Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Lars Eric Fjellman

  • Fotograf: Lars Eric Fjellman - Dvärgbjörk

4. Borgelemossarna – Kungens gåva till Bryngel

  • Källa: Dalslands Miljö & Energiförbund

Kanske rymmer namnet Borgelemossarna en historia som går tillbaka till Karl XII:s dagar. Säkert är att detta labyrintiska landskap av myrmarker och gammelskogar i stort sett ser likadant ut i dag som för 250 år sedan. Det gör området näst intill unikt.

Borgol, skriver hembygdsskildraren Algot Gustavsson, var en vanlig ”omändring” av namnet Bryngel, ofta använt i trakten väster om Stora Le. Mest omskriven av alla som burit namnet är Halvard Bryngelsson, vägvisare och kurir åt Karl XII i samband med fälttåget mot Norge 1716. Som tack för sina insatser fick han hela hemmanet Klevmarken, där han bodde, av kungen. Gåvan omfattade med dagens mått 3 000 hektar, och det är rimligt att tänka sig att myrmarkerna söder om gården ingick. Borgelemossen skulle i så fall vara en lätt förvanskning av Borgols mosse, alltså Bryngels mosse.
Bryngel och hans efterkommande har vårdat kungens gåva väl. Det har funnits ett par torpställen i området, och man har bärgat hö på delar av myrmarken. Men skogen på fastmarksöarna har i stort sett lämnats i fred och myrmarkerna är inte påverkade av dikning eller torvtäkt. I kombinationen av storlek och orördhet har Borgelemossarna i dag mycket få motsvarigheter i södra Sverige. Hela landskapet har ett drag av Norrland – en känsla som förstärks av dvärgbjörk och blommande hjortron på mossarnas tuvor.

Fågellivet bjuder på samma arter som andra stora myrmarker i Dalsland. Ljungpipare, grönbena och trana häckar. Både orre och tjäder har spelplatser i området.
Att det inte är helt lätt för oss människor att få uppleva det vidsträckta och orörda landskapet ligger i sakens natur. Detta är och måste vara väglöst land. Men passa på om det blir riktig vinter! Dagar med sol på skarsnö är få naturlandskap så inbjudande och lättillgängliga som myrmosaiker.
Sommartid blir det till att klafsa om man vill uppleva myrviddens ödslighet eller fastmarksöarnas gammelskogar. Glöm inte karta och kompass – landskapet är som sagt en labyrint. Viss överblick kan man få från Skoppekullen i söder, men vägen till toppen – 250 meter över havet – får man söka själv genom obanad terräng.
Kunde Halvard Bryngelsson så kan väl vi. Vi har ju åtminstone ingen kung att ta ansvar för, och GPS i mobilen om det kniper.

Borgelemossarna är naturreservat, 598 ha. Det är tillåtet att tälta i reservatet. Vandringsleden Härvägen, som utgår från motionsgården Tavlan i Dals Ed, tangerar reservatets östligaste hörn. Snörika vintrar prepareras skidspår från Tavlan genom området. I övrigt finns inga leder eller anordningar för friluftslivet.
Algot Gustavssons bok ”Gränsbygd” (1984) har mycket att berätta om markerna väster om Stora Le i gången tid.

 

Hitta hit:
Reservatet ligger omkring 5 km nordväst om Dals Ed. Följ vägvisning mot Klevmarken från vägen Dals Ed - Nössemark. Reservatets myrmarker syns från vägen på flera ställen. I Klevmarken finns P-plats och informationstavla (N58.962237 O11.822796), men det finns ingen vägvisning till reservatet härifrån. En annan utgångspunkt kan vara den lilla väg som går in till vänster omkring 700 m efter att man svängt in på Klevmarkenvägen (N58.938798 O11.881653). Här når man vandringsleden Härvägen, som efter någon kilometer når reservatsgränsen, där en informationstavla finns. Leden går ett kort stycke genom reservatet innan den kommer ut på Klevmarkenvägen.

 

Karta över området

 

Tillbaka till www.naturidalsland.se