Nyestan och Floragatans hus

NYA STADEN - NYESTA'N

På Skaraborgs läns häradskarta >> från 1877-1882 kan man se Nyestan breda ut sig. Med Hjoån i söder, Hjo hamn i öster, Stadsparken och järnvägen i norr samt blivande Sveavägen i väst. På den här tiden bestod området dock enbart av åker- och betesmarker och ett par enstaka bostadshus och ekonomibyggnader. 

När Hjo växte som stad ville man styra tillväxten till att äga rum utanför den gamla stadsgränsen. Blickarna fördes då till området intill Hjo Hamn - Nyestan. Man skissade upp konturerna för den blivande nya staden redan under ett hamn- och stadsplansförslag 1846-1854. Den enda kvarvarande byggnad från denna tid som fanns med på ritningen var den före detta skolbyggnaden Pedagogien, som numera är en del av Kulturkvarteret. 

Tillkomsten av Nyestan beror till stor del på en ökad inflyttning men har också en stor koppling till en utvecklingsperiod med tre avgörande och större händelser: 

• Hamnombyggnaden 1851-1855
• Järnvägens tillkomst 1873
• Etablerandet av Hjo Vattenkuranstalt 1876

Byggnadsstadga för svenska städer

1874 kom en byggnadsstadga för Sveriges städer och när planeringen för Hjos stadsplan tog fart 1876 så var Nyestan starkt förankrad i 1870-talets svenska samhällsutveckling. En del av byggnadsstadgan från 1874 var att bygga eleganta och raka gator i rutnätmönster med friliggande villor och små flerbostadshus med rymliga trädgårdar.

Det som vi ser i villastaden Nyestan idag är tidstypisk arkitektur från sent 1800-tal till 1910-tal. Än idag är många villor i sin ursprungliga prakt och är kanske rentav de främsta exemplen från denna tid i hela Skaraborg.

Nya staden omfattade totalt 20 kvarter med fyra tomter i varje kvarter inkluderade i en rutnätsplan med raka breda gator kantade av trädalléer. Centralt var en tvärgående brandgata omfattande fyra obebyggda kvarter, varav två skulle vara planterade och två helt öppna.

Nya staden kom att bebyggas under lång tid och uppvisar därför flera av 1900-talets arkitekturstilar. Först bebyggdes Floragatan och de delar av Vasagatan och Sturegatan. Villor har tillkommit under 1920-30-talet och även under 1960-talet.

Nyestan som kulturmiljö

Det är framför allt tre olika karaktärer som dominerar kulturmiljön i Nyestan. Den första är de lövträd som bildar partier av alléer på flera tomter och gator. Detta går att se väldigt tydligt på Floragatan.

Det andra är att det bara är ett fåtal byggnader som tillkommit i Nyestan efter 1910-tal.

Tredje karaktäristiska draget är att villor och flerbostadshus har tillkommit framförallt under tidsperioden cirka 1900 till 1910. Det är bara ett fåtal som är från sent 1800-tal.

Nyestan ger uttryck för just den tidsepok men trots det korta spannet på cirka tio år fanns variationer i villastilarna. Att många av stadens förmögna var byggherrar kan vara en anledning till villornas olikheter men oftast byggdes husen enligt det största rådande stilidealet - panelarkitektur.

FLORAGATAN

Floragatan ligger mellan Kulturkvarteret och Ica Supermarket i Hjo. Floragatan har tydligt alla karaktäristiska drag som beskrivs i stycket ovan, "Nyestan som kulturmiljö". Floragatan är en av Skaraborgs främsta villastadsmiljöer från tidigt 1900-tal. Tillsammans med de angränsade gatorna Nygatan, Sturegatan och Hertig Magnus gata ger helheten en samlad bild av hur en villastadsmiljö exteriört ser ut från tidigt 1900-tal.

Många av husen i Nyestan är i putsarkitektur med drag av jugendstil eller influenser från tysk, amerikansk och engelsk villaarkitektur. Det märks framför allt på ljusputsade villorna på:

• Staren 7, Hertig Magnus gata 5
• Måsen 3, Floragatan 7
• Svanen 10, Floragatan 13 och
• Viktoria 1, vid Floragatan 6 A-B

Ett ensamt inslag i Nya staden blev den funktionalistiska ljusputsade villa som byggdes 1939 på Katedern 1, Floragatan 3, nere vid ån.

Ett begränsat antal villor uppfördes efter 1910-talet. Fina exempel på större och mer påkostade villor från 1920-talet är främst Viktoria 4 (Floragatan 8) av arkitekten Birger Jonson och Svanen 9 (Floragatan 15). Båda är putsade villor under brutna takfall och bär inte minst i detaljutformningen prägel av 1920-talets klassicism och kvardröjande nationalromantik.