Temavandring- Hisnande historia- del 2: Dåtida Skara
Skara

Alla fotografierna kan ses på Digitalt museum/Västergötlands museum. Där kan du zooma in och även lämna egen information om en bild eller ställa frågor. Du kan också använda sökfunktionen på Skara Gille (hembygd.se)

 

Elskåpen och temavandringen har tagits fram genom produktivt samarbete mellan Skara kommun, Västergötlands museum och Skara Gille. Passande och spännande bilder, texter och webbsida har tagits fram till de vackert folierade elskåpen i Skara centrum.

 

 

1. Järnvägsgatan 16 (nuvarande HSB)

Större bild hittar du på Digitaltmuseum.se 

Byggnaden uppfördes 1938 och är ritat av Jacob J:son Gate. Byggdes för Sparbanken som fanns där 1939 – 1984. Fastigheten inrymmer nu HSB´s kontor.

Den Köniska tomten, till vänster i bild, omfattade området mellan Klostergatan i väster, Järnvägsgatan i öster, och med Skaraborgsgatan som begränsning i söder. Före 1939 var tomten ett levande exempel på småstadsidyll med ett boningshus i två plan utmed Klostergatan. Här fanns bärbuskar och fruktträd, många grönsaksland samt ett större uthus. I uthuset inrymdes förutom avträden/utedass, vedbod och redskapsskjul, även en del för mindre husdjur. Mot Skaraborgsgatan och Järnvägsgatan avgränsades tomten av ett träplank. Enligt uppgift blev en del av rivningsvirket från tomten stomme till ett fritidshus i Valle.

Byggnaden ritades av Jacob J:son Gate. Sparbanken fanns i fastigheten mellan 1939-1984 och flyttade år 1984 till det nybyggda Sparbankshuset med det fantasifulla sagotornet i hörnet Klostergatan-Järnvägsgatan.

2. Järnvägsstationen och Björndammen

Fotograf Stig Rehn, 1960-tal, Västergötlands Museums bildarkiv. Fotografen Stig Rehn(1917-1999), drev fotohandel i Skara 1962-1974. Museets samling består av ca 9000 bilder, även en bok: Skarabilder - Stig Rehn.
Större bild: 1M16-A165001:2380 på Digitaltmuseum.se

Skara har ett centralt läge i Sverige och blev järnvägsknut 1887. Storhetstiden var under 1940-talet, då kallades Skara ”Europas största smalspåriga järnväg”. Se även Skara järnvägsstations bangård. 

Stationshuset uppfördes år 1900, ritad av arkitekten Carl Österman. Det fina området som bildar fond framför stationshuset anlades 1954 med porlande fontän och parkbänkar runt om. I folkmun kallas det Björndammen efter dåvarande byggnadschefen Björn Hansson. Läs gärna mer om missförståndet kring arkitektens namn: När gamla missförstånd blir till sanning – rättelse om arkitekten till Skaras järnvägsstation - Skara kommuns startsida

Placerat under dammen finns en vattenreservoar tänkt att användas vid större bränder - den användes till exempel vid Teaterhusbranden 1981. Anknytningsbussar avgick på framsidan av stationsbyggnaden, men senare när tågtrafiken upphörde blev det naturligt att flytta busstrafiken till baksidan. Där Teaterhuset stod är nu butiken Ica Munken belägen. Läs om Teaterhus-branden på PRISMA. Fotografiet är taget från trappan upp till Hushållningssällskapets entré, som före 1960-talet förde en ambulerande tillvaro. De fanns först i Skara mellan 1807-1817, sedan Mariestad, Lidköping och Skövde. Sedan 1922 har de en fast placering i Skara. Första etappen av byggnaden stod klar 1928. Då hade Posten sina lokaler på nedervåningen, med ingång från Skaraborgsgatan. Byggnaden byggdes till år 1937 och 1951.

3. Klostergatan vid Tvärgatan

Fotograf: Egil Torgny, 1954, Västergötlands museums bildarkiv. Egil arbetade cirka 20 år på Skaraborgs Läns tidning, därefter på flera tidningar; Dagen, Helsingborgs dagblad, Bohusläningen. Museet har 87 diabilder.
Större bild: 1M16-2016-4-28-D på Digitaltmuseum.se.

Kvarteret Loke byggs om

Under 1960-talet förändrades gatubilden på båda sidor om Klostergatan totalt. När det nya tidningshuset vid Skaraborgsgatan stod klart 1955 var det dags för resten av kvarteret Loke att bygga ett EPA-varuhus. Varuhuset uppfördes i två etapper. Den första delen innehöll utöver butiksvåning även två bostadsvåningar. Byggnaden ritades 1959 av arkitekt Bent Jörgensson, Växjö. Etapp två stod färdigt 1966 - en affärsbyggnad i modernistisk stil ritad av arkitekt Narve Bonna, Göteborg. För att kunna utvidga varuhuset revs det anrika Weramagasinet och det gamla systembolaget, det senare var inrymt i en ny byggnad i kvarteret Odin sedan ett par år tillbaka.

År 1961 upprättades ritningar av arkitekt Drott Gyllenberg till ett affärs- och bostadshus på andra sidan Klostergatan, i korsningen mot Tvärgatan. Tidigare fastighet som inrymt charkuteri, mjölkbutik och biograf revs; se bild. Skoaffären Oscaria, till vänster på bilden, och Nymans fiskaffär flyttade in i det nya affärshuset. Tio år senare stod ett affärs- och bostadshus färdig i grannfastigheten och i början av 1980 byggdes nuvarande Sparbankshus.

4. Klostergatan

Fotograf: Drott Gyllenberg, 21 april 1955, stadsarkitekt i Skara kommun under 1950-talet. Västergötlands museums bildarkiv.
Större bild: 1M16-B145050:759 på Digitaltmuseum.se

Ett Centrumhus för handel byggs

Här ser vi Klostergatan söderifrån upp mot Stortorget och Rådhuset. Gatubilden på båda sidor om Klostergatan förändrades totalt under 1960-talet i samband med att det stora Centrumhuset byggs. För att byggnationen av det kombinerade affärs- och bostadshuset skulle kunna verkställas revs flera äldre byggnader, däribland det anrika Zettervallska huset som syns på bilden längst upp till vänster på Klostergatan. Här har huset rivits.

Centrumhuset utgörs i själva verket av fyra byggnadskroppar. Det är ett tydligt exempel på dåtidens satsning på att tillgodose ett nytt behov av storskaliga moderna handelslokaler. I den byggnadskropp som ligger något indragen byggs stora lägenheter i två plan med ingång från gården. De är försedda med burspråk för att fånga gatans ljus och ge bättre utsikt.

5. Stortorget, Marumsgatan

Fotograf: Stig Rehn, 1960-tal, Västergötlands museums bildarkiv.
Större bild 1M16-A165001:2525 på Digitaltmuseum.se.

Stortorget

På Stortorget i Skara ståtar Krönikebrunnen, prydd med reliefer föreställande Skaras tusenåriga historia avbildad i tre parallella band. Konstnären Nils Sjögrens monumentala torgbrunn invigdes den 17 september 1939. Den placerades symboliskt nära domkyrkan och läroverket. Inför stor publik avtäcktes det bronsskimrande och vattenglittrande konstverket, en gåva från Föreningen för åstadkommande av ett monument i Skara. Verket utfördes under åren 1935–37 och gjöts av Herman Bergman. En enkel modell sattes tillfälligt upp under arbetets gång för att bedöma lämplig storlek. Kostnaden för Krönikebrunn blev cirka 70 000 kronor. Ett stort bidrag kom från Skaraborgs läns sparbank på 27 100 kronor, och Konstakademien med 25 000 kronor, samt även större och mindre poster från välvilliga privatpersoner. På Västergötlands museum finns en liten modell av Krönikebrunnen gjuten i brons.

På mitten av 1700-talet fick torget namnet Stora Torget, innan dess benämndes det Torget och Stortorget kom till på 1880-talet. En brunn för vattenhämtning vid brand fanns på torget, denna lades igen 1900 och 1939 efterträddes den av Krönikebrunnen.

Runt torget finns affärslokaler, restauranger och stadens rådhus. På Marumsgatan 1 låg tidigare Centralhotellet som eldhärjades 1913 men byggdes upp igen. Elden bekämpades av Skara Brandkår och gymnasieelever på dåvarande Katedralskolan. Centralhotellet rivs sedan 1923–25 för att ge plats åt Skaraborgs läns Enskilda Bank.

I början av 1900-talet fanns en allmän pissoar på torget. Denna bestod av en grön plåtkur och kallades skämtsamt för "Förargelsens hus" eller "Gröna villan" - en inrättning Skaraborna hade många synpunkter på. Om vi tittar närmare på plåtkuren, kan vi se att den är stiligt dekorerad med ett hamrat mönster. Chockerade damer kunde berätta om opassande uppträde av en del herrar, om besvärande odörer och obehagliga ljud vid anlitande av bekvämlighetsinrättningen. Striden stod länge het om det lilla huset i stadens centrum, därför kom pissoaren senare att försvinna och friden var återställd kring torget.