Bellevueterrassen, Hjo stadspark

Detta är längesedan, men vår "bellevue" finns fortfarande kvar. Den vackra utsikten alltså! Härifrån ser man som oftast Omberg, även om sikten över Vättern är lika ombytlig som vädret. Man kan även skymta Ellen Keys hus, Strand, som en liten vit sackett i sydsluttningen långt där borta i Östergötland. Framför allt har vi en vacker vy över hamnen och dess båtar, men även de små badhytterna vid Vätterns kant. 

Förutsättningarna för de söta små hytterna hittar vi längre bak i tiden än branden av första hotell Bellevue, nämligen redan 1873, när järnvägen kommit till Hjo. Då blev staden tillgänglig på ett helt annat sätt än vad den var via båttrafik. Detta var en tid då kuranstalter och hälsobrunnar kommit på modet bland överklassen, kanske mer som en livsstil för de som hade pengar än att man hade blivit krassligare, förvisso. 

Kurortsanstalten blir till

Adel och välbeställda borgare gick samman; Hjo skulle bli en känd kurort och anläggningarna skulle ligga i en stadspark - här utmed sjön där ni befinner er nu. Här skulle hälsokurer av allehanda slag, god mat, socialt umgänge, punschaftnar och soaréer med brunnsorkester och uppträdanden av olika slag avnjutas.

1876 bildades sålunda AB Hjo Vattenkuranstalt. En tysk trädgårdsarkitekt anlitades för projektet med dammar, planteringar och promenadstråk. Sagolika hus med tinnar och torn uppfördes för gästernas boende, och i en broschyr från 1898 kan man läsa att rummen var utrustade med "särdeles goda sängar och i samtliga rum finnes ringledning betjening". 

I centrum av allt fanns Societetshuset med de olika hälsobringande baden och gemenskapslokaler för fest och glädje. Längs de slingrande gångarna som sträcker sig inåt parken härifrån tog man en hälsosam promenad efter mässingsorkester; man laddade upp kroppens batterier för lite småvarmt, kallskuret, sill, nubbe och en hälsobringande avec i en berså.