Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Jesper Anhede

Biskopsborgen i Husaby
Husaby

Ruiner av den forna biskopsborgen

Några hundra meter väster om kyrkan i Husaby reser sig ruinerna av den forna biskopsborgen. Borgen består av ett mäktigt tornhus och en omgivande ringmur i sten med anslutande mindre byggnader i korsvirke och tegel.

Något säkert årtal för byggandet finns inte att få i medeltida källor men det troligaste är att den är byggd omkring 1480. Byggherren var Brynolf Gerlaksson, biskop i Skara. Han hade förutom Husaby tre andra befästa borgar, först och främst det magnifika Läckö men även de befästa gårdarna Brunnsbo och Säckestad. Borgbygget ingick säkert som led i de sista katolska biskoparnas försök att hävda sig mot kungamakten.

Borgens livstid har varit väldigt kort, genom Västerås recess 1527 indrogs borgen till kronan och har troligen ganska snart avsiktligt bränts ned och raserats, då Gustav Vasa inte tålde några konkurrenter till kronans makt i landet.

Den enda uppgift som finns om inredningen i borgen omtalar att biskop Brynolf förvarade porträtt på alla sina föregångare i biskopsstolen i den stora tronsalen. I ringmuren, som består mest av gråsten, finns två ingångar, en enklare portal på sydsidan och huvudingången på östsidan med ett porthus som troligen var kombinerat med en trätrappa direkt upp till andra våningen i kärntornet. Den östra borggårdslängan som i likhet med delar av det lilla huset nordöst och porthuset, är uppfört i tegel och korsvirke, inrymmande viktiga ekonomilokaler, en smedja, en fint murad bakugn. Ytterligare en ugn eller spis finns i söder där bl.a. en handkvarn blivit funnen under utgrävningarna. En överbyggd och igenfylld brunn fanns också i söder. I denna del bör även köket ha varit beläget.

Efter kärnhuset uppfördes intill detta ett annat hus, kallat "kasematten". Det var ca 10x7 meter, som i sin nuvarande omgivning ser mycket egendomligt ut. Murarna är mycket tjocka och den undre delen har på tre sidor något som ser ut som skottgluggar, men knappast kan ha haft den funktionen under särskilt lång tid, de ligger alldeles för nära marken och ger inte mer än några meters skottvidd, utanför ligger ju ringmuren, enda förklaringen är nog att muren tillhörde ett senare byggnadsskede. Från huset leder en portal in i kärnhusets hall. I huset som ligger norr om det förra finns en ypperlig brunn och några meter ytterligare i nordlig riktning finns en varmluftsugn från vilken kanaler måste ha lett in varmluft i kärnhuset. Kärnhuset är nästan kvadratiskt med 16 meters sida och ungefär lika högt. Materialet är till stor del sandsten, och särskilt i sina övre delar svårt brännskadat.

Den undre delen är delvis bevarad. Ett kvadratiskt rum har haft trätak och antagligen fungerat som förråd. Intill ligger ett mindre, rektangulärt rum med tunnvalv och vackert spetsbågat fönster mot norr, nedgången till detta rum går över en välbyggd stentrappa, och det har troligtvis varit ett borgkapell. Intill trappan finns ett mindre utrymme med fönsterglugg utåt, som förmodligen varit en fängelsecell. Ovanför dessa utrymmen ligger kärntornets hall, som har haft två kryssvalv till tak. Härifrån ledde en stentrappa upp till nästa våning. Ovanför har sedan funnits flera rum som tillhört biskopens privata svit. Minst två trägolv och två våningar har funnits ytterligare i tornet.

Borgen har genomgått flera byggnadsstadier. Kärnhuset byggdes först, kasematten har tillkommit med delar av den östra borggårdslängan, först därefter kan ringmuren ha fullbordats. Under utgrävningarna gjordes lösfynd i ganska stor mängd, en stångbössa med åttakantig pipa, rekylhake från 1300-talet, flera bössor och pilspetsar, spjutspetsar, svärd, kanonkulor i sten, rustningsdelar och yxor, bl.a. en "skäggyxa", troligen en rättarbila. Hackor, borrar och en plogrist samt knivar, mejslar, saxar och tänger, men mycket lite keramik.

På den runsten som står på Husaby kyrkogård kan man läsa att Assur, Sven och Tore lade stenen över sin far Oluf. Denna sten är alltså en gravhäll. Möjligen är den sten som stod här förr och nu är på statens historiska museum en ursprungligt rest sten. Den bär inskriften: Olof satte denna sten efter Redar sin son. Vilken Olof? Det är frestande att tänka på Olof Skötkonung, men det finns inga belägg för att så skulle ha varit fallet.

Då Husaby under tidig medeltid måste ha varit en av Sveriges mest betydande platser både vad det gäller kronan och kyrkan, så har det troligen också varit en befäst plats. Redan kyrkan utrustades ju på 1000-talet med ett mäktigt stentorn som försvarsbyggnad. Och då kyrkan tycks ha ansett Husaby som en av sina viktigaste platser så byggde man här en borg som hela tiden under dess levnad tycks ha varit under ständig tillbyggnad. Att borgen brändes kan ju tyda på flera orsaker, det kan ju tänkas att de inte gav med sig frivilligt då den drogs in till kronan, utan att den blev anfallen och bränd, för helt säkert kunde den göra motstånd. Med tanke på borgens storlek och betydelse har den säkert varit välbevakad och det fanns säkert åtskilliga soldater till dess försvar. Men har den blivit indragen till kronan och avsiktligt bränd så har troligen Husaby mist sin betydelse för kronan och ansågs inte vara till något direkt försvarspolitiskt intresse, utan förstördes endast för att kväsa kyrkans makt i landet. Kyrkan i Husaby fick ju stå kvar orörd, och efter denna tid har nog Husaby tappat sin ledande ställning i landet.

Kontaktinformation

Biskopsborgen

Bispgården Husaby

533 95 Götene


Telefon: +46 511 34 31 34


E-post: Skicka E-post