({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settings.Localization.Data.Cookies.Title}}

{{settings.Localization.Data.TravelPlanner.MaxItemTitle}}

En del av
Gå till innehåll Tillbaka till början
  • Fotograf: 

Vad vill du uppleva i dag?

Tystnad eller fågelsång? Långvandring eller en stilla stund på utsiktsberget? Kanot eller cykel? Storskog eller blomsteräng? Den här boken ger dig 68 utflyktsmål att välja på, och flertalet rymmer upplevelser som räcker för många besök. Låt årstiden, vädret och din egen upptäckarlust avgöra vilket av dem du väljer just i dag!

Urval och indelning

Det finns över 60 naturreservat i Dalsland, och de allra flesta är med i boken. Undantagen är några mindre naturskogsområden utan vandringsleder eller andra anordningar för besökare. Det som finns att se i dessa reservat kan upplevas lika bra i mer lättillgängliga områden. En fullständig förteckning över Dalslands naturreservat finns på länsstyrelsens hemsida.

Dalslands nationalpark Tresticklan finns naturligtvis också med, liksom landskapets enda kulturreservat, Åsnebyn. Därutöver beskrivs ett 20-tal utflyktsmål som saknar formellt naturskydd. Marken är privatägd, och det finns i allmänhet inga markerade leder eller andra anordningar för besökare. Här gäller allemansrätten och den hänsyn som man alltid visar när man rör sig i skog och mark.

Utflyktsmålen är samlade i fem avdelningar (se sid 75 i boken).

Skyddad natur

Det finns flera möjligheter att skydda värdefull natur i Sverige. Här är några begrepp som du kan stöta på i områdesbeskrivningarna.

Nationalpark inrättas efter beslut av riksdagen och bara på mark som ägs av staten. Nationalparker är oftast stora och särskilt värdefulla narurområden. Det finns 29 nationalparker i Sverige, varav en i Dalsland.

Naturreservat är den vanligaste formen av områdesskydd. Länsstyrelsen, eller i vissa fall kommunen, beslutar om naturreservat. Vad som är tillåtet eller förbjudet i ett naturreservat beror på vilka naturvärden som ska skyddas och varierar därför från fall till fall.

Kulturreservat motsvarar naturreservat, men är till för att skydda kulturhistoriskt värdefulla miljöer, exempelvis gamla gårdar med omgivande odlingslandskap.

Biotopskyddsområden är till för att skydda värdefulla livsmiljöer för hotade djur- och växtarter. De är oftast små.

Fågelskyddsområde inrättas för att fåglar (oftast rovfåglar eller sjöfåglar) inte ska störas under häckningstiden. I fågelskyddsområden gäller tillträdesförbud under våren och del av sommaren (datumen kan variera). En del öar och stränder i Vänern och de större sjöarna i Dalsland är fågelskyddsområden. De är markerade med gula eller gulröda skyltar.

Natura 2000 är områden som Sverige (och andra EU-medlemmar) ska bevara enligt EU:s naturvårdslagar (art- och habitatdirektiven). Nästan alla nationalparker och reservat är Natura 2000-områden, men det finns också Natura 2000-områden som ännu inte fått något formellt naturskydd enligt svensk lagstiftning.

Naturvårdsavtal är en frivillig överenskommelse mellan markägare och staten att bevara eller sköta ett värdefullt naturområde på ett visst sätt. Till skillnad från övriga skyddsformer är naturvårdsavtal tidsbegränsade (högst 50 år).

Nyckelbiotop är en skogsmiljö som är eller kan vara livsmiljö för hotade växt- eller djurarter. Den har inget formellt naturskydd.

Skogsstyrelsens kartverktyg Skogens Pärlor (skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/) redovisar alla områden som har någon typ av naturskydd enligt ovan.

 

Allemansrätt – och lite till

Allemansrätten ger oss, som alla vet, rätt att vistas på privatägd mark och utöva friluftsliv där. Men det är viktigt att känna till de begränsningar som finns och att utnyttja allemansrätten med stor hänsyn, såväl till markägare som till naturen.

I naturskyddade områden gäller särskilda regler. Även sådant som är tillåtet enligt allemansrätten kan vara förbjudet i naturreservat och andra skyddade områden. På de informationstavlor som finns i de flesta reservat anges vad som gäller. Hittar man inte den informationen bör man utgå från att det inte är tillåtet att tälta, göra upp eld eller plocka blommor. Men undantag finns, se nedan.

Tälta och elda

För att tälta en natt behöver man inte markägarens tillstånd. Men man får inte tälta nära boningshus och givetvis inte så att man skadar exempelvis skogsplanteringar eller betesmark. Större grupper med många tält behöver alltid tillstånd.

I områdesbeskrivningarna för naturreservat anges om det är tillåtet att tälta. Står det ingenting om tältning är det alltså inte tillåtet – eller också är det fråga om områden där ingen sansad person skulle komma på tanken att sätta upp ett tält …

Allemansrätten ger oss rätt att göra upp eld i naturen när det är säkert. Däremot är det inte tillåtet att bryta ris eller kvistar till bränsle, än mindre att hugga ner träd. I naturreservat är det nästan alltid förbjudet att göra upp eld, utom där det finns iordningställda grillplatser.

Det kan vara så torrt i skogen att det är olämpligt att elda även på grillplatserna, och sommartid råder ibland totalt eldningsförbud. Det är man skyldig att hålla koll på innan man tar fram tändsticksasken.

De flesta utflyktsmål som beskrivs i boken är välbesökta. Om många gör upp eld kommer naturen så småningom att bli sliten och sargad, även om ingen gör något dumt eller otillåtet. Av omsorg om naturen och hänsyn till andra besökare bör man därför avstå från att elda. Därför ges ingen information om var eldning är tillåten – utom vad gäller iordningställda grillplatser.

Att plocka bär, svamp och blommor

Att plocka bär, svamp och blommor är tillåtet enligt allemansrätten. Vissa växter är dock fridlysta. I Dalsland gäller det bland annat alla orkidéer. För blåsippa och gullviva gäller förbud mot uppgrävning och plockning för försäljning.

I naturreservat kan bestämmelserna vara striktare. Om ett syfte med reservatet är att skydda en rik flora är det ofta helt förbjudet att plocka blommor.

Jakt och fiske

Jakt och fiske ingår inte i allemansrätten. I Vänern är det fritt att fiska med handredskap från stranden. I alla andra vatten måste man ha fiskekort.

Cykla

Allemansrätten tillåter cykling i naturen, men självfallet gäller samma begränsningar som för all annan verksamhet: man får inte fara fram så att man stör eller skadar.

I skyddade naturområden kan det finnas restriktioner för cykling. I Dalsland är det exempelvis inte tillåtet att cykla i Tresticklans nationalpark.

Visa hänsyn!

I föreskrifterna för naturreservat står det ofta att det är förbjudet att störa djurlivet. Den regeln tillämpar naturligtvis varje naturvän även utanför reservatsgränserna. En varnande fågel betyder att man är för nära bo eller ungar, och då backar man undan. I Dalsland är det särskilt viktigt att kanotister – och andra som vistas på eller vid vattnet – tar hänsyn till lommar och fiskgjuse, som häckar vid stränderna.

Lika viktigt är att visa hänsyn till markägare och boende i de områden där man färdas. Man väljer väg och rastplatser på tillräckligt avstånd från boningshus, så att man inte stör. Och så sänker man rösten, av hänsyn också till alla andra två- och fyrbenta medvarelser i omgivningarna. Det är inte bara hänsynsfullt, det ökar samtidigt möjligheterna till naturupplevelser.

Områdesbeskrivningarna

Alla utflyktsmålen presenteras i text och bild. Överst på första sidan finns områdets namn med nummer och en liten översiktskarta, som visar var i landskapet det ligger.  Texten kretsar oftast kring något speciellt eller typiskt för varje område. Vi är sparsamma när det gäller att räkna upp arter. Det finns naturligtvis mycket mer att se än det som beskrivs i texten och visas på bild. Det omvända gäller också: nästan alla växter och djur som nämns kan man möta på flera håll, inte bara på det utflyktsmål där de beskrivs i text eller bild.

För att undvika besvikelser är det bra att hålla i minnet att guideböcker om naturen med nödvändighet har sina begränsningar. Naturen lever. Nötkråkor och forsärlor flaxar precis vart de vill, och att kantlöken blommade på en plats ett år betyder inte att den finns kvar nästa. I många fall gäller det dessutom att vara på plats vid rätt årstid och rätt tid på dygnet – och kanske vid rätt väderlek – för att få en chans att uppleva det som beskrivs i texten.

Å andra sidan finns alltid möjligheter till möten av det slag som är bäst av alla – de oväntade! Huvudregeln är enkel: ju mer man är ute, desto mer får man uppleva.

Vägbeskrivningarna

Vägbeskrivningarna utgår från en tätort eller en större väg i närheten av respektive område och leder fram till en lämplig utgångspunkt för besök. Oftast är det en parkeringsplats, där det också finns någon form av informationstavla. För denna utgångspunkt anges också GPS-koordinater.

Vägbeskrivningarna utgår från att man färdas med bil. Det är ingen rekommendation, bara en anpassning till verkligheten. Naturligtvis fungerar vägbeskrivningarna lika bra för den som cyklar. Vissa områden är lättare att nå med cykel än med bil, eftersom cyklister får färdas på avlysta (och bommade) skogsbilvägar.

Det går att åka kollektivt till många områden. På länsstyrelsens hemsida finns en länk till Västtrafiks reseplanerare vid alla naturreservat som ligger inom rimligt avstånd från busslinjer. Turtätheten på landsbygden i Dalsland är kanske inte alltid imponerande och man får räkna med att promenera en bit från närmaste busshållplats, men vad gör inte en naturvän för miljön?

Såg du?

Symbolen ”Såg du?” markerar någon eller några arter som man har chans att få möta i området.  Har du lust att tävla med dig själv eller andra finns en artlista längst bak i boken, där du kan bocka av ”Såg du?”-arterna efterhand som du möter dem. När listan är komplett har du inte bara sett det mesta av Dalslands natur, du är också en duktig fågelskådare och botanist …

Kartorna

Alla områden presenteras på karta. För att kartorna ska bli läsbara och praktiska att använda varierar skalan, beroende på områdets storlek. Skalstocken i varje karta ger en uppfattning om hur stort ett område är, eller hur lång en planerad vandring blir.

Kartorna är till för att ge en överblick. I mindre områden eller så länge man håller sig till markerade leder duger de också att orientera sig efter. Om man vill ge sig ut på egna strövtåg i större områden, som Tresticklan eller Kroppefjäll, bör man dock ha en mer detaljerad karta. Lantmäteriet tillhandahåller numera terrängkartan gratis på Internet (kso.etjanster.lantmateriet.se). Man kan välja det utsnitt och den skala man vill ha och själv skriva ut sin karta. Det finns också appar där man kan ladda ner samma karta till sin smartphone (dock ej gratis). Jättebra, ända tills batteriet tar slut när man är mitt ute i skogen …

 

Kartor är färskvara. Bokens kartor är rekognocerade under sommarhalvåret 2016 (i ett fåtal fall hösten 2015). Informationen om skyltning, leder och andra anordningar för besökare är uppdaterad i samverkan med länsstyrelsen och kommunerna t o m våren 2017. Nya leder, vindskydd etc tillkommer dock varje år, samtidigt som andra tyvärr förfaller eller försvinner på grund av dåligt underhåll eller vandalisering.

Uppdaterad information om utflyktsmålen finns på www.naturidalsland.se

Destination

Visar {{proxy.activeBusinesses.activeInd + 1}} av {{proxy.activeBusinesses.length}}