({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}
En del av
  • Fotograf: Jesper Anhede

Färgstark vinter vid Hornborgasjön

  • Friendly Travel 2020

Att Hornborgasjön lockar horder av besökare – människor som tranor – under några hektiska vårveckor, ja, det känner nog de flesta till. Men trakten mellan Vänern och Vättern är betydligt mer än så. Här färgar lokal gastronomi, historiska platser och kreativ konst bygden. Året runt.

Det är en sån där krispig vinterdag. En sån där dag att ta tillvara på. Att minnas. Med tunn fjäderlätt snö under våra fötter och en vintersol som lovar om en stundande vår ger vi oss av i riktning mot Hornborgasjön. Den senaste tidens kyla har gjort att dansen kommit tidigt till sjön. Men inte genom tranor. Det är full isdans med skridskoåkare på alla nivåer som pågår. Det är smått surrealistiskt det som händer. Hockeyplaner till höger och vänster, långfärdsskridskoåkare som med långa tag sätter fart och doft från varm choklad som ryker ur medhavda kåsor. Den bilden av Vintersverige finns förstås på många ställen. Men att uppleva det på en så speciell plats som Hornborgasjön är verkligen något alldeles extra.

Vi snörar på oss skridskorna och glider fram över isen med horisonten som enda sarg. Sån frihetskänsla! Med rosenröda kinder och endorfiner i kroppen vänder vi tillbaka mot Naturum, som ligger på östra sidan av sjön, i sikte mot något värmande och mättande. Med utblick över sjön hittar vi just det på Café Doppingen. Caféet har en bedårande utsikt över vattnet och här finns – passande nog för oss – flera varma soppor på menyn.

Nutida sevärdheter och forntida lämningar

Vi överväger nästa stopp medan vi sörplar i oss en dagens, med vällagade rotfrukter från trakten. Och en sak enas vi snabbt om. Det vore synd att inte spana in någon av traktens alla historiska sevärdheter medan vi är här. För de är praktiskt taget lika många som tranorna en vårdag. Nästan åtminstone. Bara några kilometer söderut gör vi vårt första uppehåll i tidsresan. Ekornavallen är en märkligt fascinerande plats. Mitt ute på vidderna bildar väldiga stenbumlingar både formationer och mäktiga individuella spetsar mot skyn. I själva verket är det gravplatser från en minst sagt svunnen tid. De äldsta fornlämningarna är daterade så långt tillbaka som 3300 f. Kr.

Vi skrapar försiktigt bort snön från Gånggriften, den största stensättningen, och tar på stenarnas naturligt tidsnötta skröpligheter. Alla dessa år, alla världsförändringar, samma stenar. Det är en hisnande tanke. Vi fortsätter vår tidsresa till Gudhem, där den fascinerande klosterruinen påminner om tiden för nära 1000 år sedan då nunneklostret var ett andligt centrum i Sverige. Tillbaka till nutiden har klockan slagit incheckningstid. Vi vänder tillbaka till Broddetorp där paret Löfwings kreativa smörgåsbord väntar.


Varm gästvänlighet och lokalt mathantverk

Sedan 1996 har de bokstavligt talat grävt där de står. De två kreatörerna, båda uppvuxna i hjärtat mellan Vänern och Vättern, har format och utvecklat sina olika spetskompetenser tillsammans. På samma vackra plats. Linda med sitt mathantverk och Göran med sitt konstnärskap. I total samexistens och med sann värme för besökaren. När vi ser skylten “Löfwings Ateljé och Krog” skymtar vi samtidigt lågan från marschaller som på sant inkastarmanér får oss extra nyfikna. Men här är inte inkastaren särskilt framfusig, bara mysigt hemtrevlig. Som det mesta annat hos Löfwings, ska det visa sig.

Ner från slänten kommer Linda och leder oss till “Skatan”, vårt boende för natten. Här är allt preppat med omtanke. Den av Linda designade och tillagade kvällsmaten, med rotfruktsbiffar, krämig potatisgratäng, vinterns grönsaker och hembakat bröd är klar. Och utanför huset ryker det redan för fullt ur bastuns skorsten. Gästvänligt och “görtrevligt” för att tala lokalspråk. Inte blir det mindre trevligt när vi börjar njuta oss igenom kvällens paket av må-gott-saker. Middagen, som ramas in av Görans konst på väggar och golv(!) i stugans kök, är lika genomgod som välkomnandet. Rotfruktsbiffarna är lika delar fylliga som luftiga och broccoli och syrad lök färgar måltiden för både öga och smaklökar. Vi varvar ner varmt i bastun där de glödande vedträna slår lågor innan kväll blir till natt. Lågan på det här stället slutar dock inte med ett bastubad. Nästa dag möter vi det, eller snarare dem, det verkligen brinner om. Linda och Göran.
– Sovit gött?
Ömsom visslande, ömsom nynnande vimlar Göran – trots den tidiga helgmorgonen – runt i restaurangen samtidigt som han slänger några småskrattande fraser med personalen som ordnar frukosten.


Naturligt artisteri

Vi mumsar i oss det färska, hembakade, surdegsbrödet innan Göran åter susar förbi vårt bord och tar med oss på en rundtur i bygget Löfwings. Iklädd ett förkläde lite lätt nerskvätt av färg och en basker på sned ser Göran ut som en konstnär. Och här är det inte tal om ett spel för galleriet, utan verklig leverans. För Görans penseldrag kan forma galleri i toppklass, även om huvudpersonen uttrycker sig mer blygsamt.

– Här försöker jag med, ja, lite olika projekt, säger han samtidigt som vi kliver över tröskeln till själva hjärtat i verksamheten. Ateljén.

Det doftar om färg och till höger och vänster står tavlor, högt och lågt. Vargflockar, älgar och björnar syns innanför ramarna. Utanför de stora fönstren vecklar kullandskapet ut sig. Lite som en tavla i sig självt. Att naturen är en inspirationskälla för Göran går inte att ta miste på.
– Jag älskar att vara ute i naturen, betrakta och se saker. Och för mig finns det ingen bättre plats att göra detta än just här mellan Vänern och Vättern, säger han och fortsätter:

– Ta bara det som händer på våren varje år. Tranorna hade kunnat resa någon annanstans, men väljer att komma tillbaka hit, år efter år. Jag förstår dem.

Företag med utsikt över sjön

Vi ger oss av mot nya mål. Men vi behöver inte åka särskilt långt för att hitta nästa sevärdhet. Som gäst är Hornborgasjön aldrig tråkigt eller innehållslöst. Oavsett om siktet är inställt på natur, historia eller småskaliga caféer finns det alltid något att hitta på. Efter en sisådär 13 minuter kort bilfärd söderut hittar vi vår nästa anhalt. I Östra Tunhem närmare bestämt. Liksom hos paret Löfwings, finns här en företagsamhet, som verkar vara lika bördig som den omkringliggande “schlätta”.

Kdesign är Katrin Borgenhards skapelse. Det är lätt att förstå varför just Katrin utsetts till Falköpings bästa företagare. Som inredare och florist är hennes Kdesign stället att inte bara stanna till på, utan att faktiskt stanna på mer än bara en kort stund. Den mäktiga byggnaden rymmer inredningsbutik med hög designklass och en panoramautsikt över sjön att förundras över. 

En vandring i vacker natur med historisk inramning blir vår final. Varnhem, som liksom Gudhem, är en välbekant Arn-hållpunkt serverar oss båda delarna. Klosterkyrkan, ruinerna och de senaste häpnadsväckande arkeologiska fynden runt Kata Gård – med hintar om det som tros vara en av Sveriges äldsta kyrkor – förstärker bara bilden av att Hornborgasjön är platsen där det hände. Och fortfarande händer. Året runt.