Naturreservat Norra Fågelås ekhage

OM NATURRESERVATET

Naturreservatet är beläget cirka 3 km söder om Hjo i anslutning till Norra Fågelås kyrka. 

Naturreservatet Norra Fågelås ekhage ligger i en herrgårds- och bondebygd som utgörs av.

Naturreservatet sträcker sig från kyrkan i väster till Vättern i öster, och sluttar relativt jämnt från 118 meter över havet nordväst om kyrkan till 89 meter över havet som är Vätterns vattennivå. Detta utgör fallhöjd till Norra Fågelåsbäcken som genomkorsar hela området och mynnar ut i Vättern.

Strax väster om reservatet har bäcken dämts upp i en liten damm vilken angränsar till en mindre sumpskog med biotopskydd. I västra halvan av naturreservatet finns trädklädd betesmark med gamla, grova hagmarksekar. I sydväst finns även öppen betesmark med näringspåverkad fuktäng där bäcken delvis har dikats. I övrigt slingrar sig bäcken fram genom området. Öster om den trädklädda betesmarken återfinns igenvuxen, före detta hagmark med inslag av svämlövskog och vidkroniga, grova ekar. Igenvuxen hage med medelålders ekar, varav ett flertal vidkroniga, förekommer också öster om en genomkorsande mindre väg.

Svämlövskogar med företrädesvis medelålders till gammal klibbal finns utmed flera sträckor av bäcken. Sluttningen närmast Vättern är bevuxen med lövsumpskog som domineras av gammal klibbal. I denna sumpskog återfinns spridda vidkroniga ekar samt gammal klibbal som växer invid Vätterns sten- och grusstrand. Västra Vättern utgör nära halva naturreservats areal och är en relativt näringsfattig klarvattensjö.

HISTORIA

Många ekar i naturreservatet är uppskattningsvis 200–250 år gamla, och enstaka kanske uppemot 400 år. De gamla ekarna vittnar om att området har en lång kontinuitet av lövträd. Ek och andra lövträd har troligen gynnats med tanke på områdets historik som kyrkans och kungens mark.

Norra Fågelås kyrka uppfördes under 1200-talet, men redan under 1100-talet fanns sannolikt en kyrka på platsen. Alvastra kloster nämns under tidigt 1200-talet som markägare i trakten kring Norra Fågelås, och under 1500-talet äger Alvastra och Vadstena kloster en stor del av både Norra och Södra Fågelås. Markerna dras in till kronan under reformationen 1527, men kan ha ägts av enskilda adelsmän under 1600-talet. På 1680-talet torde markerna återigen ha hamnat i kronans ägo. Numer ägs de av Svenska kyrkan.

Enligt häradsekonomiska kartan och generalstabskartan från sent 1800-tal utgjordes större delen av naturreservatet av lövskog. Vid kyrkan i väster var naturreservatet troligen mer öppet med inslag av spridda lövträd och buskar. De trädklädda betesmarkerna var även då ganska glesa med spridda gamla ekar. Dessutom fanns troligen spridda, små lövträd och buskar i hagmarken. I öster dominerade lövskog även under denna tid. Under 1950-talet fortsätter historiken av lövskog och hagmarker enligt den ekonomiska kartan från 1959. Markanvändningen hade då stora likheter med befintliga naturtyper. I området öster om den genomkorsande mindre vägen syns några av de små granplanteringar som förekommer i dagens naturreservat. I sydost fanns en relativt stor öppen yta. Detta område var sannolikt hyggesmark under 1950-talet vilken planterades med den klibbal som växer där idag. Ekhagen öster om Norra Fågelås kyrka avsattes frivilligt av Skara stift som Stiftsreservat år 2001. Syftet var att återställa, utveckla, bibehålla och underhålla ett hagmarkslandskap med insprängda gamla grova ekar. Framöver behöver betesmarken utökas österut för att gynna ytterligare jätteekar och ersättarträd

VANDRA I RESERVATET

Naturreservatet nyttjas tämligen frekvent av det rörliga friluftslivet. Lokalbefolkningen använder området till exempelvis promenader och bad. Idag löper en markerad stig från söder om Norra Fågelås kyrka till den trädklädda betesmarken. Vid stigens början finns informationstavlor. Busshållplatsen Myrebo finns cirka 650 m sydväst om naturreservatet vid väg 195.

4. Friluftsliv Karta med informationstavlor, P-plats, toalett, vägar och vandringsstigar finns i bilaga 2b. Stiftets toalett finns i Norra Fågelås kyrka. Kyrkan med toalett är tillgänglig för allmänheten sommartid och vissa helgdagar. Bevarandemål: • En P-plats vid Norra Fågelås kyrka hålls tillgänglig för naturreservatets besökare. • Det finns tre väl underhållna informationstavlor i naturreservatet. • 2,2 km väl underhållen, markerad vandringsstig finns i naturreservatet, med spänger över fuktiga områden samt personpassager genom/över stängsel vid behov. Därtill tillkommer 0,2 km vandringsstig utanför naturreservatet, varav större delen utgörs av en brukningsväg.

Området utgörs av trädklädda betesmarker med ett stort antal jätteekar, betad fuktäng, igenvuxna betesmarker med grova lövträd, och lövsumpskogar som delvis klassas som svämlövskog. Större delen av området med vidkroniga jätteekar betas av får, och röjning har skett i ekhagen för ett antal år sedan. Betesmarken behöver dock utökas österut för att gynna ytterligare jätteekar och ersättarträd. Även i lövsumpskogarna finns inslag av spärrgreniga ädellövträd som bör gynnas genom röjning/huggning i eller invid deras kronor, ev. med komplement av bete.

Det finns flera små områden med planterad gran som bör avverkas eller ringbarkas och överföras till lövskog och betesmark. I övrigt utvecklas skogarna med naturlig dynamik och röjning av främst gran vid behov. Norra Fågelåsbäcken rinner österut från en anlagd damm för att mynna ut i Vättern som i naturreservatet kantas av sten- och grusstrand. Parkering hålls tillgänglig i anslutning till Norra Fågelås kyrka. Stigsystemet utökas och underhålls.

 Objektet är ett kärnområde i den skogliga värdetrakten Västra Vätterstranden. Trakten är rik på värdefulla ekmiljöer, såväl slutna ädellövskogar som hävdade ekhagmarker, samt fuktiga lövskogar. I Norra Fågelås ekhage finns ett av de största klustren med jätteekar. I naturreservatet finns flera skyddsvärda naturtyper som är karaktäristiska för värdetrakten: örtrikt bäckdrag, ekhagar, samt lövsumpskogar utmed Vätterstranden. Dessutom rinner Norra Fågelåsbäcken genom området, ett grunt, ringlande vattendrag med en bredd om cirka 1 meter.

SYFTET MED NATURRESERVATET 

Bevara och vidareutveckla trädklädd betesmark med lövträd i varierande ålder, framförallt grova och vidkroniga ekar med en hög artrikedom av bland annat lavar, svampar och insekter.

Bevara och utveckla svämlövskog, lövsumpskog och ädellövskog med grova lövträd och död ved.

Bevara och utveckla områdets hydrologi i både vatten- och på land, med naturliga vattenståndsfluktuationer i bäck och strandområden.

Underlätta för rörligt friluftsliv och naturstudier, samt informera besökare om de natur- och kulturvärden som finns.

I Natura 2000-området Fågelås prästgård, nord är de grova ädellövträden med dess rika flora och fauna de högst prioriterade bevarandevärdena. Framförallt avses grova ekar i den trädklädda betesmarken, 9070. Även lövsump- och svämlövskog med inslag av grov klibbal, ask och ek är av prioriterat bevarandevärde.