Fotograf: Hjo Turistinformation

Södra Fågelås kyrka
Hjo

Kyrka med anor från 1600-talet strax söder om Hjo

Södra Fågelås kyrka ligger i Hjo pastorat vid Vätterns västra strand och är från 1600-talet. Här kan du beskåda Simon Gates takmålningar. Hjo pastorat består av fyra församlingar och omfattar Hjo kommun. Inom pastoratet finns åtta olika kyrkobyggnader med olika ursprungstider och stilar. Södra Fågelås kyrka, Norra Fågelås kyrka, Fridene kyrka, Korsberga kyrka, Mofalla kyrka, Grevbäcks kyrka, Svärtans kapell och Hjo kyrka.

Om Södra Fågelås kyrka

Från 1600-talet

Det finns inga belägg för när Södra Fågelås kyrka kom till, men troligen är den byggd tidigt på 1600-talet. Den timrades upp för att tjäna som “kapell” för befolkningen i Fågelås församlings södra del. Kapellet uppfördes av ett “kapellag” inom moderförsamlingen, vilka även fick svara för dess verksamhet och präst. Senare blev kapellet ett annex till Norra Fågelås kyrka och fick då bistånd därifrån.

Fågelås - ett välmående område

Fågelås var ett välmående område som länge dominerades av ätten Hård af Segerstad, som residerade på de två största godsen Hjällö och Monäs. Marken där kyrkan ligger är troligen ett bidrag från Monäs. Kyrkan placerades mitt emellan Norra Fågelås kyrka och den lilla, medeltida Nykyrka kyrka som revs i mitten av 1760-talet.

Exteriör

De kraftiga timmerväggarna har hela tiden varit spånklädda och på senare tid rödmålade på utsidan. Taket är av tjärat ekspån. Innerväggarna och taken pryddes ursprungligen av färgrika målningar.

Interiör

1781 målades hela kyrkan vit invändigt (inklusive bänkar och delar av predikstolen) och de ursprungliga små fönstren ersattes av högre, rundbågade. Predikstolen, som sattes in i kyrkan 1648 och byttes ut år 1687, flyttades även framåt i kyrkan och ett korskrank, som delat kyrkan i en förnämare och en simplare del, togs bort.

1883 skräddes (släthöggs) de grova bemålade timmerväggarna och kläddes med vitkalkad pärlspont. Väggmålningarna förstördes definitivt och de få ursprungliga målningar som kunnat återställas finns nu i taket över kyrkans kor. Under 1920-talet togs Hjällö- och Almnäsläktarna bort från kyrkorummet. Dessa var enbart avsedda för ägarna till dessa gårdar.

Genomgripande renovering på 1940-talet

År 1942 slutfördes en genomgripande renovering stödd av Riksantikvarieämbetet och Kungliga byggnadsstyrelsen. Syftet var att i möjligaste mån återställa den ursprungliga 1600-talsinredningen. Taket som delvis höjts vid installation av ny orgel 1854, höjdes längs hela kyrkan. Orgeln byggdes nu om, väggpanelen togs bort, nytt golv lades in och fönstren ersattes av dagens rektangulära. Nya bänkar sattes in, men några av de gamla bänkskärmarna/dörrarna bevarades. Denna återställning av interiören gör att Södra Fågelås kyrka nu tillhör en grupp kyrkor med typiska 1600- och 1700-talsinteriörer, från renässansen, bevarade.

Målningar av Simon Gate

Delar av den första kända altaruppsättningen från 1685 återsattes vid renoveringen 1942. Då tillkom även målningen gjord av glaskonstnären Simon Gate, som stammar från bygden. I taket anas kyrkans ursprungliga målningar.

Klockstapel

Klockstapeln byggdes omkring 1660 men brann efter ett blixtnedslag 1885. Två år senare invigdes en ny stapel i en för bygden ovanlig schweizerstil som var mode vid tiden, med nygjutna klockor.