Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Peter Lundberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Peter Lundberg

  • Fotograf: Peter Lundberg

  • Fotograf: Peter Lundberg

  • Fotograf: Peter Lundberg

  • Fotograf: Peter Lundberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Peter Lundberg

  • Fotograf: Peter Lundberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

Värnar om öppna landskap på Skaftö

  • 23 aug, 2016
  • Text: Margareta Anderberg, Foto: Peter Lundberg, Margareta Anderberg

Öppna landskap är ingen självklarhet. Håller man inte efter betes- och ängsmarker förbuskas de. Skaftö är inget undantag. I dagsläget håller drygt 300 kor, får och hästar landskapet öppet på ön.

- Jag tror inte man kan sköta en sådan här ö utan mular och klövar i markerna, konstaterar Marie Erbéus, inredningsarkitekt och lokalombud Föreningen Svenska Allmogefår V:a Götaland. Marie och hennes man arkitekten Jalle Jarlöv bor i Stuveröd och de har i dagsläget 39 allmogefår av helsingeras (Genbank 853) som betar fritt bland ekar och smörblommor och hjälper till att hålla markerna på Stuveröd fria från sly.

Bushresa 2016 - "Båtfärd för det öppna landskapet"

I början på veckan arrangerade Marie tillsammans med Märta Jansdotter, VD Gröna Gårdar "Båtfärd för det öppna landskapet". Båten som transporterade deltagarna var Windros med hemmahamn Fiskebäckskil. Detta var en av årets 11 bushresor i Sverige och resan gick från de betade strandängarna på Morlanda Säteri (Ellös)  till Snäckedjupet på insidan av Skaftö där landskapet har förbuskats. Bushresan arrangerades tillsammans med Jordbruksverkets Landsbygdsnätverk och LRF. Följ med på båtresan genom den filmade dokumentären längre ned i artikeln!

Det var på Jordbruksverkets hemsida som Marie Erbéus läste om de lyckade bushresorna och hon fick tips från en av tjänstemännen om att själv ordna en sådan.

- Ni som har djur på Skaftö, hade inte Närebykorna och Stuverödsfåren funnits hade det ju vuxit igen. Och det här är kanske något för er när vi nu ska göra nya bushresor i år, förslog tjänstemannen och fortsatte med att föreslå att Marie kanske skulle slå sig ihop med Märta från Gröna Gårdar.  

- Stuveröds marker får inte växa igen och så många får har jag inte att kan hålla det öppet, men jag kan ju träffa fler och kanske inspirera fler att skaffa får och just sådana här slybetande allmogefår, hoppas Marie. 

Fotograf: Margareta Anderberg

Specialinbjudna gäster

Ett 30-tal specialinbjudna personer följde med på bushresan. - När vi bjöd in gäster så tänkte vi väldigt mycket på att det inte bara skulle vara politiker för då blir det väldigt enahanda, utan vi ville ha det brett, förklarar Märta Jansdotter. Med på denna resa fanns således både politiker, representanter från Jordbruksverket och LRF såväl som djurhållande bönder, markägare, kostchefer, offentliga upphandlare, en restauratör, arkitekter, en bibliotekarie, verksamhetsutvecklare mm.

Intervju med Marie Erbéus, Märta Jansdotter och Maria Larsdotter

I denna intervju gjord på Stuveröd, Skaftö berättar Marie Erbéus, Märta Jansdotter och Maria Larsdotter (markägare Lilla Stuveröd, chef för Turism, Scen & Konst Kungsbacka Teater) mer om årets bushresa, intryck, vad man kom fram till, vikten av att hålla öppna landskap och vad det betyder för Skaftö och även turismen.

Maria Larsdotter, Märta Jansdotter, Marie Erbéus om Bushresan Skaftö 2016. Foto & redigering: Peter Lundberg. Reporter: Margareta Anderberg.

Syftet med Bushresorna

På 100 år har Sverige förlorat hälften av betes- och ängsmark till slyskog, skog och bebyggelse. Vi har 400 000 hektar kvar av betesmark och den minskar starkt. Vi har förlorat 9 av 10 familjejordbruk de senaste 25 åren. Betes- och ängsmarker är förutom otroligt artrika platser med biologisk mångfald nödvändig för ett fungerande ekossystem också grundpelare i öppna och tillgängliga landskap. Målet med bushresorna är att lyfta problemet med förbuskningen av vårt landskap och skapa en ökad medvetenhet om betydelsen av att hålla betande djur. Man kan läsa mer om bushresor på Lantbygdsnätverkets hemsida.

Djurhållarna på Skaftö

Drygt 300 djur betar idag på Skaftö och hjälper till att hålla landskapet öppet. 

Namn                             Adress               Djurslag                    Antal

Göran Olsson                        Näreby                    kor, kalvar                                100

Lars Larsson / Per Larsson  Stuveröd                kor, kalvar i arrende                  77

Marie Erbéus/Jalle Jarlöv     Stuveröd                 allmogefår, genbank och sly    38

Tom Nilsson                         Ögården                   allmogefår, genbank och sly    13

Lars-Erik Johansson             Lunneviken             köttfår KRAV Kaprifol              100

Malenas källa, Snäckedjupet

Fotograf: Peter Lundberg

Vid besöket på Skaftö samlades man vid Malenas Källa, Snäckedjupet. Det var en släkting till Maria Larsdotter och Lars Larsson som där byggde en fin jordkällare, ett hus och en lagård och brukade marken där.

- De senaste 50 åren har det dock inte betat några djur där och det har helt enkelt slyat igen. Det är en väldigt vacker plats, men den skulle kanske vara ännu vackrare om man lät djuren beta och man faktiskt fick se ner till vattnet vid Snäckedjupet, tänker Maria.

Fotograf: Peter Lundberg

Vad kom man då fram till ?

Den första delen i workshopen som hölls var problemformuleringen till varför vårt landskap växer igen, Den andra delen bestod i att var och en av deltagarna fick fundera på och komma med förslag till lösning.

Ibland orsakerna till dagens problem nämndes urbaniseringen - många, speciellt unga vill flytta till stan, centralisering av jordbruket med ett kvantitetstänk snarare än kvalitetstänk, industrialisering, globalförsörjning istället för lokalförsörjning, kunskapsbrist vilket resulterar i att man har svårt hitta avlösare till jordbruket, saknar kunskap om effektivare och mer hållbar odling och att man idag kan äga mark utan krav på att sköta och bruka den. Jordbruk kan vidare bara drivas som enskild firma vilket skapar problem om man vill dela skötseln av jordbruk. Sedan vi gick med i EU har priserna sjunkit och jordbruket dras med dålig lönsamhet. Bidragsberoendet skapar inte stolthet i att vara bonde. Kommuner som tillåter bostadsbyggande på odlingsmark, som sedan aldrig kommer att brukas är ett annat problem.

Detta och mer, inklusive förslag till lösningar framgår i Peter Lundbergs filmade dokumentär från resan (se längre ned).   

Märta har också gjort en sammanställning av de problem och lösningar man pratade om under worshopen som finns att läsa på Gröna Gårdars blogg.

Märta: - Det vi pratade mycket om är ju att vi haft en samhällsförändring som gått emot en industrialisering, en storskalighet och då är det inte så lätt att bo på landet och ha några djur på ett sådant ställe som t ex Snäckedjupet för det passar inte in i hur vårt system ser ut. Och där kom vi fram till att det är ju en sak att tänka på, hur vi utformar vårt skattesystem, hur vi utformar vårt bidragssystem men också vår attityd gentemot mat. Vi har ju en idé idag att mat inte ska få kosta pengar men samtidigt så har ju den maten vi köper i affären som kanske är billig i kronor och ören väldigt stora konsekvenser på den marken och platsen där den är producerad. Och äter vi bra mat som kött från de här djuren som har gått och betat här då har det ju påverkat platsen på ett positivt sätt. Så vi behöver politiska och strukturella förändringar men också attitydförändringar runt mat."

Maria Larsdotter ser också en positiv koppling av att hålla landskap öppna genom betande djur till turismen via maten. - Mat är något vi äter varje dag, det är något vi pratar om, det är något vi umgås kring. Det är en rörelse, hur vi äter, vad vi väljer att äta. Jag tänker att prata om att här har den här kon betat och sedan köper du det köttet i affären, det är klart att det är ganska häftigt. Och sen komma ut och se den där ängen där Rosa har promenerat, alltså du får en närhet och du får också en kunskap och jag tror ur ett turistiskt perspektiv så kan det också vara ett hållbart tänk att man faktiskt tänker, kom och se var maten produceras i ett väldigt fint ekologiskt samspel. 

- Ja, mat är ju en reseanledning i sig, inflikar Märta. - På väldigt många restauranger så är det ganska anonyma råvaror även om de är duktiga att tillaga dem. Och att komma till Skaftö och få äta mat från Skaftö, eller från Lysekil, eller Bokenäs eller Orust som ändå ligger ganska nära till, det är ju i alla fall för mig en reseanledning och som gärna skulle kunna finnas i större utsträckning än det finns idag. 

Fotograf: Peter Lundberg

Vad händer härnäst 

Bushresan 2016 blev mycket lyckad och har gett mersmak för arrangörerna Marie och Märta. - Det var så fantastiska möten, människor och samtal och vi som värdinnor vill gärna träffa dem igen så ja, jag tror vi hör av oss och säger vi gör det nästa år också säger Marie och avslutar med att konstatera: - Man måste ju följa upp det, det måste leda någonstans. Man gör ju inte detta som en engångshändelse, det är ju ett steg i en riktning mot någonting ännu bättre. 

Dokumentär från Bushresan 2016 Morlanda Säteri - Skaftö Snäckedjupet

I denna dokumentär från Bushresan 2016 får vi följa med arrangörer och inbjudna gäster från Morlanda till Snäckedjupet på Skaftös insida. Film: Peter Lundberg

Bushresa 2016 Morlanda Säteri till Snäckedjupet Skaftö. Filmare: Peter Lundberg

För mer artiklar från och om Skaftö se "Reportage från Skaftö" på www.skafto.nu

Info om dagsaktuella evenemang på Skaftö, våra boenden, restauranger, butiker, service, sevärdheter och mycket mer hittar du på skafto.nu startsida.