({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}
En del av
Skärmbild Kulturhistorisk byggnadsinv Herrljunga 2022

Fotograf: Herrljunga kommun

Kulturhistorisk Byggnadsinventering

Under 2022 genomfördes en inventering av bebyggelsen i tätorterna Annelund, Ljung och Herrljunga. Ta en promenad och upplev byggnaderna på plats och läs i böckerna om bebyggelse som speglar samhällets utveckling.

Under 2022 genomfördes en Kulturhistorisk byggnadsinventering i tätorterna Annelund, Ljung och Herrljunga och detta resulterade i två rapporter som har fångat en del av det som är Herrljunga kommuns historia avspeglad i bebyggelsen.

Här lyfts kulturhistoriskt intressant bebyggelse fram som på olika sätt speglar samhällenas utveckling, gestaltning och estetiska ideal och sociala förhållanden. Rapporten bygger på en kulturhistorisk bebyggelseinventering utförd under 2022.

Hus, platser och landskap innehåller avtryck av historien. De kan vara mer eller mindre tydliga eller lätta att uppfatta. De kan liknas vid årsringar som berättar om olika skeden, ideal och händelser som format platsen och i kombination med de mer immateriella berättelserna bygger de platsens identitet. Den kan innehålla både positiva och negativa minnen och berättelser som tillsammans ger platsen dess mening och djup.

Kulturmiljön är därför ett av fundamenten i vår livsmiljö, det utgör en viktig grund att stå på och bygga vidare utifrån. Viktigt att ha med sig i samhällsplaneringen är att kulturmiljön är unik för varje plats och till skillnad från mycket annat går den inte att återskapa om den en gång rivs bort.

Här lyfts kulturhistoriskt intressant bebyggelse fram som på olika sätt speglar samhällenas utveckling, gestaltning och estetiska ideal och sociala förhållanden. Rapporten bygger på en kulturhistorisk bebyggelseinventering utförd under 2022. Avsikten med inventeringen och rapporten är att skapa ett gott kunskapsunderlag för den fortsatta planeringen och utvecklingen i tätorterna och samtidigt väcka intresse för bevarande av Herrljungas kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse och särart.
Inventeringen har utförts av Förvaltningen för kulturutveckling på uppdrag av Herrljunga kommun.

Herrljunga

Herrljunga ligger i det nordöstligaste hörnet av Kullings härad. Ån Nossan flyter genom socknen från öst till väst och i dess dalgångar finns utmärkt jord.
Socknen har aldrig haft adel eller kronogårdar, mendet fanns ett stort antal torp fram till 1800-talets mitt. Utvandringen till Amerika var omfattande vilket minskade antalet torp kraftigt. Det var en fattig socken men när Västra stambanan tillkom förändrades Herrljungas förutsättningar stort.
Namnet Herrljunga skrevs 1293 som Herialungum där det första ledet sannolikt kommer från fornsvenskans har som betyder stengrund. Det senare ledet är gammalpluralform av ordet ljung med betydelsen ljunghed.

Herrljunga by låg vid platsen för den medeltida kyrkan och området där omkring, vid Harabergets norra sluttning öster om det nuvarande samhället. Den medeltida kyrkan låg intill Nossan där den före detta prästgården är belägen. När Västra stambanan drogs fram vid mitten av 1850-talet (invigdes 1862) och en ny stationsbyggnad stod klar 1863 flyttades bebyggelsen till platsen runt stationsbyggnaden.
Herrljunga by var vid denna tid fortfarande oskiftad och platsen för den nya stationsbyggnaden bestod till stor del av öde hed med ljung och enbuskar, det vill säga ingen bebyggelse alls.
Häradsnamnet Kulling tros komma från ordet kul betydelse för kol och ändelsen -and tros betyda att man hade stor tillgång av något kanske Kolrik trakt enligt Gunnar Linde, Ortnamnsforkare.

Annelund och Ljung

Ljung ligger i Grude socken och Annelund i Hovs socken. Sockenkyrkorna ligger på landsbygden utanför tätorterna och tillhör idag Herrljungabygdens församling. Hov ska under hednatiden ha varit en betydande offerplats, vilket betydelsen av namnet Hov är; heden offerplats. Namnet Grude ska vara besläktat med ordet grus.
När järnvägen mellan Borås och Herrljunga anlades blev Ljung ett järnvägssamhälle. Sträckningen blev klar 1863 och i en kombination med näringsfriheten 1864 innebar det ett uppsving för Ljungs samhälle. Annelund och Ljung var två separata tätorter fram till 2015 när de blev en tätort där Annelund är den östra delen och Ljung är den västra delen av tätorten. 
Ljung har sedan 1600-talet varit en viktig plats i egenskap av Gäsene härads tingsplats.
År 1644 inrättades Ljung som tingsställe och omtalades som ”rettan tingsstad”.
Häradsnamnet Gäsene skrevs på 1200-talet Giæsini vilket innehåller ”gås” som betyder vildgås och vin som betyder betesmark.

Kommunsammanslagning

Herrljunga och Gäsene slogs samman till en stor kommun, vilket skedde 1974.

Intresserad och vill veta mer?
Nedan kan du ladda ned rapporter och läsa om bebyggelse i Annelund & Ljung och Herrljunga tätorter. Ta gärna en promenad och upplev byggnaderna på plats.

Böckerna finns också att låna på Herrljunga och Ljungs bibliotek.
https://bibliotek.herrljunga.se/

Kulturhistorisk Byggnadsinventering Annelund, Ljung tätort 2022.jpgKulturhistorisk Byggnadsinventering Herrljunga tätort 2022.jpg