För att vistas ute i naturen behöver man inte specialutrustning eller överlevnadsträning, men man kommer trivas mycket bättre om man tänker på hur man t.ex. klär sig och rör sig. Att vara torr, varm och mätt när man är ute är det mest grundläggande till ett trivsamt friluftsliv. Oavsett om man är ute på en flerdagarstur i fjällen eller plockar svamp i skogen hemmavid.
Torr - Varm
Hemligheten med att vara torr och lagom varm kallas ofta för flerskiktsprincipen. Den går ut på att man med flera tunnare plagg lätt kan reglera klädseln efter aktivitet och på så sätt hålla en jämn temperatur. Med lite kläder när man rör sig och mycket kläder när man rastar undviker man att svettas i onödan men behåller ändå värmen.
Flerskiktsprincipen bygger på lager-på-lager: Underställ - Mellanskikt - Förstärkningsplagg - Skalplagg.
Tänk på att ett slarvigt val av något av dessa lager kan förstöra en hel tur.
Underställ
Understället består oftast av långärmad tröja och byxa med långa ben. Stället bör vara tättsittande och smidigt. Det kan dessutom fungera som sovkläder eller allmänt som extra förstärkning.
Mellanskikt
En skjorta/tröja i bomull/polyesterblandning eller tunn fleece duger gott. Viktigt är att den inte är för trång eller för tjock/varm. Byxorna ska vara rymliga och lättorkade. Jeans är ofta olämpliga då de är för snävt skurna och kan ge skavsår (blöta ger de definitivt skavsår), samt att de torkar långsamt.
Förstärkningsplagg
En tjockare tröja i ull eller fleece som är lätt att ta av och på. Kan ha polokrage och då med dragkedja.
Skalplagg
Skalplagget ska vara rymligt, oömt och dessutom vara vind och/eller vattentätt. Om man inte kommer att vara ute så ofta fungerar två olika plagg, ett vind- och ett regnplagg bra. Är byxorna i mellanskiktet vindtäta behöver man bara komplettera med en vindtät jacka.
Lämpliga materialval i vindplagg är bomull/polyesterblandning eller ren polyester. Dessa kan impregneras för bättre vattenavvisande förmåga och torkar ganska snabbt. Plagget bör ha fickor som är avpassade för att bära ryggsäck.
Glöm inte... att ha med mössa och ett par vantar. En halsduk eller snusnäsduk reglerar lätt temperaturen vid halsen. En keps kan vara bra vid soligt väder.
Mätt
Med mat i magen så är energitillskottet på topp och eventuella problem under färden kan lättare undvikas. En gemensam fika eller lunchpaus på turen är dessutom en trevlig och viktig social funktion. Mätt innebär också att man inte är törstig. För att må bra krävs att vi får i oss ca 3 l vatten/dygn. Se till att dricka lite men ofta och låt alltid vattenflaskan vara lättåtkomlig.
Elden
Elden värmer, ger trygghet och ljus. Att dessutom kunna elda på ett snyggt sätt utan att lämna några spår efter sig är en riktig konst. Man får dock inte göra upp eld hur som helst. I allemansrätten står det beskrivet om när och var det kan råda eldningsförbud.
Innan eldningen
Börja med att bygga en ordentlig eldstad. Oftast gräver man undan översta gräslagret och lägger sedan en stenring. Ett bättre alternativ är att bygga en stenbädd som man eldar ovanpå. Den har flera fördelar genom att den tillför syre underifrån, minskar risken för rotbränder och blir trevligare att sitta runt. Ha ordenligt med vatten tillhands om elden skulle sprida sig.
Tända eld
Se till att komma upp från markfukten genom att lägga ett par större kluvna vedträn i eldstaden. Lägg sedan på tändmatrialet (torra tunna grankvistar, näver, enbark, törevedsstickor). Spänta tunna stickor av torr ved. Hugg upp en hög med grövre bitar. Tänd på en näverbit och bygg sedan upp en liten eld med de tunnaste stickorna. När elden har tagit sig lite är det dags att lägga på de kluvna vedträna. Tänd inte förrän all ved är samlad och upphuggen. Tänk på att kluvna vedträn brinner bättre än runda.
Släcka - städa
Efter att elden brunnit ut lägger man den väl släckta askan i ett blöthål, under en sten eller vid en liten bäck. Kontrollera noga att marken under eldstaden inte är het då finns risk för rotbrand. Vid behov kan man "vattna" med fem-sex hinkar vatten för att få marken att svalna. Stenarna läggs tillbaka och den överblivna veden kan man lägga under en kraftig gran (kanske till nästa gång?). Se till att inte lämna några spår efter dig!
Kniv
Välj en kniv av allroundmodell som ligger bra i handen och har ett blad som är ca en hand brett. I handeln finns många olika modeller t.e.x. Frosts Moraknivar (prisvärda).
Yxa
En yxa avsedd för huggning och kvistning är förmodligen den mest allsidiga och andvändbara för friluftsliv. Välj en yxa av bra kvalitet. Ofta tjänar man en del svett och tårar på att köpa en yxa av dyrare modell. Använd inte yxhuvudet som slägga eller hammare, då öppnar sig ögat och huvudet kan lossna.
När man använder yxan måste man se till att stå ordentligt bredbent så att man inte av träffar benen om man råkar slinta. Huggskador drabbar ofta knän/underben och kan göra det svårt att snabbt komma till läkarvård.
Tänk på att värna om allemansrätten när du ger dig ut i skog och mark.