({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av

Stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna ofta, håll avstånd och undvik att resa kollektivt. Tillsammans bromsar vi smittspridningen av covid-19.

For the latest updates regarding the corona virus (COVID-19), read the information put together by The Public Health Agency of Sweden  

  • Fotograf: Mattias Nilsson

Turbinhusön

  • Källa: Tidaholms turistbyrå

Turbinhusön är en idyll mitt i Tidaholms centrum vid ån Tidans strand med en väl bevarad kulturmiljö.

Turbinhuset

Turbinhuset som givit ön dess namn uppfördes 1898 för en turbin avsedd att driva ett tröskverk på logen som låg på vänstra tidanstranden vid järnvägsbron. En stållina drogs från turbinhuset till logen med en stödbock på den gamla kyrkplatsen vid ån. Denna anordning fanns kvar till 1914 då logen revs. Tidigare fanns vattenhjul vid fallet i kvarnen och sågen på samma plats. Sågen byggdes 1846. I turbinhusets bottenvåning fanns i södra rummet två badkar av trä med dusch uppifrån och från sidan. Vattnet pumpades av en vädur upp till en stor träbassäng i husets andra våning. Det uppvärmdes av en ca 2,5 m högsmal badkamin som eldades med ved. I samma våning åt norr hade sadelmakaren sin verkstad. På andra våningen fanns bostäder och huset har även senare använts som bostad. Byggnaden är renoverad och idag anpassad till att under vår, sommar och höst verka som konsthall med olika tillfälliga utställningar.

Smedstugorna

Historik

Under Per Alexander Rudbecks tid på Tidaholms gård anlades ett Järnbruk med stångjärnssmedja. För smedernas bostads försörjning uppfördes under sent 1700-tal ett antal bostäder. Senare kom stugorna att bli bostäder till arbetare vid bruket. Stugorna var vid uppförande trärena och först under 1800-talet ströks väggarna med rödfärg. Fram till början av 1940-talet var dessa bostäder placerade utmed Smedjegatan. Då de ansågs uttjänta beslutades om rivning. Nya moderna bostäder med centralvärme och wc skulle byggas. Carl Asker, som var en hängiven kulturivrare, skrev ett brev till stadens drätselkammare. Han tyckte de kunde bevaras till eftervärlden då de trots allt var från 1700-talet. 1942 flyttades stugorna till nuvarande plats, allt enligt Askers önskemål och en forngård kunde anläggas. Smedstugorna fylldes med möbler ur Carl Askers samlingar.

Kaffestugan

Denna stuga är omgjord för caféverksamhet som drivs av arrendator. Här erbjuds hembakat fika och lättare lunch. Kaffestugan med dess verksamhet på Turbinhusön har blivit ett besöksmål och en turistattraktion i sig.

Ingemarsstugan

Detta är en parstuga som hyste två familjer vilka hade ett rum vardera och delade köket i mitten. I dag är ett rum tillägnat Ingemar Karlsson på Hägnelund. Ingemar testamenterade sitt hem och sina ägodelar till Tidaholms kommun som vid dennes död 2011 tog till vara på denna skatt av historia. I arvet ingick bland annat en ovärderlig samling om tusentals fotografier med motiv från Tidaholm under över hundra år. Museet har låtit iordningställa rummet med inredning från Ingemars ägodelar. Resterande utrymme i smedstugan nyttjas sommartid som handelsbod med försäljning av hantverk.

Museismedstugan

I denna enkelstuga skildras ett enklare och ett mer välbärgat hem vid sekelskiftet. Tapeter, mattor och gardiner finns nu i alla hem. Fortfarande står många möbler längs väggarna men en ny möbleringsstil har börjat bli vanlig. Möblerna ställs i grupper i rummet. Ofta placeras någon möbel snett över ett hörn. Köksutrustningen skiljer sig inte mycket från den som var vanlig hundra år tidigare. Många möbler är också likadana men noterbart är en rad nyheter som den stoppade soffan, gungstolen, runda småbord, piedestal och sekretär. Väggarna pryds med oljetryck med profana motiv vid sidan av de religiösa och avbildningar av kungafamiljen. Fotogenlampan har ersatt lyktor och andra enklare ljuskällor. Grammofonen har gjort sitt intåg och prydnadssaker har blivit vanliga.

Kulturmagasinet

Det så kallade magasinet på Turbinhusön var från början ett sockenmagasin där livsmedel lagrades, främst spannmål för utdelning genom tiondets försorg. Magasinet var från början placerat ungefär där nuvarande Stadshotellet ligger. När den gamla medeltida kyrkan revs blev ett par ”trägubbar” över, dessa placerades vid dörrposten på magasinet. När magasinet revs och ”trägubbarna” plockades ner, konstaterades att det var Apostlar från medeltiden och representerade ett högt kulturvärde. Apostlarna förvaras idag på Västergötlands Museum i Skara. I Kulturmagasinet pågår sommartid konstutställningar samt visning och försäljning av hantverk.

Turbinen

Tegelbyggnaden uppfördes av Tidaholmsverken på 1940-talet och var från början ett gasackumulatorverk för tillverkning av svetsgas. Byggnaden var under många år vilande och verkade som förråd för Tidaholms kommun. 1994 startade Källefalls bryggeri tillverkning av Pale och Brown ale öl, som blev väldigt populärt. Bryggeriet fanns i cirka 3 år. Under slutet av 90-talet blev bryggeriet restaurang och nattklubb. Idag drivs café och restaurang av arrendator.

Kryddträdgården

På Turbinhusön finns en kryddträdgård med ett 40-tal växter. Den äldsta ritningen över kryddgården är från 1950-talet. År 2000 återinvigdes kryddträdgården på Turbinhusön och då planterades flertalet brännvinskryddor. En del växtsorter är kvar sedan 50-talet även om en hel del nya kom till vid återinvigningarna år 2000 respektive 2010. Nu består växtmaterialet av en blandning mellan medicinalväxter och brännvinskryddor. Kryddträdgården är tillgänglighetsanpassad med sina upphöjda växtbäddar.

Bruksvilleparken

Bruksvilleparken kom till under 1980-talet i samband med att Bruksvillan revs. Här finns en utomhusscen med bänkar för publiken att sitta på och sommartid erbjuds det underhållning som utomhusbio med mera. Parken är en rogivande plats där du kan promenera längs med Tidans vatten, sitta och njuta av miljön eller ta en picknick i gröngräset.