Dragsmarks kloster
Bokenäset

Dragsmarks kloster instiftades på initiativ av den norske kungen Haakon Haakonsson som år 1234 lät flytta Barfotabrödernas kyrka från klostret i Tönsberg till Dragsmark, som var en strategisk plats med tanke på den tidens färdvägar. I samband med detta skänkte han 50 markabol jordagods av sitt färdenes arv till en klosterstiftelse som fick det vackra namnet "Monasterium de Silva Sancte Marie" och som var helgad åt Jesu Moder. På norska översattes namnet till Marieskogs kloster, men den vanligast benämningen lär ha varit efter ortens gamla namn Draxmarks kloster.

Klostret byggdes upp av tolv bröder från moderklostret i Börglum på nordvästra Jylland. Dessa tillhörde Premonstratenserorden som instiftades 1121 av kannonikus Norbert av Xanted. Han var en rhenländsk adelsman som senare blev ärkebiskop av Magdeburg.

Klostrets storhetstid inföll under 1300- och 1400-talen. Klostret livnärde sig på arrende från sina 141 gårdar, bedrev undervisning för adliga ynglingar, skrev kyrkotexter samt idkade handel och fiske. Tidigt nådde klostret en viss glans och välmåga. En akademi inrättades för den tidens adliga ynglingar. Bland dess välgörare fanns kung Magnus Eriksson och hans gemål samt drottning Dorotea.

Klostret var verksamt fram till reformationen på 1530-talet då de bröderna som var kvar fick stanna i klostret på det villkoret att de underhöll en Luthersk präst inne i Bokenäs gamla kyrka. Klosterkyrkan förföll och redan under slutet av 1500-talet var den oanvändbar för gidstjänstbruk och en ny kyrka i trä uppfördes bredvid.

Dragsmarks kloster är bekant genom folksagan om Axels och Valborgs olyckliga kärlekssaga, kallas för "Visan om riddar Axel Tordsson och sköna Valborg Ingemarsdotter". Enligt denna folksaga ska Dragsmark ha varit skådeplatsen för dessa båda älskandes romantiska saga.

Efter reformationen förföll klostret allt mer och den slutliga domen kom då den danske kungen beslutade att sten skulle tas från klostret och fraktas ner till Bohus slott och där förstärka Bohus fästning. År 1846 sammanstörtade den sista resten av klosterkyrkans murar. När Bohuslän blev svenskt 1658 donerades en del av klostrets gods till Generalguvenör Rutger von Ascheberg.

Den nuvarande kyrkan i Dragsmark invigdes på nyårsdagen 1756. Kyrkan har en del inventarier som är mycket gamla, bl.a. en kalk och patén i förgyllt silver som man tror skänktes av Håkan Håkansson för att användas i Mariakyrkan.