Fullösa kyrka
Kinnekulle

Socknen Fullösa nämns första gången i skrift 1290. Man antar att ån Svartån, som rinner genom socknen, har gett socknen sitt namn. Svartån kallades förr Fuldaån. Ordet Fulda betyder den vida, breda ån. Slutledet i namnet Fullösa anses beteckna betesmark. Namnet Fullösa tillhör våra allra äldsta kända ortsnamn.

Kyrkan har anlagts vid ett gammalt fornminnesområde. Detta var brukligt under medeltiden. Det äldsta bevarade inventariet från kyrkan är ett romanskt triumfkrucifix från 1100-talet. Detta förvaras idag på Statens Historiska Museum. Krucifixets ålder, liksom dopfuntens utseende, tyder på att kyrkan är från 1100-talet.

Fullösa kyrka har inte genomgått några stora förändringar utan är väl bibehållen. Senaste renoveringen skedde 1970, då kyrkan kalkades, målades invändigt och försågs med nya fönster. Kyrkan är uppförd av huggen sandsten, s k. kvaderstenar, med inslag av gråsten. Ursprungligen var kyrkan oputsad, men har under årens lopp kalkats ett flertal gånger.

Inne i kyrkorummet kan man se spår av ett ursprungligt romanskt fönster på långhusets norra vägg. Uthuggning och/eller förstoring av de medeltida fönstren skedde på 1680-talet. På 1700-talet försågs väggarna runt fönstren med draperimålningar som dekoration. 1741 fick sakristian sin nuvarande utformning. Från början var den stora ingången till kyrkan belägen vid långhusets nordvästra sida. En fint uthuggen portal med halvrund stenram över dörren markerade ingången. Idag återfinns denna i vapenhuset.

Tak- och väggmålningar

Kyrkans väggar försågs under 1630-talet med målningar som hör hemma i den sk Äldre Läcköskolan med konstnärer som t ex Gullick Gullicksson. Han har utformat målningarna bl a på den södra väggen i långhuset. Här återfinns Mose med de tio budorden.

I den västra delen av långhuset finner man växt- och jaktmotiv med hjortar och träd. Liknande målningar finns på Läckö slott. 1914 tog man fram kyrkans målningar efter att de under flera år varit överkalkade.

Draperimålningarna är målade 1756 av Johan Laurell och Carl-Gustaf Hoijst. Dessa män har också utformat takmålningarna vilka inbegriper följande områden: Nådastolen med "Helig är Herren Sebaot", treenigheten, djävulen med två språkband som pekar på människans synder. Vidare återfinns bl a ängeln Mikael, den yttersta domen, basunänglar som visar på den yttersta tiden med djävulen, dennes eldgaffel och helvetet. Alla dessa målningar härstammar från 1740-talet.

Två dopfuntar

Kyrkan har i sin ägo två mycket gamla dopfuntar. Tidigare var Fullösa uppdelad i två socknar med egna kyrkor: Fullösa och Bolum. Från Bolums kyrka är dopfunten bevarad. Den står nu intill predikstolen i Fullösa kyrka. På funten finns avbildat ett odjur eller djävulen, vilken återfinns på skålens underdel. Överdelen är prydd med ett mönster i vikingastil. Detta vittnar om dopfuntens höga ålder. Man tror att den härstammar från 1100-talet. Funten sattes in i Fullösa kyrka 1930 efter att under många år fungerat som blomkruka.

Den andra funten är bägarformad, uthuggen i sandsten och dateras till slutet av 1100-talet. Dekorationen runt skålen utgörs av liljemönster. Liljemönstren återfinns också på kyrkans liljestenar. En ornamentik som återfinns endast i denna del av Sverige.

Liljestenar

Kyrkan har bl.a. några liljestenar från 1100-1200-talet. Dessa har också rikt utformade liljemönster av antingen stam- eller slingtyp. Ingen sten är exakt lik den andra. En av liljestenarna i Fullösa är särskilt unik. Under den sk Golgatatrappan på stenen till vänster ser man en stor stjärna uthuggen. Symboliken beskriver det gudomliga ljuset, Jesu födelse samt Jesu död och uppståndelse på Golgata. Jesus är den nye Adam som återställer skapelsens ordning. Från Golgata växer livsträdet upp.

På samtliga stenar finner man livsträdet (liljorna) som står som symbol för uppståndelsen.

Klockstapeln

Klockstapeln stammar ursprungligen från 1600-talet, men är om- och tillbyggd under bl a 1800-talets första del. Under denna period fanns planer på att uppföra en ny klockstapel i sten, men marken visade sig vara alldeles för mjuk för att kunna bära en sådan konstruktion.

Kyrkguiden

I appen Kyrkguiden kan du läsa mer om kyrkorna och använda den som vägvisare när du är på plats, läs mer och ladda ner den här.