Laskestenen
Vedum
Laskestenen är en av Bertil Y. Svenssons (signaturen Bysons) så kallade häradsstenar. Den tar fasta på historiska personer i Laske härad, dit Vedum hörde, men som alla Bysons stenar finns här också ledtrådar till konstnärens filosofiska studier av historiska linjer från forntiden till nutiden.
Tekniskt sett är Laskestenen som en provkarta över olika sätt att få stenen att förmedla viktiga, till synes slumpartade, anteckningar över historiska händelser. Här finns de typiska bysonska grovhuggna bilderna, men också tunna linjer i de många symbolerna utan vidare förklaringar, och i ord som bara antyder vad konstnären sett som viktiga eftermälen till framtidens betraktare.
En av de rikskändisar som stenen berättar om är Laurentius Dyakn, eller på svenska Lars Djäkne/Diakon. Han kom så småningom att gå under namnet Vidhemsprästen, eftersom bland det enda man vet om honom är att han tjänstgjorde i Vedum omkring år 1325, då han lämnat skriftliga spår efter sig i den äldsta bok vi har på svenska. Det är en handskrift med den kryptiska beteckningen Kb B 59 (angivet på Laskestenens ena sida) som nu förvaras på Kungliga biblioteket. Nyare rön gör Laurentius Dyakn snarare till en sorts hjälppräst till den egentliga innehavaren av tjänsten i Vedum, kaniken Tyrgils, som bland annat arbetade vid domkyrkokansliet i Skara.
Den gamla boken, Kb B 59, är tredelad och innehåller bl a den äldre västgötalagen, utdrag ur (eller förarbeten till) den yngre västgötalagen, listor på kungar, biskopar och lagmän i Västergötland, andra juridiska texter och på slutet ett par sidor anteckningar om förhållanden i Vedum.
Laskestenen nämner också rikskändisen Per Hierta (1613–1693), född i Essunga och död efter ett aktivt krigarliv under ett århundrade då mycket oro spreds i Europa och i Sveriges närhet. Han avled på Häggatorp och ligger begravd under altaret i Vedums kyrka. Han var gift med Märta Lindelöf af Kedom, vars familj uppförde det s k Lindelöfska gravkoret som än idag står invid kyrkan.
Per Hierta marscherade över Stora Bält med kung Karl X Gustav 1658 och slogs under Karl XI i slaget vid Lund 1676. En sentida släkting var Hans Hierta, politiker och medförfattare till 1809 års regeringsform, och Lars Johan Hierta som grundade Aftonbladet 1830.
Bertil Y Svensson, signaturen Byson
Bertil Y Svensson, signaturen Byson, var en säregen personlighet med en flödande kreativitet som han omsatte i de mycket personligt utformade konstverk i olika material som lämnade hans verkstad.
En kort biografi
Bertil Y Svensson, Byson, föddes som en av sex syskon på en gård utanför Fristad, norr om Borås. Han bodde i trakten och arbetade som industriarbetare, jordbrukare och sågverksägare under många år. Han gifte sig och fick barn men kom till en punkt då behovet av förändring blev en stark kraft. I början av 70-talet, då han också funnit en ny partner, beslöt han sig för att ägna all sin tid åt konsten.
1974 flyttade han första gången till Vedum där tog han över Kvarnbacken med den gamla kvarnen som sedermera blivit utställningslokal för traktens stora industri, Vedums kök och bad. Efter en tid i Borås flyttade Byson tillbaka till Vedumstrakten, nu till ett nedlagt mejeri i Tålanna, Bitterna. När krafterna avtog och sjukdom kom in i bilden i slutet av 90-talet fick Byson lämna sitt Tålanna för ett boende i Borås.
Konstnärsgärningen
Hans konstnärsgärning delade publiken. Många beundrade format och teknik i skulpturerna, de monumentala stenarna och de annorlunda arbetsmetoderna i målningarna. Konstetablissemanget förhöll sig betydligt svalare och Byson hade ibland svårigheter att placera sina verk, som inte alltid tillkom på beställning.
Byson arbetade med olika uttryck och i olika material, exempelvis målningar, trä och sten. Hans största projekt och det publiken nog mest känner till är de ofta monumentala häradsstenarna i granit. Serien var tänkt att omfatta 15 stenar baserade på härader i Västergötland. De tio stenar som hann färdigställas tillkom under perioden 1981–1995. Inte alla har placerats ut.
Häradsstenarnas tillkomst bygger på konstnärens studier av bygdens äldre historia. Stenarna innehåller ledord och symboler som den som är förtrogen med bygdens framväxt och händelser som timat – dokumenterade eller traderade - kan känna igen. Till det fogade konstnären ibland egna formuleringar och kommentarer som kan te sig svårare att förstå för den oinvigde.
Sten garanterar närvaro under mycket lång tid, vilket var avsikten, framför allt i förhållande till häradsstenarna, som var tänkta att stärka den lokala identiteten och över tid – från forntiden utan skriftspråk, över medeltiden med de första skrivna källorna, ända fram i nutidshistorien och med bäring för framtida generationer. Byson studerade på egen hand hela det breda historiska förloppet och tolkade också in traderade myter och sägner i sitt skapande. Ändå är det så att stenarnas budskap ligger i att betraktaren kan avläsa och tyda symboler och ledord så som de från början var tänkta att läsas och tydas. Den kunskapen lever inte vidare utan stöd, inte ens när de är ristade i sten.
Bysons häradsstenar
- Skarkestenen, 1981 – Varnhem – Valle härad
- Magna Mater (urmodern), 1984, Vara – Barne, Laske, Viste och Åse härader
- Knallestenen, 1990 (Sjuhäradsmonumentet), placerad 1993 – Fristad – Bjärke, Gäsene, Kinds, Kullings, Marks, Redvägs, Vedens och Ås härader
- Vilskestenen, 1991 – Ullene – Vilske härad
- Laskestenen, 1991 – Vedum – Laske härad
- Vadsbostenen, 1995 – Hova – Vadsbo härad
- Frökindstenen, 1995 – ej placerad – Frökinds härad
- Lekåsa-Barnestenen, 1997 – Lekåsa – Barne härad
- Kinnestenen, okänt slutår och okänt öde
- Kinnefjärdingsstenen, okänt slutår och okänt öde
- Åsestenen, ej färdigställd och okänt öde
Exempel på andra stenar av Byson
- Kungsstenen, 1988 – Levene – anknyter till historiska fakta och traderade berättelser kring kung Stenkil och Håkan Röde.
- Knalleliv, 1994 – Gånghester -minnessten över knallarna i Sjuhäradsbygden.
- Frihetsstenen, 1985 – Skara – minnessten över träldomens avskaffande 1335.
- Gycklarstenen, 1991 – Bitterna – minnessten över Bitterna-bygden.
- Arcastenen, 1991 – Kinna – beställningsverk till lokalt företag.
- Majsastenen, 1992 – Äspered – minnessten över läkekonstens historia.
Ett femtontal gravstenar på kyrkogårdar spridda över hela landskapet.
Se mer konst och skulpturer i Vara.