Temavandring- Hisnande historia- del 2: Dåtida Skara
Skara

Detta är den första turen, den södra, av tre olika turer.
Vandringen startar och slutar vid Skara Stadshus och tar ca en halvtimme. 

Karta

Alla fotografierna kan ses på Digitalt museum/Västergötlands museum. Där kan du zooma in och även lämna egen information om en bild eller ställa frågor. Du kan också använda sökfunktionen på Skara Gille (hembygd.se)

1. Marumsgatan 1 - Stortorget

Större bild på: Digitalt museum

Rådmarkska huset

​Fotografiet är taget mot Marumsgatans början, där idag godisbutiken Kandyz samt Pizzeria Victoria är placerade. Affärs- och bostadshuset, även kallat Rådmarkska huset, byggdes av byggherre Carl-Gustaf Pettersson och familjen bodde en tid på andravåningen.​

Elskåpet vilar ryggen mot Marumsgatan 1 där Klostergatan norrut möter Marumsgatan och Stortorget. Det pampiga stenhuset i stram 1920-talsklassicism byggdes för Skaraborgs Enskilda Bank och stod klart 1927. Huset sammanlänkades med det äldre Bergqvistska huset på Järnvägsgatan, där posten låg 1897. Bankdirektör Tor Bergqvist ansökte 1924 om att få uppföra huset, det ritades av arkitekt Ernst Stenhammar.  Tidigare låg Centralhotellet här, inrymt i ett högt tvåvånings trähus.

2. Klostergatan 1955​

Större bild på Digitalt museum​

​Ett Centrumhus för handel byggs​

Här ser vi Klostergatan söderifrån upp mot Stortorget och Rådhuset. Även här på Klostergatan förändrades gatubilden totalt under 1960-talet, då det stora Centrumhuset byggs. För att byggnationen av det kombinerade affärs- och bostadshuset skulle kunna verkställas revs flera äldre byggnader, däribland det anrika Zettervallska huset som syns på bilden längst upp till vänster på Klostergatan. Här har huset rivits.​

Elskåpet vilar ryggen mot Tvärgatan 4. Fastigheten ligger i hörnet av Klostergatan - Tvärgatan och benämns det Engströmska huset, byggt 1925. I fastigheten låg V. Storm Frö-, Frukt- och Grönsaksaffär med entrén mot Tvärgatan. Den startades av Josefina Storm och överläts senare till Britta Johansson. Butiken var känd för sina fina råvaror från odlingar utanför Skara. Varje frukt som placerads i skyltfönstret vaxades för att se fräscha och fina ut. Att Nymans Fiskhandel tvärs över gatan senare började sälja dill och färskpotatis sågs inte med blida ögon av ägarinnan.  Butiken upphörde på 1960-talet.

3. Klostergatan-Tvärgatan 1954​

Större bild på Digitalt museum           

Egil Torgny arbetade cirka 20 år på Skaraborgs Läns tidning, därefter på flera tiningar; Dagen, Helsingborgs dagblad, Bohusläningen. Museet har 87 diabilder.

Kvarteret Loke byggs om

Under 1960-talet förändrades gatubilden på båda sidor om Klostergatan totalt. När det nya tidningshuset vid Skaraborgsgatan stod klart 1955 var det dags för resten av kvarteret Loke att byggas ut. Ett EPA-varuhus uppfördes i två etapper. Den första delen innehöll utöver butiksvåning även två bostadsvåningar. Byggnaden ritades 1959 av arkitekt Bent Jörgensson, Växjö.

År 1961 upprättades ritningar av arkitekt Drott Gyllenberg till ett affärs- och bostadshus på andra sidan Klostergatan, i korsningen mot Tvärgatan. Tidigare fastighet som inrymt charkuteri, mjölkbutik och biograf revs. Skoaffären Oscaria, till vänster på bilden, och Nymans fiskaffär flyttade in i det nya affärshuset. Tio år senare stod ett affärs- och bostadshus färdig i grannfastigheten. I början av 1980 byggdes nuvarande Sparbankshus.

4. Olins gränd mot Järnvägsgatan​

Större bild på Digitalt museum​

Centrumhandel och biosalong​

Elskåpet står med ryggen mot Klostergatan 4, ett stort affärshus med bostäder uppfört i början av 1900-talet. Huset utmärker sig då det är ovanligt högt i jämförelse med närliggande fastigheter, exempelvis Tvärgatan 4. Det berättas att tanken var att det endast skulle vara tre våningar, men att ytterligare en våning byggdes utan ansökan eller beslut om bygglov. I bottenvåningen, som inrymmer affärslokaler, har det under åren funnits fröhandel, barn- och tonårskläder, elaffär, mm. Sybehörsaffären som startade redan 1926 finns ännu kvar och drivs av 3:e generation.​

Om vi zoomar in i bilden på Digitalt museum ses i mitten av bilden den lilla biografen som från början hette Central-Bio, men senare Grand. Vid en jämförelse ser vi hur biografen totalt har skiftat utseende genom åren. Biografen flyttade senare till sin nuvarande plats på Tullportagatan.

5. Klostergatans mynning​

Större bild på Digitalt museum​

​Tidningshuset​

Här möter Klostergatan Skaraborgsgatan. Vid häcken till vänster byggdes det nya tidningshuset för Skaraborgs Läns Tidning, med inflyttning i mitten av 1950-talet. Tidigare låg tegelhuset med Weramagasinet och Systembolaget här. Till höger finns idag Sparbanken Skaraborg med sitt speciella sagotorn Sparaborgen. På Digitalt museum finns en samling med tidningsmannen Egil Torgnys foton från Skara Tidning.

6. Korsningen Järnvägsgatan-Skaraborgsgatan​

Större bild hittar du på Digitaltmuseum.se ​

​Järnvägsgatan 16​

Den Köniska tomten, till vänster i bild, omfattade området mellan Klostergatan i väster, Järnvägsgatan i öster, och med Skaraborgsgatan som begränsning i söder. Före 1939 var tomten ett levande exempel på småstadsidyll med ett boningshus i två plan utmed Klostergatan. Här fanns bärbuskar och fruktträd, många grönsaksland samt ett större uthus med avträden, det vill säga utedass, vedbod och redskapsskjul, även en del för mindre husdjur. Enligt uppgift blev en del av rivningsvirket från tomten stomme till ett fritidshus i Valle.​

Den nya bankbyggnaden ritades av Jacob J:son Gate. Sparbanken fanns i fastigheten mellan 1939-1984 och flyttade år 1984 till det nybyggda Sparbankshuset med det fantasifulla sagotornet i hörnet Klostergatan-Järnvägsgatan.    

7. Skara järnvägsstation 1960-tal​​

Större bild på Digitalt museum

Skara järnväg - Europas största smalspåriga järnväg​

Fotografiet är taget från trappan upp till Hushållningssällskapets entré. Skara har ett centralt läge i Sverige och blev järnvägsknut 1887. Storhetstiden kom sedan under 1940-talet, då den kallades Europas största smalspåriga järnväg. Se även Skara järnvägsstations bangård.  Anknytningsbussar avgick på framsidan av stationsbyggnaden, men senare när tågtrafiken upphörde blev det naturligt att flytta busstrafiken till baksidan.

8. Björndammen ​

Större bild på Digitalt museum​

​Kultur och utsmyckning av staden​

Björndammen anlades i mitten av 1950-talet, en liten oas framför Järnvägsstationen. Det fina området som bildar fond framför stationshuset anlades 1954 med porlande fontän och parkbänkar runt om. I folkmun kallas det Björndammen, efter dåvarande byggnadschefen Björn Hansson.​

Placerat under dammen finns en vattenreservoar tänkt att användas vid större bränder - den användes till exempel vid Teaterhusbranden 1981. Läs om Teaterhus-branden på PRISMA. Där Teaterhuset stod är nu butiken Ica Munken belägen.​

Skaras Stadshotell, på höger sida av Järnvägsgatan, stod klart år 1875. Järnvägsförbindelsen innebar ökad tillströmning av besökare till staden. 

9. Skara Järnvägsstation​

Större bild på Digitalt museum​

​Stationshuset – stadens ansikte utåt​

Skara järnvägs stationshus uppfördes år 1900, ritad av arkitekten Carl Österman, lagom till invigningen av Västergötlands järnväg samma år, vars dragning gick mellan Skara-Vara-Göteborg,

10. Hushållningssällskapet​

Större bild på Digitalt museum​

​I byggnaden med den pampiga trappan huserar Skaraborgs Läns Hushållningssällskap. Hushållningssällskapet förde länge en ambulerande tillvaro, Skara 1807-1817, Mariestad 1817-1840, Lidköping 1840-1899, Skövde 1899-1922 och sedan i Skara från 1922. Byggnaden stod klar 1928. Posten hade sina lokaler på nedervåningen med ingång från Skaraborgsgatan. 1937 och 1951 blev byggnaden till byggd.

11. Margits korvkiosk ​

Större bild på Digitalt museum​

​Kiosken – en viktig punkt​

På sjuttiotalet och tidigare fanns många kiosker i Skara. På bilden ser vi Margits-Kôrvmoj och det gamla trähus som revs på 1970-talet för att ge plats för det nya bostadshuset, med affärslokaler och bowlingslokal. Här fanns även nöjesstället Willys Places under några år, startad av Bert Karlsson. Under byggtiden öppnade en annan korv- och glasskiosk vid änden av Björndammen.

12. Järnvägshotellet vid Skara järnvägsstation​

Större bild på Digitalt museum​

Järnvägshotellet Örnhuset​

Elskåpet är placerat framför bostadshus uppfört 1903.  Detta har under årens lopp inrymt många verksamheter. Sedan några år huserar tidningen Skaraborgsbygden här.​

På bilden ser vi det Gamla Järnvägshotellet i Skara, uppfört 1880. På taket ovanför entrén fanns tidigare en örn. Järnvägshotellet kallades därför för ”Örnhuset” eller ”Örnpalatset”. År 1967 marknadsför sig hotellet som Skara Värdshus och rekommenderar via annons ”sina goda lunchtallrikar, rum med goda propra bäddar och en festvåning för större och mindre sällskap”. Fru Stina Pettersson drev Järnvägshotellet i 19 år under 1970 - 1980-talet.​

Mellan hotellet och stationshuset låg på 1920-talet en liten kiosk som drevs av fröken Ida Dahlqvist.

13. Skaraborgsgatan 1945 ​

Större bild på Digitalt museum​

​Skaraborgsgatan i centrum​

Fyra glada grabbar med cyklar och framtidstro, fångade av fotografen Stig Rehn mitt i ett Skara som just börjat andas fred. I bakgrunden skymtar två av stadens stoltheter: Hushållningssällskapets pampiga byggnad med sin karakteristiska trappa, och Teaterhuset – då ett levande centrum för teater, film, brottning och föreningsliv. Skaraborgsgatan har i generationer varit en pulsåder i stadens liv, där vardag och fest mötts i takt med tiden. Här, på gatstensgatan, står ungdom och historia sida vid sida – ett ögonblick av värme, vänskap och återhämtning." 

14. Västra Kungshusgatan/Brandmuseet​

Större bild på Digitalt museum​

​Brandmuseet ​

Till höger i bild ses en byggnad med lång och mångskiftande historia. Huset uppfördes under 1700-talet. Under drygt 40 år fram till 1949 användes huset som smedja, och tidigare hade det även tjänat som sprutbod och vagnskjul för stadens brandredskap. När brandchefen David Bergman tog initiativ till att bevara den äldre utrustningen – sprutor, släckningsvagnar, uniformer och fanor – räddades byggnaden från rivning och blev en naturlig plats för ett museum. År 1949 öppnades Brandmuseet. Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull och blev byggnadsminne 1964. ​

I dag drivs museet av Skara Gille, som sedan 2021 har nyttjanderätten. Med hjälp av pensionerade brandmän hålls museet öppet varje onsdag under sommarmånaderna. ​

Bakom museet – som syns på bilden - låg det så kallade Skedins hus, där bland annat Triggas bageri, Fiska-Berggren och Fläskas Larsson hade sin verksamhet. Till höger fanns det välkända W.A.-tryckeriet. En bit in på Västra Kungshusgatan låg även Droskstationen i Skara.

15. Östra Kungshusgatan –vy mot Skaraborgsgatan​

Större bild på Digitalt museum​

​Lusasken - träbebyggelsen rivs​

Bilden visar Östra Kungshusgatan i riktning söderut, mot Skaraborgsgatan. I fonden skymtar byggnaden där Josef Johansson & Co hade sin verksamhet – ett företag som under 1920‑talet började sälja bilar, vilket var ett tidigt inslag av motorisering i Skara.​

Till vänster i bild syns den trähusbebyggelse som i folkmun kallades Lusasken, ett kvarter med små bostäder och verksamheter som präglade gatan under första halvan av 1900‑talet. Här låg bland annat Stohlanders affär, och senare Sandströms, där åkaren Herman Johansson höll till.​

Husen revs 1953 i samband med stadens modernisering, men minnet av dem lever kvar i fotografier och berättelser.​

Motorcykeln i förgrunden och de nakna träden ger bilden en känsla av rörelse och årstid, kanske senhöst. Den fångar ett ögonblick då det gamla Skara ännu levde kvar, innan större förändringar tog vid.

16. Östra Kungshusgatan​

Större bild på Digitalt museum​

Östra Kungshusgatan - en gata med historiska anor ​

Namnet kommer från det gamla Kungshuset som låg här redan på 1500‑talet, innan det förstördes under krigstid. Det så kallade Skaraborgs Kungshus uppfördes på 1580‑talet som en kunglig byggnad, men brändes ned av danska trupper 1612 under Kalmarkriget.​

På den tiden var det som senare kom att kallas Östra Kungshusgatan endast en väg som ledde från Brobacka till domkyrkan. Det unika var att vägen fick användas enbart av kungligheter – en sorts tidig paradgata. Vanligt folk hänvisades istället till Västra Kungshusgatan.​

Genom seklerna har Östra Kungshusgatan varit en del av stadens centrala liv, med bostäder, små butiker och hantverkare som präglade miljön.​

Elskåpet - som idag står mot gaveln till polishuset, invigt 1974 - visar på den trähusbebyggelse som fanns på båda sidor av gatan under 1950‑ och 60‑talen.​

För övrigt kan nämnas att här bodde den legendariske brandchefen och grundaren av Skara Gille, David Bergman, under sin barndom.

17. Östra Kungshusgatan – vy mot Västra Kungshusgatan – slutet på 60-talet​

Större bild på Digitalt museum

Ett ögonblick från Kungshusgatan – Skara i slutet av 60-talet​

Fotot är taget från Östra Kungshusgatan i Skara, där dagens polisstation nu ligger. Blicken riktas mot den tegelbyggnad på Västra Kungshusgatan som då rymde stadens polisstation – verksam fram till 1974. Ovanför entrén syns den klassiska polislyktan, och i dörren intill huserade socialtjänsten under samma period.​

Kvinnan i förgrunden är okänd, men väcker nyfikenhet med sin stora bunt hushållsrullar – ett vardagsmotiv som samtidigt speglar tidens konsumtionsmönster. Bilden fångar en stund i det offentliga livet, med bilar och byggnader som vittnar om en stad i förändring.​

Fram till mitten av 1960-talet var både Västra och Östra Kungshusgatan kantade av äldre trähus, vilka sedermera revs i takt med moderniseringen av stadskärnan.​

Fotograf är Sten Boorg, polis i Skara under flera decennier, med tjänstgöring både i det gamla och det nya polishuset. Hans bilder ger oss värdefulla inblickar i stadens vardag och historia.

18. Tvärgatan​

Större bild på Digitalt museum​

Kvarteret Lokes utbyggnad​

Vi tar en liten titt in på Tvärgatan. Här i kvarteret Loke skedde en stor utbyggnad i två omgångar som stod färdigt 1966. Byggnadens första etapp ritades år 1959 av arkitekt Bengt Jörgensson från Växjö, samt en tillbyggnad i modernistisk stil ritad av arkitekt Narve Bonna, Göteborg.​

På bilden ser vi tegelbyggnaden som systembolaget låg i, samt det anrika Weramagasinet. Båda kom att rivas för att ge plats åt ett Epa-varuhus.​

Senare etablerade sig Gullbergshallen i fastigheten och under en kortare period på 1980-talet öppnade Galleri Loke, där det fanns småbutiker, frisörer och kötthall i bottenvåningen. I en del av huset har det även funnits restauranger och krog.  Sedan 2002 huserar gymnasieutbildning i fastigheten, MoP -Music & Production, och sedan 2017 Olinsgymnasiet.

19. Järnvägsgatan 12 och 14​

Större bild på Digitalt museum​

Kvarteret Sparbanken​

År 1878 får Sparbanken sin första egna lokal på Järnvägsgatan 12. Mellan 1900-1904 byggs sedan den andra egna lokalen på granntomten nr 14, mitt emot Stadshotellet, där de sedan huserade fram till 1939. När huset nästan var färdigbyggt, upptäckte man att det inte fanns någon trappa från den stora trapphallen mellan banklokalerna, på andra våningen upp till tredje våning, en miss av arkitekt Torulf. Man lyckades till slut bygga en smal och brant trappa. Omkring 1910 infördes centralvärme i det magnifika stenhuset på nr 14, och det fanns WC med badrum, vilket var mycket ovanligt. Årshyran vid 1910-talet var 750 kr för en 6-rumsvåning. Innan bankhuset byggdes fanns ett mindre trähus med barberare Ericksons rakstuga på adressen.

 

Elskåpen och temavandringen har tagits fram genom produktivt samarbete mellan Skara kommun, Västergötlands museum och Skara Gille. 

De övriga temavandringarna i Skaras stadskärna hittar du här:

Temavandringar