Östersidan
Östersidan, Skaftö
Östersidan med sina smala trånga gränder har en historia av blomstrande skepparsamhälle med sillsalterier, guano- och konservfabriker som gav många jobb åt Skaftöbor. Idag finns här Klubbans biologiska station som drivs av Uppsala Universitet och som är igång året runt. Personfärjan Carl Wilhelmson trafikerar Östersidan - Fiskebäckskil - Lysekil året runt. Med denna färja kan man tura och med fördel ta med sig cykel för att med utgångspunkt från Östersidan via Fiskebäckskil och Grundsund ta sig runt Skaftö.
Började bebyggas på 1500-talet
Östersidan och Klubban på Norra Skaftö är numera ett samhälle, men var förr två skilda samhällen med separata tillfartsvägar. Båda samhällena började bebyggas redan på 1500-talet.
Blomstrande skutsamhälle på 1800-talet
Till en början slog sig de fattiga familjerna ned längst med Kilens stränder för att tillvarata den sill som kom in fjordarna. I mitten av 1800-talet då det blev tillåtet för gemene man att bedriva utrikes handel med segelfartyg, blomstrade Östersidan upp som skutsamhälle med både skonare, briggar och barkar. De större husen byggdes av skepparna och befolkningen ökade.
Sillsalterier, guano- och konservfabriker gav många arbetstillfällen
Här byggdes stora guanofabriker, sillsalterier och konservfabriker som gav många arbetstillfällen till Skaftöborna. Längst norrut på Klubban kan man än idag se resterna av sillbingarna från Boviks fabrik som tillverkade guano.
Klubbans biologiska station och Rödbergsvik
Bredvid den gamla guanofabriken ligger Rödbergsviks badplats och Klubbans Marinbiologiska station. Denna forsknings- och utbildningsstation ägs av Uppsala Universitet och är igång året om. Östersidans södra del präglas av smala och trånga gränder typiskt för 1800-talets slut.
Från Östersidan går dagligen passagerarfärjan Carl Wilhelmson via Fiskebäckskil till Lysekil.
