Temavandring- Hisnande historia- del 4: Dåtida Skara
Skara
På tusen år hinner mycket hända. Medeltiden är alltid närvarande i stadsmiljön, men här finns spår från de flesta epoker. Flera av Skaras elskåp har fått ett nytt trevligare utseende och blivit en fin detalj i stadskärnan som bidrar till spännande information och kunskap. Elskåpen är nu folierade med ett gammalt foto från kvarteret där elskåpet står. Välkommen att följa turen och upplev vår stadsmiljö från svunna tider!
Detta är den sista turen, den östra, av tre olika turer.
Vandringen startar och slutar vid Skara Stadshus och tar ca en halvtimme.
Alla fotografierna kan ses på Digitalt museum/Västergötlands museum. Där kan du zooma in och även lämna egen information om en bild eller ställa frågor. Du kan också använda sökfunktionen på Skara Gille (hembygd.se)
1. Bränder som förändrar Stortorget
Fotograf: Fotograf: Möjligen Albert Granqvist, Västergötlands museum.
Större bild på Digitalt museum
Centralhotellet
Bilden visar Centralhotellet och Zettervalls fastighet, båda nedbrunna. I Centralhotellet inrymdes i ett det höga tvåvånings trähuset till vänster. I fastigheten fanns även några mindre butiker, apotek och Centralhotellets Café och Matsalar. Byggnaden drabbades år 1913 av en våldsam brand och elden bekämpades av Skara Brandkår och gymnasieelever på gamla Katedralskolan.
Elskåpet vilar ryggen mot Berggrenska (Lefvanderska) huset, Rådhusgatan 2, som brann ner 1936. I fastigheten till vänster närmast domkyrkan fanns bl. a. Bergqvist & Nilson Järnhandel som senare blev Stalins Järn, Algot Olzons ur och Lidéns specerier. Berggrens salong låg på andra våningsplan och drevs av källarmästare CJ Berggren. Berggrens salong var föregångare till Stadshotellet, senare kallad Rådman Nilssons gård. På Berggrens kunde köp mellan bönder och borgare avslutas med ett gott glas. Salongen var länge stans största och mest uppskattade näringsställe. Där hölls också fester såsom Oscars-balen och bal för de avgående studerande ungdomen. Efter branden fick tomten namnet Brända tomten. Det dröjde ända till 1948 tills ett nytt hus stod på tomten – Telegrafen. Byggnaden är fortfarande märkt med Telegrafens symbol. Så småningom flyttades Kommunhuset dit, men finns nu i gamla Katedralskolan vid domkyrkan.
2. Skara ”byxor” Skara Domkyrka före 1886
Fotograf: Hofling Gustav Victor, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
Skara Domkyrka
Redan långt utanför syns de två tornen som är själva sinnebilden av Skara. Den första kända domkyrkan invigdes omkring 1150, men nya fynd visar att det fanns en kyrka här redan under 1000-talet. Krig och bränder har härjat kyrkan under årens lopp, men den har trots allt stått kvar. Flera gånger dagligen kan man lyssna till ett vackert klockspel som spelar olika psalmmelodier som skiftar under året. Under åren 1809–1810 försågs Domkyrkan med platta torn och man tyckte då att de liknade ett par byxor. Därefter kallades tornen Skara byxor, ett uttryck som lever kvar än i dag, trots att tornen ändrat utseende. Domkyrkan fick sin nuvarande gotiska stil under åren 1886–1894, arkitekt Helgo Zettervall. Inredningen är unik med bland annat Soopska gravmonumentet och Bo Beskows vackra glasmosaikfönster.
3. Malmgatan
Fotograf: Fotograf: Ullenius Gunnar, 1941, Västergötlands museum.
Större bild på Digitalt museum
Finhandlare Alfred Andersson
Fastigheten byggdes 1929 och är belägen i kvarteret Draken vid Skara domkyrka, på en av Skaras äldsta tomter. Här har genom åren funnits många olika verksamheter som cykelaffär, elaffär, caféer mm.
I slutet av 1800-talet låg här en manufakturhandel av bättre kvalitet. Den ägdes av finhandlare Alfred Andersson, som precis som affären ansågs vara gammal och förnäm. Alfred bodde på övervåningen med trädgård på innergården. Han var en förmögen man och ägde flera tomter i staden. Expedierade gjorde han sällan själv, istället hälsade han på kunderna och språkade med dem. Expedieringen sköttes av biträdena Wahlberg och Hasselberg.
Firman drevs senare av manufakturhandlare Carl Svanbom, men överläts vidare till före detta biträdet hos Alfred Andersson Conrad Nordin som hade affären till omkring 1910. Den innehades även av Gustaf Collin, och hustrun drev affären vidare efter hans död. 1927 tog biträdena Jenny Magnusson och Astrid Claesson över men på 1960-talet upphörde butiken helt och blev sportaffär.
4. Tingshuset
Fotograf: Stig Rehn, taget 1959. Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
Två tingshus
År 1958 ritade arkitekt Drott Gyllenberg en av årtiondes mest karaktäristiska byggnader i Skara – det nya tingshuset. I takt med att domstolsväsendet centraliserades och moderniserades minskade behovet av lokala tingshus. Sista domstolsförhandlingen var någon gång i början på 70-talet. Efter att byggnaden slutat att fungera som tingshus har den fått ny användning som kontorslokaler för olika verksamheter, bl.a. den kortlivade Djurskyddsmyndigheten. Efter att ha stått tomt under en period fick huset nytt liv när Skara Skolscen flyttade in år 2018, efter att ha vuxit ur sina tidigare lokaler, på Folkungagatan: det Gamla tingshuset.
Att skolan nu huserar i ett tingshus för andra gången – först på Folkungagatan, nu på Peter Hernqvistgatan – har blivit ett charmigt inslag i dess historia.
Byggnaden är idag ett kulturhistoriskt inslag i stadsmiljön, där den förenar juridikens allvar med scenkonstens uttryck. Den visar hur äldre offentliga byggnader kan få nytt liv och fortsatt betydelse, samtidigt som den bevarar minnet av Skaras roll som rättsligt centrum i regionen.
5. Veterinärmuseet
Fotograf: Frithiof Lövstedt, taget 1949, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
Veterinärmuseet i Skara
Unikt i sitt slag berättar museet historien om Sveriges och Nordens första veterinärutbildning. Museet är inrymt i den gamla veterinärinrättningen, som grundades år 1775 av Peter Hernqvist – en pionjär inom svensk veterinärmedicin. Hernqvist hade själv studerat hos den berömde Claude Bourgelat i Lyon, där Europas första veterinärskola öppnades 1762. Med inspiration från Frankrike återvände han till Sverige och fick kungligt uppdrag att etablera en motsvarande institution i Skara.
Museet visar idag en rik samling av föremål, instrument och dokument som speglar veterinärmedicinens utveckling från 1700-talet och framåt. Här kan besökaren följa hur yrket förändrats – från enkla kirurgiska redskap och traditionella behandlingsmetoder till modern forskning och avancerad djursjukvård.
Veterinärinrättningen i Skara blev den första i sitt slag i Norden och har spelat en avgörande roll för utvecklingen av djurhälsovård och lantbruk både i dåtid och nutid. Under 1800-talets mitt verkade veterinären Nils Edvard Forssell som lektor och föreståndare där. Han var bland de första som använde fotografering för att dokumentera djurens sjukdomar. Västergötlands museum har en stor samling ambrotyper fotograferade av N E Forssell.
6. Kråks värdshus
Fotograf: Beerståhl, Nils Fredrik, taget 1971, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
Kråks herrgård och värdshus
Byggnaden har en fascinerande historia soch har gjort en ovanlig resa. Ursprungligen låg herrgården Kråk, med anor från 1700-talet, vid Vätterns strand i Karlsborgs kommun. När staten beslöt att anlägga ett skjutfält på markerna under 1940-talet hotades byggnaden av rivning. För att rädda huset donerades det till Västergötlands museum av familjen Ehrenborg, som i slutet av 1940-talet lät flytta det till Skara.
I Skara fick huset en ny funktion och identitet. Den placerades strax intill domkyrkan och Västergötlands museum, där den kom att kallas Kråks värdshus. Vid flytten byggdes en större källare än den ursprungliga, med välvda tegelvalv och ett modernt kök. Här bedrevs från 1960-talet fram till 2015 en uppskattad restaurangverksamhet, vars arkitektur inspirerats av Stockholms gamla källarrestauranger.
På 1960-talet kompletterades den med två röda flyglar, dessa flyttades från Götala gård. Den östra flygeln fick en rekonstruerad interiör som speglar högreståndsmiljöer från 1700-talet, medan den västra inreddes som festvåning.
Idag är Kråks värdshus en del av Västergötlands museum och används för visningar, programkvällar och kulturevenemang. Byggnaden är inte bara ett exempel på hur man kan bevara kulturarv genom flyttning, utan också ett levande dokument över Västergötlands herrgårdskultur. Den berättar om både det lokala livet vid Vätterns strand och om Skaras roll som centrum för kultur och historia.
7. Djäknestallet
Fotograf: Stig Rehn, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
Dåtida studentbostad
Djäknestallet i Skara är en byggnad som bär på en rik berättelse om stadens långa tradition som skolstad. Huset, uppfördes i början av 1800-talet som ett enkelt gårdshus i timmer. Under 1840-talet byggdes det om till två våningar och inreddes med bostäder, och på 1850-talet tillkom ytterligare rum och trapphus. Det var vid denna tid som huset började användas av stadens studenter – de så kallade djäknarna – som bodde här i små hushåll. Namnet Djäknestallet kom att förknippas med byggnaden, även om dess exakta ursprung är okänt.
Under det sena 1800-talet var Skara starkt präglad av sin roll som skolstad. Nästan en fjärdedel av stadens befolkning bestod av djäknar, och många av dem var inackorderade hos prästänkor eller i enklare hushåll. Djäknestallet blev en tydlig symbol för dessa boendeförhållanden och visar än idag hur vardagen kunde te sig för unga studenter från landsbygden som sökte utbildning i Skara.
Sedan 2015 är Djäknestallet förklarat som byggnadsminne, vilket understryker dess betydelse som ett levande dokument över Skaras historia.
8. Bommagatan
Fotograf: Thesslund, Fredrik, taget 1922, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
En skolgata
Bommagatan i Skara har en rik och mångfacetterad historia som speglar stadens utveckling från 1800-talet och framåt.
Bommagatan är en av de äldre gatorna i Skara och har under lång tid varit en viktig del av stadens vardagsliv. Redan under 1800-talet började området bebyggas med bostadshus och skolmiljöer, vilket gav gatan en tydlig prägel av både utbildning och boende. Ett av de mest framträdande inslagen var Skara Folkskola, vars gård låg med grind mot Bommagatan. Här bedrevs undervisning enligt den så kallade Bell–Lancaster-metoden, där äldre elever undervisade yngre i små grupper – ett pedagogiskt grepp som var modernt för sin tid och som knöt Bommagatan till internationell skolhistoria.
Fotografier från tidigt 1900-tal visar grindar, gårdar och bostadshus som ger en bild av en levande stadsmiljö, präglad av enkel men funktionell arkitektur. Just den här bilden på elskåpet är från 1922 och visar vyn upp mot Domkyrkan.
Bommagatan är därmed inte bara en gata i Skara – den är ett stycke lokalhistoria som speglar stadens utveckling under mer än ett sekel.
9. Gamla Källeskolan
Fotograf: Beerståhl, Nils Fredrik, taget 1971, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
Skolbyggnad med anor
Åren 1867-69 uppfördes en ny folkskolebyggnad av sten. På folkskoletomten byggdes 1881 även en träbyggnad, innehållande sockenstuga, lärosal, en slöjdsal samt två lärarinnebostäder. Skolbyggnaden förändrades en hel del innan det revs 1979. Det nuvarande Källeskolan byggdes 1910 och fungerar fortfarande som låg och mellanstadieskola. Skolan har kompletterats med ny matsal och idrottshall ungefär på den plats där den första folkskolan låg.
10. Musikens Vänner i Skara – en levande tradition
Fotograf: Stig Rehn, taget 1965, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
Sjungande studenter – en gammal tradition
Musikens Vänner, ofta kallad MV, är en av de mest uppskattade och välkända studentföreningarna i Skara. Föreningen har sina rötter i Katedralskolans långa tradition av sång och musik, och har under mer än ett sekel varit en självklar del av stadens kulturliv. MV:s främsta kännetecken är den starka gemenskapen och den levande körsången, som varje vår fyller Botan med stämning och glädje.
Under maj månad samlas föreningen i Botan varje tisdag och torsdag för de klassiska majsjungningarna. Där sjunger kören både traditionella studentsånger och modernare inslag, alltid med samma syfte: att sprida vårens ljus och skapa en festlig atmosfär för både elever och stadens invånare. Dessa framträdanden har blivit en kär tradition för Skaraborna, som gärna samlas i parken för att lyssna och delta i firandet.
Musikens Vänner är en symbol för Skaras starka band mellan skola, musik och samhälle.
11. Glada studenter på 50-talet
Fotograf: Stig Rehn, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
Studentspex
Här ser vi glada studenter tågande till Botan för det traditionella firande i Botan.
Studenttraditionerna i Botan i Skara har mycket gamla rötter. Sedan mitten av 1800-talet har Katedralskolans studenter tågat dit efter examen för lekar, sång och firande. Botan har blivit själva hjärtat i studentfestligheterna, med inslag som bl.a ringdans, ridning, simning.
12. Skolgatan 1964
Fotograf: Järnpil, Sven-Åke Ingemar, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
En stad i rörelse
En vinterdag 1964 rullar en hästskjuts fram på Skolgatan – ett ovanligt men fortfarande möjligt inslag i stadslivet. Gatan var då en av Skaras mest livliga affärsstråk, med verksamheter som Stuvboden, Melins Finbageri och ett skomakeri i blickfånget. Bilden fångar ett ögonblick av vardag, där gammalt möter nytt i en stad i förändring. Under 1940-talet huserade här ett tjugotal affärer. Tidigare var Skolgatan dessutom Skaras huvud- och genomfartsgata för all trafik genom staden.
13. Skolgatan och Skolgatan 3
Fotograf: Nils Fredrik Beerståhl, Västergötlands museum
Större bild på Digitalt museum
Skolgatan och Båtsmanshuset
Under 1940- och 50-talet var Skolgatan en av Skaras mest livliga genomfartsgator. Den fungerade som en huvudled för trafiken genom staden. Skolgatan 3 låg mitt i denna rörelse och huset rymde flera verksamheter som bidrog till gatans karaktär. Bl.a var Andersson & Forsbergs Manufaktur & dam, herr ekipering och senare Skara Möbellager, Reistedt & Bergman – som bilden visar - inrymda där. I detta huset fanns också Café Trevnad.
Handeln längs hela Skolgatan var mångfacetterad. I 1949 års yrkesregister återfinns verksamheter som urmakare, konditorier, skrädderier och cykelhandlare etc. Det var små familjeägda företag där personlig service var självklar och där kunderna ofta kände handlaren vid namn. Skyltfönstren längs gatan visade det senaste modet, och många minns hur man stannade till för att titta på kläder eller skor innan man fortsatte sin väg.
Runt hörnet - på bilden - och en lite bit ner vänster hittar vi Båtmanshuset. Ett av de äldsta husen i Skara som förvaltas av Skara Gille. Mer om Båtmanshuset går finna på Prisma VG och Skara Gilles hemsida.
Elskåpen och temavandringen har tagits fram genom produktivt samarbete mellan Skara kommun, Västergötlands museum och Skara Gille.
De övriga temavandringarna i Skaras stadskärna hittar du här: