibland även blir "slumpfångst" på spinnspöet. Mete efter Brax med lövmask eller deg är ett roligt och spännande fiske. Som matfisk har inte Braxen fått något större gehör ännu. Vinterfångad som kall inkokt i gelé sägs dock braxen vara god.
Färna

Färna
Färnan påminner mycket om Mörten och är ännu en vitfisk som gärna vill ha näringsrika vatten. Färnan går att meta med mask och deg.  Den kan också fiskas med flugspöet och en liten nymf. Som matfisk är inte Färnan etablerad alls.
Gers

Gers
Förekommer mest i de större sjöarna och är vanligast som bifångst vid nätfiske efter siklöja och sik på hösten. En taggig och slemmig typ som ställer till oreda för nätfiskaren.
Gers har inget större värde som vare sig sportfisk eller matfisk. Däremot förekommer Gers en del på abborrens meny.

Gädda

Gädda
Vår största sötvattenlevande rovfisk. En glupsk allätare som är en spännande fisk att ta på spöet. Storleken ligger normalt kring ett par kilo men kan väga upp emot 15 kg! 
Gös

Gös
Gös är en fisk som gillar näringsrika och grunda sjöar. Gärna med lite grumligare vatten och gott om betesfisk. Gösen är en fisk som är populär både som sportfisk och matfisk.
Gös kan fångas på flera olika sätt med spö. Någon har sagt någon gång att "gösen är en blandning mellan gädda och abborre" och det ligger något i det påståendet. Vassa tänder och långsträckt kropp som en gädda med randig rygg och ryggfenor som en abborre. Gösen kan bli flera kilo och fiskar kring 2 - 3 kg är ganska vanligt.

Havskatt
Havskatten finns på alla typer av bottnar på 20-500 meters djup. Den kan bli 1,2 m lång och väga över 20 kg. Den äter sjöborrar, snäckor och musslor som den krossar med sina kraftiga käkar. Dess tänder slits lätt men varje år växer det ut nya. Havskatten leker på vintern. Äggen lägger honan i en stor klump på botten och hanen rullar ihop sig runt äggen och vaktar de tills de kläcks efter ca 2 månader. Ibland kallar man havskatten kotlettfisk.

Id

Id
En glupsk rovfisk som tillhör vitfiskarna. En mycket rolig sportfisk som går att få både på spinn och på mete. Äter både smådjur, insekter och småfisk. Iden kan bli uppåt 2 och 3 kilo och om du har tur ännu större! Som matfisk har inte Iden ännu fått någon större uppskattning delvis på grund av den rika benmängden i kroppen.
Karp

Karp
Det finns flera olika sorter varav de största uppemot 15 kg! Mete och en stor portion tålamod brukar behövas för att lura denna mystiska sportfisk. Många som metar Karp brukar mäska in fiskeplatsen ett par dagar i förväg för att höja fångstchansen. Majs, deg, fluglarver samt mask är bra beten på kroken. När väl karpen hugger bjuder den på en fajt som man sällan glömmer...!

Kolja
Denna torskfisk blir vanligast en halv meter lång men kan bli längre. Den lever nära botten där den söker i sedimentet efter maskar, sjöborrar, ormstjärnor. De oätliga delarna spottar den ut. Den leker under våren. En hona kan ha upp till tre miljoner romkorn. Ägg och yngel är pelagiska och först när den är ca 1 dm lång söker den sig till bottnen. Innan dess söker den gärna skydd under brännmaneters trådar.
Lake

Lake
Bortglömd sportfisk som dessutom är perfekt på matbordet. Går att vintermeta och fånga på bottenmete. De är väldigt talrika.
Lax

Lax
Siklöjan som finns i stora mängder tillhör gullspångslaxens favoritföda.
En sportfisk som gärna hugger på trolling, spinn och ibland pimpel. Fiskar uppemot 11 och 12 kg har fångats! Denna silverblanka fisk ligger också i topp vad gäller matfiskar. Köttet är ljusrött och välsmakande.
Löja

Löja (benlöja)
En mycket viktig bytesfisk för samtliga rovfiskar. Kan uppträda i enorma mängder och då kan det bli högtidsstunder för sportfiskare eftersom löjan lockar till sig stor abborre och gädda.
Som matfisk är löjan mindre värdefull eftersom den har en besk eftersmak. Löjan går utmärkt att meta med deg eller mask.

Makrill
Makrillen kan bli 60 cm lång och lever i stim nära ytan. Den simmar med öppen mun och silar födan med hjälp av sina gälräfständer. Den besväras inte av tryckförändringar och kan därför göra blixtsnabba dyk. För att leka uppsöker den varma vatten och äggen läggs och kläcks efter en vecka. När den lekt färdigt äter den sig fet på sill och tobis som den sväljer hela. När det bli vinter söker den sig längre ner mot botten och äter då inte så mycket.

Mört

Mört
Ofta premiärfisken för många på metspöet! Är talrik i de dalsländska sjöarna och ligger ofta kring 1 hg i vikt. Är idag ingen större matfisk men en rolig fisk att meta med mask, deg eller majs.
Nors

Nors
Förekommer mest i de större sjöarna och är vanligast som bifångst vid nätfiske efter siklöja och sik. Ett typiskt kännetecken för norsen är den karaktäristiska doften av färsk gurka som känns direkt i samband med fångst. Norsen är annars en viktig bytesfisk främst kanske för jagande abborre, gädda, lax och öring. D.v.s. den fisk som jagar ute på de fria ytorna i de större sjöarna. Man brukar prata om s.k. "Norsabborre” som brukar vara storväxta, grova exemplar som specialiserat sig på nors.

Regnbågslax

Regnbågslax
Regnbågslaxen är en mycket uppskattad sportfisk både på spöet och på matbordet!
Den vanligaste vikten ligger kring halvkilot upp till kilot. Större exemplar uppemot 5 -6 kilo fångas i vissa vatten också. Regnbågslaxen har blivit något av flugfiskarens favorit i de södra delarna av Sverige. Flugor, små spinnare och drag brukar ge ett roligt fiske.
Ruda

Ruda
Rudan är ganska liten och lever ofta i små grunda sjöar med tät vegetation. Ofta i så små vatten där man inte förväntar sig några fiskarter alls. Rudan går att meta med små krokar agnade med deg eller mask. Rudan är inte känd för att vara någon matfisk.
Röding

Röding
Rödingen anses av många vara främst av alla sötvattenfiskar både som matfisk och sportfisk! Vår, höst och på vinterisen finns största chansen att få rödingen på spö. Sommartid går rödingen på djupare vatten och är då svårare att fånga. Vikten ligger mellan 1 - 3 kg och fångas oftast i samband med trollingfiske.

Rödspätta
Rödspättan lever på grunda sand och lerbottnar. På dagen gräver den ner sig i sediment och om natten jagar den. Den lever på bl.a. musslor och kräftdjur. Den leker på vintern eller tidigt på våren. Vänster öga börjar på de små ynglen att flytta sig till högersidan efter nästan en månad. Detta gör att den simmar med vänster sida neråt. När den är 1,5 cm stor söker den sig till bottnen och omvandlas till en liten plattfisk. Rödspättan är världens mest fångade plattfisk och har röda fläckar på ovansidan. Den kan bli mycket gammal och bli upp till en meter i diameter, vanligast är dock 3-4 dm.

Rödtunga
Rödtungan kan bli upp till 60 cm lång och väga 2,5 kg. Den har en liten mun, avlång hud och är enfärgad. Rödtungan lever på 50-1500 meters djup nere på bottnen Lektiden är från mars till september och från fyra år är rödtungan könsmogen men hanen blir det tidigare. Denna plattfisk är en väldigt uppskattad matfisk.

Sarv

Sarv
Förekommer i de mer näringsrika vattendragen i Dalsland. Påminner om en mört som är lite kraftigare och större. Sarven ligger ofta i vikter kring 3-4 hg och är en rolig fisk att ta på metspöet. Sarven är en romätare och passar på när andra fiskar är inne på grunt vatten och leker såsom Gädda, sik och Brax.  Som matfisk är inte sarven någon succé. Lämpliga biotoper för sarv är grunda vatten med riklig växtlighet och ganska näringsrikt vatten. Gärna i åmynningar och utlopp trivs Sarven bra.
Sik

Sik
Är en laxartad fisk med en normalvikt kring 3-4 hg. Vikten varierar lite mellan sjöarna och typ av sikart. Fisket sker mest med nät under hösten då siken leker. Siken är i de större sjöarna ganska talrik under oktober - november. Siken uppskattas mest som matfisk. Lättrensad med relativt lite ben och en god smak. Smörstekta sikfiléer med en lätt panering är en kulinarisk upplevelse!

Sill
Sillen håller till vid ytan under natten för att äta plankton och om dagen simmar den ner på ett par hundra meter. Den lever pelagiskt i stora stim. Sillen som finns i Atlanten blir ungefär 25-40 cm medan sillen i Östersjön blir max 20 cm och kallas strömming. Sillen delas in i olika grupper beroende på dess vandringsvägar, antal kotor, fetthalt och lektid. Sillens ägg som klibbar fast på bottnen kläcks efter ett par veckor och efter 2-3 månader har de blivit ca 5 cm långa och ser då ut som vuxna sillar. Av Sveriges totala saltsjöfiske så svarar sillfisket för en fjärdedel. Sedan 80-talet har fisket halverats och idag ligger det på 30-40 000 ton per år.

Siklöja

Siklöja
Är en mindre laxartad fisk som ibland till utseendet förväxlas med Benlöjan. Siklöjan fiskas enbart med nät. Förr användes också not till siklöjefisket på hösten. Siklöjan är i de större sjöarna ganska talrik under leken i oktober - november och de som fiskar till husbehov behöver sällan lägga fler nät än ett par stycken för att få en riklig fångst när siklöjan "går till" som bäst. Siklöjan är uppskattad som matfisk och påminner i smak och storlek om östkustens strömming.

Slätvar
Denna plattfisk har en oval och olivfärgad kropp med ljusa och mörka fläckar och kan lätt byta färg efter botten. Den äter mest kräftdjur och småfisk och lever på 5-50 meters djup. Slätvaren kan bli upp till 60 cm lång och väga upp till 5 kg.

Sutare

Sutare
En mystisk fisk som ibland även kallas för "Lindare". Sutaren går att fånga med mete och anses av dem som provat vara en god matfisk. Särskilt neråt Mellaneuropa anses Sutare vara exklusivt på matbordet. Vikten på sutaren ligger ofta kring halvkilot. Den är dessutom stridbar vilket gör den till en intressant sportfisk.

Torsk
Torsken lever av större fisk och ryggradslösa djur. Den lever nära botten på 500-600 meters djup och kan bli 1,4 m lång. Vid Sveriges kuster leker torsken oftast på vårvintern när vattnet är ca 3-6 grader. De kan leva i Bottenhavet men den kan inte fortplanta sig där pga. av de låga salthalterna. Under senare år har torsken i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön minskat kraftigt. Detta har inneburit tuffare restriktioner i fiskekvoterna så att torskbestånden ska få en chans att återhämta sig.

Vitling
Vitling är en torskfisk som har överbett och en mörk fläck vid bröstfenans bas. Honan är större än hanen och kan bli 40 cm lång. Den lever av kräftdjur, sill och tobis och leker på våren. Dess yngel och flyter runt i det fria vattnet och söker skydd bland brännmaneters trådar. När de blivit ca 5-10 cm långa söker de sig till bottnar nära kusten. Där lever de ett par år och simmar sedan ut till havs.

Ål

Ål
Förr fiskades ålen mest med långrev. Ålen går alldeles utmärkt att bottenmeta med mask eller fiskbitar. På matbordet är det många som uppskattar ålen trots att den kanske är vår fetaste matfisk.
Öring

Öring
Öringen finns både i de större sjöarna och i mindre bäckar och åar. I sjöarna blir i regel öringen mer storvuxen och håller ofta vikter kring 1,5 - 3 kg. Öringen anses av många vara "sportfiskarens

 Västsvenska Turistrådet ansvarar för www.vastsverige.com och marknadsför destinationen Västra Götalands län. Bokning/köp av produkter sker direkt av produktägaren vars namn framgår på bokningen. Eventuella reklamationer hänvisas till respektive produktägare. Mer utförlig information: Kammarkollegiet