({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}
En del av
  • Fotograf: Elisabet Johansson

Tips på fornlämningar

Fornlämningar finns överallt omkring oss, ibland kanske vi inte ens ser dem. Men visst är det spännande att se spåren efter människornas liv och arbete. Här tipsar vi om några fornlämningar i Mariestad som du kan utforska på egen hand.

Gränsstenar

År 1583 fick Mariestad sina stadsprivilegier, under Vasasonen Hertig Karls (senare Karl IX) styre. Stadens gränser markerades med fem stenar i olika vädersträck. Tre av dessa stenar finns kvar på sina ursprungliga platser än idag.

Den norra stenen står utmed vägen mot Snapen, mellan bilvägen och gång- och cykelbanan. Lätt tillgänglig för dig som vill ta en riktigt nära titt. I öster markeras den dåvarande stadsgränsen i Krontorp, strax innan Stockholmsvägen ansluter till E20. Den södra stenen står mellan Sandbäcken och Ullervad, på Mariestads ridklubbs område. 

De är gjorda av kalksten och resta år 1593, det var samma år som man började bygga Mariestads domkyrka. En stor drivkraft för att uppföra gränsstenarna var att kunna ta ut skatt för att passera inom stadens gränser. På stenen i Krontorp kan man se en avbild av Mariestads stadsvapen.

Fotograf: Elisabet Johansson

Gravfält

Våra trakter har varit bebodda under flera tusen år och här finns såklart spår efter gravfält på många platser. Här berättar vi om några av dem. 

Torsö

Två gravfält från järnåldern visar på att ön varit bebodd sedan forntiden. I Nolby, på en höjdrygg i nordväst-sydostlig riktning, finns ett fyrtiotal fornlämningar i form av stensättningar och högar. På en höjd 150 meter åt sydöst ligger resterna av ett gravfält och en domarring, dock för länge sedan utsatta för skadegörelse.

På en ås vid Hässelstad ligger ytterligare ett gravfält. I norra delen av åsen finns cirka 20 fornlämningar med högar, domarringar, stensättningar och resta stenar. I den södra ändan finns ytterligare 20 fornlämningar. Här finns bland annat en skeppssättning, sex domarringar och två mindre vanliga så kallade kvadratiska stensättningar.

Fotograf: Elisabet Johansson

Västeräng

Vid koloniområdet Västeräng har arkeologiska utgrävningar visat att platsen varit bebodd sedan stenåldern. Här finns ett gravfält från järnåldern med ett 10-tal stensättningar. I närheten står en runsten från omkring år 1000, uppförd alldeles intill ett vadställe över Tidan.

Marieforsleden och Bäcken

I centrala Mariestad finns två gravfält från järnålder, som tros ha hört till den gamla stormannagården Tuna som var belägen på den västra sidan om ån Tidan.
Utmed Marieforsleden hittar vi det ena. Enligt Riksantikvarieämbetet finns här fyra domarringar, en rest sten och ett par osäkra gravar. Men arkeologen Algot Friberg såg, vid sina utgrävningar i slutet på 1800-talet, istället en skeppssättning. Den ska ha varit 24 meter lång och bestått av tio stenar. Han angav också i sin rapport en domarring med fem stenar och två resta stenar varav den ena tros ha flyttats eller tagits bort när man anlade trottoaren intill. Av de tio stenar som ska ha utgjort skeppssättningen finns åtta kvar idag vilket gör att skeppsformen kan ha försvunnit. På samma plats har man också hittat spår av en härd (öppen eldstad) daterad till 5490-5310 före Kristus.

Det andra gravfältet ligger vid infarten till Sommargården Bäcken, cirka 700 meter norrut. Man vet inte om gravfälten var samtida eller om de användes ett i taget. Båda har daterats till yngre järnålder, men det kan finnas rötter längre tillbaka i tiden. Gravfältet vid Bäcken ligger på en liten höjd och var ursprungligen större än det man ser idag. Utgrävningar har nämligen visat spår efter gravar även på andra sidan om Ekuddenvägen. Det som finns kvar idag är tio högar, 21 runda stensättningar, en domarring, en rest sten och sju klumpstenar. Gravfältet framträder idag inte så tydligt och många stensättningar göms under mossa och gräs. Men platsen tros ha varit betydelsefull så långt tillbaka som till 300-talet. 

Fotograf: Elisabet Johansson

Böckersboda

I närheten av Norrkvarn vid Göta kanal ligger Böckersboda by. Här finns spår från flera olika tidsepoker, ett boningshus från 1674 och ett missionshus från 1902 samsas med skeppssättningar från järnåldern. Det större av skeppen är 30 meter långt och består av 16 resta stenar. Det mindre består av sju resta stenar. Vid utgrävningar har man hittat brandgravar i båda skeppen. Man har även hittat föremål som spelbrickor av ben, en knapp av brons, benkammar, tandpärla, ett kamfodral, fragment av järnföremål och björnklor. Med hjälp av fynden har man kunnat datera gravarna till äldre järnålder, omkring 500 år e Kr. Några hundra meter från skeppssättningarna hittar du också en domarring med fem stenar.

Runstenar

Bygden kring Mariestad är rik på runstenar. Bara i Leksbergs socken hittar vi fem stycken. De kan i många fall ge oss en inblick i vilka människorna var som en gång levde här. Runstenarna här är inga gravstenar, utan minnesstenar efter personer som har gått bort. 

På två av de fem runstenarna som finns i Leksberg kan man läsa om en man som hette Olov nacke och hans son Torkel. Olov var en storman och utifrån vad skriften på runstenarna säger ska han ha ägt minst 15 gårdar. 

Det går också att läsa om Tore skorpa och hans son Kättil. Kättil dog före sin far som då reste två stenar över sin son. Den ena är daterad till år 1010 vilket talar om för oss att Tore skorpa troligen levde under Erik Segersälls tid som kung. 

Här listar vi några runstenar på olika platser i Mariestad som du kan besöka och ta en närmare titt på. 

  • Leksbergs kyrka - (här finns två runstenar, en inne på kyrkogården och den andra strax utanför. Rest av Gunnur respektive Tore skorpa). Här ska det också ha funnits ett stort gravfält med stensättningar och domarringar, men inget av detta finns kvar att se idag. 
  • Karleby - nära kyrkplatsen vid väg 26, där man har hittat lämningar efter två medeltida kyrkor, står en runsten rest av Tore skorpa. 
  • Sunnevad/Västeräng - Runsten rest av Roar, alldeles intill ett vadställe över Tidan. I närheten finns ett gravfält med ett 10-tal stensättningar. 
  • Ek - drygt 1,5 km norr om Stora Eks herrgård, utmed den gamla landsvägen. Den går som en liten grusväg några hundratal meter söder om den nuvarande landsvägen till Mariestad. Man tror att grusvägen var den väg som användes av dåtidens kungar på sin Eriksgata. Stenen restes av Udd skald troligen under Erik Segersälls regeringstid.
  • Lyrestad, Rogstorp - Stenen står rest på en åker, intill Friaån, cirka 1,5 km nordväst om Lyrestads kyrka. Stenen är daterad till cirka 980-1015. På ena sidan finns en inskrift där man kan läsa att stenen restes efter Gunnar. På baksidan syns fjättrade djur. Det finns sex runstenar i Sverige med liknande djuravbildningar, tre av dessa finns i Västergötland (denna i Rogstorp, ovan nämnda i Ek samt en i Falköping). Tänk på att inte beträda odlad åkermark när du besöker platsen för runstenen. 

Fotograf: Elisabet Johansson

Källor:
Riksantikvarieämbetet
Bok Mariestads historia - Förhistorien och tillkomsten, Åke Möller
Vägvisaren i vikingatida Mariestad, Stig Ljungwald
Wadbring.com