Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Roger Borgelid

Bohuslän på export: Slutsatser och fortsättning

Övergripande resultat

Som målsättning för projektet har angetts att Bohusläns internationella konkurrenskraft ska stärkas och ge högre dygnsutlägg, jämnare beläggning över året samt fler internationellt konkurrenskraftig produkter och reseanledningar. Som framgår av redovisningen ovan har målet att skapa fler konkurrenskraftiga produkter och reseanledningar uppnåtts. Det finns dessutom all anledning att tro att antalet produkter kommer att fortsätta öka framöver, dels eftersom Turistrådet fortsätter detta arbete även efter projektets slut, dels genom de nätverk och samarbeten som har skapats mellan företagen.

Det är något tidigt att uttala sig om projektets effekter i termer av gästnätter och omsättningsökning. Den typen av effekter brukar visa sig några år efter projektslut. Dock kan vi redan nu konstatera att under 2015 (januari – augusti) har antalet gästnätter i Bohuslän ökat med 9,3%. Antalet utländska besökare ökade mest, + 15,8 %, medan antalet svenska besökare under samma period har ökade med 6,9%. Exportandelen i Bohuslän är nu 29% vilket innebär en ökning med 2% jämfört med föregående år.

Vi har även genomfört en undersökning bland utländska besökare i Bohuslän i september 2015 för att studera effekterna av utländska besökare utanför högsäsong, vilket har varit den huvudsakliga målgruppen för projektet. Hela 78% av de tillfrågade gästerna bodde på kommersiella boenden. Undersökningen visar bland annat att de gäster som övernattar på kommersiella boenden i genomsnitt spenderar 2055 kr/person och dygn. Detta kan jämföras med de genomsnittliga dygnsutläggen för turister i Bohuslän som bor på kommersiella boenden, siffran är då 1185 kr/person och dygn enligt HUIs rapporter av regionala turismeffekter. (Dessa siffror har dock tagits fram med hjälp av olika metoder vilket kan påverka resultatet).

Det finns alltså anledning att tro att även målet om högre dygnsutlägg och jämnare beläggning över året kommer att uppnås.

Gästnattsutveckling i Bohuslän jan-sept 1999-2015 Totalt samt utländska besökare

Fortsättning efter projektets slut

När projektet nu är avslutat är det väldigt viktigt att arbetet inte avstannar. Redan tidigt i projektet började vi planera för hur det som byggdes upp skulle kunna fortgå efter projektets slut. Här har handlingsplanen spelat en central roll. Genom de beslut som fattats kring handlingsplanen har vi lagt en långsiktigt plan som innebär att arbetet fortsätter. Eftersom projektets styrgrupp nu har haft sitt sista och avslutande möte har vi gemensamt fattat beslut om att tillsätta en samordningsgrupp som äger handlingsplanen. Gruppen kommer att ansvara för att uppdatera och följa upp arbetet med handlingsplanen och se till att arbetet i de grupper som omfattas av planen koordineras. I gruppen ingår tre politiker, tre kommunala tjänstemän, två turistchefer, fem företag och två från Turistrådet. Gruppen kommer att verka på ungefär samma sätt som styrgruppen för Bohuslän på export. Det har varit stort intresse för att ingå i samordningsgruppen vilket får ses som ett bra betyg på arbetet hittills. Formellt beslut om gruppen fattas i samband med att den politiska dialoggruppen träffas den 18 mars 2016.

Diskussion och slutsatser

Som helhet är det vår uppfattning att Bohuslän på export är ett väldigt framgångsrikt projekt. Vi satte upp tre tydliga insatsområden i vår projektansökan och det är också inom dessa områden som projektets arbete har bedrivits. Som framgår av redovisningen ovan har Bohusläns kommuner enats om att betrakta Bohuslän som en destination som man gemensamt marknadsför och utvecklar. Det har tagits fram en handlingsplan som beskriver roller och insatsområden. Utan projektet hade detta arbete inte kommit till stånd. Detta är kanske det viktigaste resultatet av projektet. Den varumärkesplattform som har tagits fram för Bohuslän är också helt avgörande för arbetet. Genom att alla arbetar utifrån samma plattform blir budskapet och produkterna tydligare och möjligheterna att nå genomslag ökar betydligt.

Med guiden som verktyg ges aktörerna kunskap och inspiration för att kunna skapa erbjudanden och produkter som utvecklar Bohuslän till en levande destination året runt.

En viktig framgångsfaktor för projektet är att kommunernas politiker har varit involverade i projektet; både styrande politiker och opposition. Det har gjort att projektet har fått en bred förankring och en bra bas att stå på. En annan framgångsfaktor har varit att vi har vågat välja bort. Vi har endast arbetat med de företag som har potential att nå ut på exportmarknaden, efter i förväg uppsatta kriterier. Och vi har enbart utvecklat produkter som vi vet har stor potential att nå ut på marknaden. Ytterligare en framgångsfaktor har varit att vi har varit konsekventa i vårt arbete genom att vi har kunna använda Turistrådets olika modeller för destinationsutveckling. Med varumärkesplattformen som bas och de där utpekade prioriterade teman har vi kunnat skapa övrig utveckling med hjälp av Turistrådets affärsmodell.

En utmaning var att komma igång med projektet och få alla de aktörer som vi ville ha med oss involverade.

En annan utmaning har varit att få destinationens olika aktörer att förstå att det här är ett projekt med en tydlig projektplan och ett antal insatser som ska genomföras och inte bara ett ekonomiskt bidrag som alla kan vara med och styra över och få del av.

Slutsatser: 

Det är viktigt att redan vid projektstart fundera på hur man ska kunna ta arbetet vidare när projektet är slut. Därför är det också viktigt att projektet drivs av den organisation där det fortsatta arbetet har sin mest naturliga framtida hemvist.

  • Samverkan mellan alla destinationens intressenter är en förutsättning för att lyckas.
  • Förankringen i de politiska leden, med formella beslut i fullmäktige, gör resten av arbetet mycket enklare.
  • Riktigt stora projekt, som detta, behöver bli en integrerad del i hela företaget hos projektägaren och på olika sätt involvera de flesta medarbetare.
  • Projektet bör ha en flexibilitet i sina ramar så att man kan anpassa insatserna baserat på hur arbetet utvecklas.
  • Det underlättar om spelreglerna från projektfinansiärerna är tydliga och klargjorda redan vid projektstart.
  • Uppmärksamheten som det här projektet har fått från både regionalt och nationellt håll har i sig hjälpt till att föra projektet framåt.
  • 3 år är på gränsen till för kort tid för så här omfattande satsningar.