Power Plant
Falköping
Målning där fossila bränslen är ohållbara. Gamla bilar får lämna plats åt naturens kraft.
När jag verkar i offentligheten så vill jag att min konst ska kunna uppskattas eller förstås av allmänheten, personer med olika bakgrund, kön och ålder. Jag vill bidra med en åsikt eller en idé som är fri att tolka. Därför återkommer jag ofta till naturen som tema.
Naturen berör oss alla. Den är vårt ursprung, men i dagens samhälle så kommer vi längre och längre bort från den. Vi scrollar på internet istället för att gå på skogspromenader. Trots att vi behöver naturen så trängs den bort för att ge plats åt industrier, hus och vägar. Naturen som motiv kan illustrera någonting positivt och hoppfullt, likt en maskros som spränger igenom asfalten.
Jag fascineras av naturens kraft och mångfald. När jag arbetar i stora format så brukar jag också använda mig av skala, att till exempel göra växterna väldigt stora i förhållande till människan, för att understryka deras styrka och betydelse.
Mina växter är fantasifulla och grafiskt förenklade. Av estetiska skäl brukar jag hålla färgskalan i mina verk begränsad. Det skapar en stark helhetskänsla och ett lugn. En känsla av en upprepning lite likt en tapet.
Väggytan på Scheelegatan är väldigt avlång. Besökaren får en känsla av hela målningen när hen går igenom tunneln, men kan endast fokusera på mindre bitar av verket åt gången. Därför har jag skapat ett verk som inte behöver ses i sin helhet, men som hänger ihop från en sida till en annan.
Konstnär: Finsta
Plats: Gång och cykeltunnel Scheelegatan, Falköping