Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av

För uppdaterad information om coronaviruset (COVID-19), besök Folkhälsomyndighetens webbplats

For the latest updates regarding the corona virus (COVID-19), read the information put together by The Public Health Agency of Sweden  

  • Ulricehamns kommunvapen

Ulricehamns stads historia

En kort sammanfattning gjord av Ulricehamns Turistbyrå

Bogesund

Staden Ulricehamn, eller Bogesund som den tidigare hette omnämns i bevarade skriftliga källor redan år 1307 i Erikskrönikan i samband med striderna mellan danske kung Erik Menved och hertigarna Erik och Valdemar. Vi har inga bevarade stadsprivilegier men köpebrev och andra dokument från 1300 -1400-talet visar att här fanns på den tiden både hantverkare och borgare. Det äldsta bevarade sigillet med stadsvapen är från tiden kring 1470 och därmed kan man säga att Bogesund var en stad redan på medeltiden.

Tack vare alla fornfynd som finns i området vet man dessutom att det har bott människor här sedan tusentals år tillbaka. Den så kallade Bredgårdsmannen hittades i en mosse i Marbäck utanför Ulricehamn, och levde för mer än 10 000 år sedan.

Gränstrakt

Under medeltiden var här gränstrakter mellan Sverige och Danmark och många gårdar befästes med stenhus som fungerade som befästningar och borgar. Idag finns Torpa Stenhus och Vinsarps säteri kvar.

Fotograf: Helena Haglund

Ruiner och arkeologiska lämningar efter ett flertal borganläggningar vittnar om oroliga tider. Danskarna gjorde under 1500-talet allvarliga försök att inta Sverige och på sin väg upp mot huvudstaden stod Slaget på Åsundens is 19 januari 1520.

Slaget på Åsundens is

Vintern 1519–1520 stod Slaget på Åsundens is. Danska legosoldater mötte den svenska bondehären under ledning av Sten Sture den yngre. Sten Sture sårades dödligt och Kristian den andre kunde senare krönas till konung över Sverige vilket också medförde att han blev Kalmarunionens rättmätige regent. Han blev inte långvarig på tronen. Efter Stockholms blodbad, då över 80 högt uppsatta svenska män avrättades på order av Kristian II, utbröt uppror i landet och så småningom kom Gustav Vasa att bli vald till Sveriges konung. Under denna tid fick Bogesund bekymmer med kungamakten som inte gillade den för staden så viktiga gränshandeln med Danmark.

Mer om denna händelse finns att läsa här: Slaget på Åsundens is

Ulricehamn förr

Tre Rosor och Stenbock 

Under Vasas tid var staden säte för släkten Tre Rosor och Stenbock. Dessa namn återfinns idag på både skolor och vägar i kommunen.

Ulricehamns karta för längesedan

Den första stadskartan

Från 1643 är Kettil Classons karta över Bogesund, den första stadskartan. Man kan urskilja Stora torget, kyrkan, ett rådhus och stadsplanket kring staden. Även gågatan, dvs Storgatan går att se på kartan. Dagens gågata är identisk med den gamla ridvägen från 1200-talet. Här red man när man skulle ta sig till de inre delarna av Västergötland. Under 1500-talet var det den tidens Europaväg.

Från Bogesund till Ulricehamn

1741 bytte staden namn från Bogesund till Ulricehamn i ett försök att blidka drottning Ulrika Eleonora och på så sätt säkra handelsprivilegierna - ett par år tidigare hade man förlorat rätten till resehandel med boskap.

Den stora branden

Den stora stadsbranden 9 februari 1788, orsakad av en 12-årig gosse som nattetid trotsade förbudet mot att tända ljus, slukade huvuddelen av den då centrala staden. Staden bestod nästan enbart av trähus, vilket förvärrade förloppet. En hård nordlig vind blåste på natten och branden drog fram snabbt genom centrum Flera betydelsefulla byggnader blev helt eller delvis förstörda såsom rådhuset, skola, apotek, post, gästgiveri, industrier och köpmanshus.

Carl Michael Bellman startade relativt omgående en insamling till brandens offer och till staden. Han skrev också en dikt om katastrofen och de två första verserna lyder:

Du, som vid din Nästas nöd
Känner hvad ditt hjerta sårar,
Som vid ögats heta tårar
Delar ditt förvärfda bröd,
Du är värdig, det är nog,
För en dag din penning mista
Och i denna suck utbrista:
Herren gaf och Herren tog!

Ingen ann än du sitt namn
Må på detta bladet skrifva.
Hvad du äger råd at gifva,
Gif ett brändt Ulricaehamn!
Elden lagt dess murar kull,
Hungern härjar och föröder.
Dina Systrar, dina Bröder
Bedja dig för Christi skull!

En familj vid namn Price arrangerade även en välgörenhetsföreställning den 12 mars 1788 i Stockholm. I Dagligt allehanda kunde man läsa den 11 mars 1788;

Herr och Madame Price får äran härigenom gifwa den Respective All-mänheten tilkänna, at de i morgon Onsdag kl. half til 4 eftermiddagen, til Benefice för de af Eldswåda olyckelige Ulricähamns Inwånare ärna wisa åtskillige Exercitier i Rid konsten, bestående däruti at Madame Price gör Handgrepen med Musquet under ridandet, jämte åtskillige Ballanceringar på Ståltråd och i syn- nerhet af en Pyramide med Ljus och Glas; smickrandes sig at til samma goda ändemåls winnande ärhålla en tal-rik samling åskådare. Priserne äro efter wanlig-heten.

Branden torde setts som en stor och olycklig händelse i Sverige då både Bellman och familjens Price omnämnde och engagerade sig i den.

Alldeles därefter påbörjades byggandet i staden och då tillkom bland annat det rådhus vi har idag, det ljusblå bokhandelshuset vid Stora torget samt det rosafärgade huset där Kafé Torgstallet ligger - några av dagens Ulricehamns äldsta bevarade byggnader.

  • Fotograf: Jan Töve

  • Fotograf: Jan Töve

  • Torget med en kandelabern och bokhandeln

Knallar

Knallarna, de västsvenska gårdfarihandlarna, var av stor betydelse i Ulricehamnstrakten under slutet av 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Många utgick härifrån på sina säljresor. 

Industrialismen

Industrialismen tog fart under 1800-talet och 1900-talets början. Med detta förändrades samhället radikalt med införande av järnväg, elektricitet, vattenförsörjning och avloppssystem. Även i Ulricehamn märktes detta och redan 1874 kom järnvägen till staden. 

Järnvägen

Järnvägen längs Åsundens strand invigdes 1874 och gick då mellan Ulricehamn och Vartofta. Järnvägen utvecklades och du kunde ta dig till både Falköping, Borås och Jönköping under delar av 1900-talet. Många av dagens invånare minns tågen och rälsbussarna som trafikeras staden ända in till sista tåget gick 1985 och idag är banvallarna förvandlade till populära bilfria cykel och vandringsvägar. Banvallen mellan Ulricehamn och Tranemo är en del av den 15 mil långa, kvalitetssäkrade Sjuhäradsrundan som många årligen cyklar.

  • Stationhuset i Ulricehamn
  • fel rallare bär på en del av järnvägen
  • Vy över järnvägsstationen i Ulricehamn
  • Vy över järnvägsstationen i Ulricehamn
  • Bild på järnvägsbyggandet på tidigt 1900-tal

 

Hälsostaden

Den fina luften på stadens höjder ansågs hälsobefrämjande och redan i slutet av 1800-talet togs sommarsanatoriet i bruk. Anläggningen formades till en löst grupperad bebyggelse i ett parkliknande skogsområde. Här fanns utrymme för olika behandlingar, sportaktiviteter, och sällskapsliv. Runt de offentliga inrättningarna uppfördes villor i så kallad schweizerstil. Efter unionsupplösningen med Norge 1905 byggdes sanatoriet ut, tanken var att bli ett värdigt alternativ till de norska högfjällshotellen.

Det vackra pampiga Kurhotellet som fanns i Ulricehamn fram till 1981

 

Kurhotellet

1910 stod det ståtliga och enorma vintersanatoriet, eller Kurhotellet som det senare också kallades, klart.
Ulricehamns rykte som kurort spreds vida omkring och lockade till sig societet från hela landet. Gästerna transporterades med häst och vagn från tågstationen upp till det ståtliga sanatoriet. Ett utlagt spår för spårvagn provkördes 1911. Första färden slutade i urspårning och spårvagnen provades aldrig igen. Höjdskillnaderna visade sig vara för stora.

Kurhotellet revs 1981 - denna då norra Europas största träbyggnad ansågs alltför brandfarlig. Rivningen av denna magnifika byggnad är något som fortfarande rör upp känslor ibland stadens befolkning. 

Kallbadhus

Flera olika kallbadhus i Åsunden kompletterade verksamheten i Sanatorieskogen under lång tid. Traditionen med kallbad lever kvar än idag och ett relativt nytt kallbadhus återfinns i sjön Åsundens norra delar. 

Ulricehamns Kallbadhus en sommarkväll.

Fotograf: Jan Töve/ulricehamnsturistbyra.se

Textil

Textilindustri är den näring som kommit att bli mest förknippad med Ulricehamns näringsliv under 1900-talet. I Gällstadstrakten gick stickmaskinerna för fullt under denna period, ett arv som idag lever kvar i framgångsrika textilföretag som Seger och Ivanhoe.

2007 firade Ulricehamn 700 år som stad!

År 2007 var det då dags att fira 700-årsjubileum. En 700 meter lång tårta dukades upp på Storgatan i centrum och på så vis hamnade staden i Guinness Rekordbok med världens längsta tårta. 

En vy över Ulricehamn och sjön Åsunden.

Fotograf: Ekstrand Media

2020

Numera är Ulricehamn en stad med befolkningstillväxt och positivitet. Befolkningen har ökat stadigt de senaste åren och ligger strax under 25 000. Många hus byggs och staden är rikt på företag. Sport, friluftsliv och hälsa genomsyrar fortfarande mycket av orten där Lassalyckans friluftsområde, arenan där världscupen i längdskidor äger rum numera vartannat år,  är en central roll, liksom Kallbadhuset ute i sjön, den asfalterade banvallen där en gång ångloken dundrade fram och de fina vandringslederna ute i den vackra naturen.
År 2020 är det exakt 500 år sedan Slaget på Åsundens is, den händelse som ledde fram till Stockholms blodbad och att Sverige till slut fick Gustav Vasa på tronen. Hur landet och Ulricehamn hade sett ut om inte Riksföreståndare Sten Sture den yngre sårades dödligt där på isen stax söder om Ulricehamn, det är något vi aldrig kan veta, liksom hur centrum hade sett ut om inte den stora branden förstört byn 1788. Men att det är en vacker liten stad med mycket historia, det vet vi med säkerhet!