Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av

För uppdaterad information om coronaviruset (COVID-19), besök Folkhälsomyndighetens webbplats

For the latest updates regarding the corona virus (COVID-19), read the information put together by The Public Health Agency of Sweden  

  • Fotograf: Ida Svensson

Martorpsfallet
Kinnekulle

Forsande vatten utför kalkstenskanten

Martorpsfallet är som vackrast på vårkanten. Under våren är vattenmängden som störst och då forsar vattnet utför kalkstensklevens kant. Under torra sommarmånader kan fallet vara helt torrlagt och dräneringen sker då huvudsakligen underjordiskt via sprickor i berggrunden.

Berget

Vattenfallet och bergsformationerna ser man bäst om man tar sig ner för klevkanten och ser fallet "underifrån". För ca 9000 år sedan, när inlandsisen höll på att smälta, stod havet en tid vid denna nivå. Vågorna gröpte ur grottor där kalkstenen var lite mjukare. Kvar blev formationer av det hårdare materialet. Dessa påminner om de raukar som finns på Öland och Gotland. Kalkstenslagret är rikt på ortoceratiter och andra förstenade djur (fossiler) som levde i havet för miljontals år sedan.

Växt- och djurliv

Stigen till fallet går genom igenväxta betesmarker där det idag finns skog med många olika buskar och trädslag. I små öppna gläntor i skogen påträffas bland annat Sankte Pers Nycklar, en lilafärgad orkidé som växer på kalkrik mark. I kalkstenskleven vid fallet växer huvudsakligen grova almar. Med lite tur kan man få se strömstaren i det forsande vattnet.

 

Gamla kartor berättar

Vid Martorpsfallet fanns en kvarn redan vid Carl von Linnés Västgötaresa, 1746. Man kan idag se rester av murar efter kvarnen och dammen ovanför kleven. Under 1800-talet uppfördes en mängd torp och backstugor längs klevkanten vid Martorp. Idag finns enstaka överväxta lämningar kvar av dessa.

Martorp omnämns för första gången i skrift år 1433, och då kallades det Maretorpe. Inte mindre än 20 gånger nämns det i skrift under 1400-talet. Det bevisar att det måste ha varit en betydelsefull plats i trakten och i landet. På 1600-talet ägdes det av Bo Oxehuvud, han var kusin med Harald Stake på Hönsäter, vilken även senare kom i besittning av Martorp.

Ursprungligen kan det ha hetat Malltorp och det sätts i samband med Olof Haraldssons historia om Mula ting. Där skulle en gång fem övermodiga kungar ha störtats i strömmen. Inga ovan jord synliga rester finns kvar av Martorps sätesgård, men det lär finnas ansenliga källarvalv på platsen och ett stenfragment av Posse-vapnet har hittats här.

På 1920-talet hittades på ett torp i närheten en dopfunt och det tyder på att Martorp skall ha haft egen kyrka, och det förefaller ju helt naturligt att ett ställe som verkar ha haft så stor betydelse som Martorp även höll sig med egen kyrka. Några kilometer öster om Martorp ligger det natursköna Martorpsfallet, på våren störtar vattnet ner från rödstenskleven. Platsen har en underbar utsikt över nejden och den är ett välbesökt utflyktsmål på våren och sommaren. Ruiner av en byggnad finns även vid fallet som troligen har varit Martorps kvarn, ovanför fallet fanns förr en väderkvarn.

Thumbnail image

Kontaktinformation

Destination Läckö-Kinnekulle

Gamla Rådhuset, Nya stadens torg

53131 Lidköping


Telefon: +46 510 200 20


E-post: Skicka E-post

Hemsida: lackokinnekulle.se


Du kanske är också är intresserad av