Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

  • Fotograf: Margareta Anderberg

Lennart Jakobsson - Fiskar hummer och skjuter skarpt

  • 22 sep, 2017
  • Margareta Anderberg

Dubbel nordisk mästare laddar om för hummerfiske på Skaftö

Grattis säger vi till Lennart Jakobsson på Skaftö som nyligen tog hem segern i Nordiska Mästerskapen i kombinerat jaktskytte, individuellt i Veteranklassen! 

- Tack! Det var hårt motstånd för det blev särskjutning om förstaplatsen och då var det full serie trapp och full serie älg vi sköt. Jag låg en lerduva efter min danska motståndare i särskjutningen men tog igen det på älgen efteråt så jag gick förbi och vann.

- Det är fyra grenar man tävlar i. Det är två hagelgrenar med två gånger 25 lerdruvor. En trappserie och en sporting serie. Sedan har vi två kulgrenar, löpande älg, 10 skott på 100 meter på 10 ringad tavla och 10 skott på stående råbock på 100 meter, 5 liggande, 3 sittande och 2 stående, förklarar Lennart när vi besöker honom.

Skjutit hela sitt liv

Lennart har skjutit hela sitt liv och sin första pokal tog han redan 1962 i korpskytte i Lysekils Skyttegille Juniorklassen. Sedan dess har det blivit många medaljer i både guld, silver och brons. Lennart har ett helt skåp hemma med alla medaljer och pokaler.

- Numera tävlar jag i jaktskytte för jag tycker det är skojigast. Jag har ett antal medaljer sedan tidigare år, men det var första gången jag blev sammanlagd mästare och det är ju det som smäller högst egentligen.

- Jag tränar mycket. Under jaktsäsongen blir det ju inte så mycket skytteträning förstås, då jagar man mest. Jag börjar annars i april och tränar på skjutbanan i Uddevalla. Det är ju lerduvor då som man skjuter mest, och det blir några tusen skott varje året.

Ammunitionen viktig

Ammunitionen är förstås viktigt och de flesta tävlingsskyttar tillverkar sin egen.

- Ja, då får man ammunitionen precis som man vill ha den. Det gäller ju att få ammunition som har fin precision samt att den inte har alltför hård rekyl som stör skyttet. Det gäller kulammunition. Hagelammunitionen (för lerduveskytte) köper man.

Specialdesignat gevär.

- Man måste ju ha ett gevär som passar en till 100 procent. Man köper ett gevär som man tycker är bra sedan modifierar man det till sin egen kropp så att det passar, med kindstöd, kolvlängd, avtryckarvikt mm. Fast det finns ju tävlingsregler man måste följa också, som t ex avtryckarvikten som måste vara ett kg och ett kulgevär får inte väga mer än fem kg.

Vad använder då våran Nordisk Mästare för gevär?

- Ett kulgevär, en jaktstudsare i kaliber 6,5 x 55, en Ticka, ett finskt gevär. Sedan har jag en Beretta gold/bock, ett hagelgevär med över och underliggande hagelpipor. Det är den jag använder mest i NM.

Yrkesfiskaren har sett fisket förändras

Förutom att Lennart är en mästerskytt är han också en fena på att fiska. Lennart har varit yrkesfiskare i hela sitt liv, och har sett hur fisket har förändrats. Idag är det svårt att fiska kustnära.

- Ja det är det. Det finns ingen fisk nära land. Havsbotten är förorenad. Ska man få bra fångster idag med torsk, kolja och rödspätta då måste man ut på över 100 m djup. Där finns det gott om fisk, men det går en gräns där och gränsen har så sakteliga dragit sig längre och längre ut från land. Det är på grund av föroreningar som kommer inifrån kusten. Det man får innanför denna gräns är så lite så det är ingen ekonomi att fiska där över huvud taget. Detta gäller inte makrill, sill och öring dock, som är pelagiska fiskar som går uppe i vattenmassan, utan det är bottenfiskarna som flyttat ut.

- Jag tycker ju att forskarna på Lovencentret Kristineberg borde ta bottenprover i Skagerack. Jag har ett antal år tillskrivit både Tjärnö, Havsfiskelaboratoriet i Lysekil och Lovéncentret på Kristineberg om det här problemet, dvs att botten är förorenad och att det skulle behövas bottenprover. Jag skrev även till Fiskeriverkets generaldirektör om problemet och erbjöd mig också att hjälpa till så gott jag kunde med min erfarenhet från alla år, med positioner och iakttagelser av vad som hänt med fisket under de år jag varit verksam, men jag fick aldrig något svar, säger Lennart som är bekymrad över utvecklingen.

Årets hummerfiske

Nu närmast är det dock hummerfisket som står i fokus. Inför denna hummeräsong har man ändrat måtten på hummern man får ta upp från 80 mm till 90 mm från ögonhålan till sköldens slut i nacken. Hur kommer det påverka årets fångst?

- Det är klart att det blir ett antal humrar som får gå tillbaks igen, så det blir förmodligen lite mindre fångst. Å andra sidan, de senaste åren har hummern varit väldigt stor, så jag tror inte det blir så väldigt många som går tillbaks i alla fall. Det blir allt några humrar att få i år också, det är jag helt övertygad om.

Hummerfiskets vett och etikett

- Man sätter inte alltför nära andra hummertinor så att linorna trasslar ihop sig. När man kommer ut och drar tinor och sätter så måste man ha väldigt koll på strömmen, hur andras linor ligger i förhållande till vart tinan står på botten. När man vet det är det ganska lätt att sätta ut sina egna så att de inte trasslar in sig i varandra. Slarvar man med det, då blir det trassel.

- Alla får fiska överallt. Men om jag ser att någon annan har ett antal hummertinor på ett speciellt ställe så går inte jag dit, utan jag låter den personen fiska där och jag går till en annan plats intill och så låter han mig vara ifred där. Det är god vett och etikett att göra så.

Nybörjarfel att undvika

- Det största felet är att man har för korta linor. Om man får sina tinor tjuvdragna och de blir släppta en bit ifrån där man satt ut dem, så kan det vara väldigt djupt och då går flötet under vattenytan och man hittar inte sin tina igen. Man bör ha 55 m lina, då klarar man sig i regel.

Tillagning av hummer

- Jag äter hummern ljummen, då tycker jag att den är godast Och så ska den vara välkokt! Det där att folk kokar hummern ett fåtal minuter är helt fel för hummern ska aldrig koka mindre än 20 minuter. Om det är en stor hummer på 2 kg ska den koka 45 minuter, annars blir stjärtköttet segt. Vad gäller hummerlagen är det bara mängden salt som är viktigt egentligen. Man kan prova med 1 dl grovt salt till 2,5 l vatten så blir det bra. Eller ta rent saltvatten ute på havet, det blir det allra bäst.

Bildtexter till foton ovan 

Foto 1

Lennart Jakobsson nere på bryggan i Grundsund med sina hummertinor. - Ta rent saltvatten ute från havet och koka hummern i och koka hummern åtminstonne 20 minuter, då blir den allra bäst tipsar Lennart.

Foto 2

Lennart Jakobsson från Skaftö har många guld, silver och brons medaljer i sitt prisskåp, men senaste guldmedaljen från årets NM i Jaktskytte är han extra glad för. - Det var första gången jag blev sammanlagd mästare och det är ju det som smäller högst egentligen.

Foto 3

Mästerskytten Lennart Jakobssons guldmedalj från årets Nordiska Mästerskap i kombinerat Jaktskytte, Individuellt Veteranklassen.

Foto 4

Lennarts första pokal från 1962 i korpskytte i Lysekils Skyttegille Juniorklassen. 

Foto 5

Lennart med ett av sina tävlingsvapen som han specialanpassat vad gäller kindstöd, kolvlängd och avtryckarvikt.

Foto 6

Några av Lennart Jakobssons tinor nere i Grundsunds hamn.Som yrkesfiskare får han sätta 40 hummertinor, medans årets fritidsfiskare får nöja sig med max 6 tinor.