({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}
En del av

Stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna ofta, håll avstånd och undvik att resa kollektivt. Tillsammans bromsar vi smittspridningen av covid-19.

For the latest updates regarding the corona virus (COVID-19), read the information put together by The Public Health Agency of Sweden  

Bokens historia och Skaramissalet

Så länge människan har funnits har historier berättats genom bilder och sånger. De första böckerna var handskrivna och en av dom är Skaras juvel och Sveriges äldsta bok – Skaramissalet. Bokäventyret ger en inblick i Sveriges skrift- och bokhistoria och tar oss med på en resa genom tiden.


Skaramissalet

Skaramissalet är Sveriges äldsta bevarade bok, en medeltida mässbok som är handskriven på latin, inbunden i två delar och mycket vackert illuminerad (färglagd). Av ursprungliga cirka 300 pergamentsblad återstår idag 44 sidor. Ursprungligen har mässboken varit inbunden i en enda volym. Men under 1200- eller 1300-talet delades den upp i två. Mässboken är inbunden i träpärmar klädda med skinn. Träpärmarna är daterade och kommer från träd som växt i Västergötland under 1200-talets andra hälft.

År 2006 gavs en populär faksimilutgåva av Skaramissalet ut och finns att köpa på Gamla biblioteket.


Bokens historia 

Redan på 3200-talet f.Kr skapades den idag första kända skriften – Kilskriften. I området Mesopotaminen, som låg i dagens Syrien och Irak, började människan att rista bilder på mjuka lertavlor. Med tiden förändrades dessa pictogram till tecken.

Så småningom insåg man vikten av att kunna skriva tecken på ett lättare material än lera. Egypten kom att bli ledande i tillverkningen av papyrus. Arken som gjordes av papyrusväxten var långa och förvarades i skriftrullar. Den längsta bevarade skriftrullen är hela 40 meter lång. De första böckerna var handskrivna och oerhört dyra. Och fanns bara i lärda mäns bibliotek.


Den tidiga boktillverkningen

För att underlätta läsandet och letandet i texter i de långa skriftrullarna uppfanns på 400-talet det bokformat som vi är vana vid idag. Formatet kallas codex och betyder träkloss. De skrifter som ansågs vara allra viktigast bands ihop till böcker, bland annat Skaramissalet. Innan papperstillverkningen kom till skrevs det mesta på pergament som tillverkades av djurskinn.


Boktryckarkonsten

Redan runt år 700 trycktes böcker i Asien med hjälp av en träskiva där tecken skars ut och man utvecklade en tryckteknik med lösa tecken och bokstäver, så kallade typer. På 1400-talet uppfanns den moderna boktryckarkonsten och tillskrivs oftast Johann Gutenberg, även om det var fler som vid samma tillfälle använde liknande tekniker. Och spridningen av information tog fart. Med dagens mått var den tidiga boktryckartekniken väldigt ineffektiv och det tog lång tid att framställa en bok. Bokproduktionen skulle dock successivt öka i en enorm skala de följande seklen och medföra att information spreds som aldrig förut. Det mesta som kunde läsas var på latin.

 

Under tidig medeltid producerades ungefär 200 000 volymer i Europa. I dag produceras omkring 10 miljarder böcker om året.

 

Stort tack till våra bidragsgivare!