({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}
En del av

Fotograf: Jesper Anhede

Honungsros vid parkens entré

Här står vi vid den stora entrén till Hjo Stadspark där det på slutet av 1800-talet låg en kurortsanstalt. Det var en dåtidens "all-inclusive" med varmbadhus, behandlingsrum, sällskapssalonger, restauranger och logibyggnader. Dessa låg utspridda i alla de gamla parkvillor, paviljonger och byggnader som du ser när du går genom stadsparken.

 

Kurorten och parken var en populär destination i många år, dit tillresande från hela Sverige åkte för att kurera sina krämpor. Så småningom, i takt med att trenden för kurorter svalnade, började även kurorten i Hjo att tappa besökare. När så Järnvägshotellet (som låg där du nu ser Hotell Bellevue) brann ner 1932 blev detta avgörande för att stänga hela kurorten. 

 

ANLÄGGANDE AV KURORTSPARKEN


Precis som då, är parken fortfarande en grön oas mitt i staden där invånare och besökare kopplar av och umgås. Själva parkanläggningen, med dess rabatter och gångar, designades och anlades 1877 av trädgårdsarkitekten Johan Joseph Sternemann, i samband med kurortens öppnande. Här planterades från början över 10 000 plantor, växter och träd. Av dessa finns 1000-tal kvar. Men, med undantag för det minskade antalet träd och växter, badhusbyggnaden (som förlorat sina flyglar och den kringgående terrassen) och gångarna är området i stort sett oförändrat sedan anläggandet 1877. Så de grusgångar du nu kommer att gå på är de samma som kurortens gäster en gång i tiden flanerade på.

Parken utgör 9 ha, är 650 meter lång och cirka 100-300 meter bred.

 

Fotograf: Arkivbild: Hjo hembygdsförening



ETT BYGGNADSMINNE

Parken ägs och sköts av Hjo kommun och byggnaderna ägs i sin tur vissa av en av Hjos fastighetsbolag samt av kommunen. Parken och dess byggnader är sedan 2018 byggnadsminnesmärkta vilket innebär att alla åtgärder som görs, i parken eller på byggnader, måste ha tillstånd av Länsstyrelsen Västra Götaland. Länsstyrelsen bedömer utifrån kulturmiljölagen, biotopskydd och utifrån vilka träd som är särskilt skyddsvärda i parken.

 

HÅLLBART ARBETE I PARKEN 

Man använder inga bekämpningsmedel i parken, och när man gödslar gör man det med organiskt gödsel. Gångar och andra hårda ytor behandlas med hetvatten och i rabatterna plockas ogräs manuellt.

 

Fotograf: Jesper Anhede

 

Det mesta arbetet i parken utförs under våren och sommaren. Det är då parken har flest besökare och det är viktigt att parken hålls ren och fin, precis som på kuranstaltens tid. På sensommaren, i augusti, slås den norra delen av parken med hjälp av grässlåtter. Detta görs för att hålla fritt från sly och ogräs som annars skulle inverka negativt på det hav av vitsippor som kommer på våren i norra parken. 

 

HONUNGSROS

Här vid ingången till parken växer en honungsros. Honungsoren (Rosa helenae hybrida) är en starkväxande klätterros som mer än gärna slingrar sig upp i ett gammalt äppelträd. Fem meter uppåt är inga problem. Näringsrik och fuktighetshållande jord, alltså gärna lite lerrik jord, föredrar den men ett ytterligare plus är att den även klarar av lite sämre förhållanden som exempelvis lite skuggare läge.

Blomknopparna är mörkt gula och är så vackra att man nästan inte vill att de ska slå ut! Men när blommorna är utslagna så får man ytterligare en rikedom, humlor en masse! På hösten sätter den nypon, små och exklusivt korallfärgade.

Blommorna är stora som gamla femkronor och sitter i klasar. De slår en ”normal” sommar ut i mitten av juli och går i olika toner av gult mot vitt. Har våren och sommaren varit extra varm kan den blomma redan i slutet av juni.

 

Fotograf: Most Photos