Temavandring- Hisnande historia- del 3: Dåtida Skara
Skara

Större bild på Digitalt museum​

Krönikebrunnen​

På Stortorget i Skara ståtar Krönikebrunnen, prydd med reliefer föreställande Skaras tusenåriga historia avbildad i tre parallella band. Konstnären Nils Sjögrens monumentala torgbrunn invigdes den 17 september 1939. Den placerades symboliskt nära domkyrkan och läroverket. Inför stor publik avtäcktes det bronsskimrande och vattenglittrande konstverket, en gåva från Föreningen för åstadkommande av ett monument i Skara. Verket utfördes under åren 1935–37 och gjöts av Herman Bergman. En enkel modell sattes tillfälligt upp under arbetets gång för att bedöma lämplig storlek. Kostnaden för Krönikebrunn blev cirka 70 000 kronor. Ett stort bidrag kom från Skaraborgs läns sparbank på 27 100 kronor, och Konstakademien med 25 000 kronor, samt även större och mindre poster från välvilliga privatpersoner. På Västergötlands museum finns en liten modell av Krönikebrunnen gjuten i brons.​

Domkyrkan​

Domkyrkans gavs sitt nuvarande utseende 1886-1894. Då byggdes tornen mm om och domkyrkan fick sin höggotiska stil, med spetsiga torn och spiror. Skara domkyrka har anor från 1000-talet.1809 och kallades i folkmun Skara byxor.​

Kuriosa: I början av 1900-talet fanns en allmän pissoar på torget. Denna bestod av en grön plåtkur och kallades skämtsamt för Förargelsens hus eller Gröna villan* - en inrättning Skaraborna hade många synpunkter på. Om vi tittar närmare på plåtkuren, kan vi se att den är stiligt dekorerad med ett hamrat mönster. Chockerade damer kunde berätta om opassande uppträde av en del herrar, om besvärande odörer och obehagliga ljud från bekvämlighetsinrättningen. Striden stod länge het om det lilla huset i stadens centrum, därför kom pissoaren senare att försvinna och friden var återställd kring torget. ​

• Namnet Gröna villan ska inte blandas ihop med den vackra Gröna villan, som tidigare låg där Nya biblioteket ligger nu.​

2. Marumsgatan mot Fisktorget​

Större bild på Digitalt museum​

Axel Anderssons Järnhandel ​

Järnhandelns symbol i smide ses hänga på fasaden till vänster. Axel Anderssons Järnhandel öppnades i Skara på 1880-talet av Andersson & Wibom, men låg då på Marumsgatan 7 där Karlings Kafé & Konditori, med äldre traditionell inredning, låg tidigare. Järnhandlare Axel Andersson var brandchef i Skara i många år. Det sägs att Skrot-Emil, som arbetade i Axel Anderssons järnhandel alltid gick som om han burit en 100-kilos järntacka i var´ hand. På 1970-talet flyttade verksamheten till rymligare och modernare lokaler ute på det då nybyggda Skarahus.​

På 1880-90-talet låg Larssons bageri på denna adress. Bageriet sköttes av bagare Larssons systrar och brorsonen Albin och hans medhjälpare Pettersson. Bagare Larsson själv, som förblev ungkarl livet ut, blev förmögen och slutade arbeta tidigt. Även Bryntessons Skor, med egen tillverkning av skor på Bangårdsgatan, hade butik i affärslängan. Företaget fanns i andra städer och sålde även skor från andra tillverkare.​

Här fanns även Skaras äldsta bokhandel under 1870-talet - Nilssons Boklåda. År 1894 överlät John Nilsson affären till sitt biträde C. A Berger, som ändrade namnet till C. A Bergers Bok-, Musik och Pappershandel.

3. Olins gränd​

Större bild på Digitalt museum​

Idas karameller​

Elskåpet är placerat i Olins gränd, på gågatan från Marumsgatan mot den lilla oasen Olins park. Fotografiet är taget mot Marumsgatan 10, där Ida Levins konfektyraffär låg mellan1938-1954. Ida startade sin tillverkning av konfektyr på Malmgatan 6 i ett äldre hus inne på tomten, men Idas karamellkokeri flyttade senare till den lilla gränden.​

Ida var tidig med att sälja glass. Barn och ungdomar kunde ses komma med sina medtagna glas väl fyllda med glass. Butiken övertogs senare och flyttade till en butikslokal på motsvarande sida av Marumsgatan och döptes då om till Primör.

4. Olins park​

Större bild på Digitalt museum​

​Lummiga Olins park​

Parkområdet ligger i före detta kvarteret Saluhallen i Olins gränd och förbinder Marumsgatan och Klostergatan. Detta var fabrikören Johan Pettersson-Olins tidigare trädgård. Han var garvare och läderhandlare och ägde flera fastigheter i Skara, bland andra Marumsgatan 5.​

Olins park är nu ett paradis för barnen, med gungor och en stor klätterställning. Lekplatsen är till viss del tillgänglighetsanpassad. Här finns en glassbar och försäljning av enklare mat. Olika event anordnas under sommarmånaderna både av Olinsgymnasiet och andra.

5. Magistergatan vy mot Skaraborgsgatan​

Större bild på Digitalt museum​

​Skaras Kulturhus​

Korsningen Skaraborgsgatan Magistergatan, mittemot ICA Munken. Bilden visar Teaterhuset i Skara, detta stod klart år 1905. Idag skulle man troligtvis kalla det ett aktivitetshus. Huset uppfördes av godtemplarlogerna Skaraborg 145 och Pingstliljan 171. Byggnadsinsatsen måste än idag ses som en utmärkt kulturgärning som var värd ett mycket stort beröm. Flera föreningar hade sina lokaler i huset, som låg mitt i centrala Skara. Här fanns ett Teaterhus och kafé, det spelades teater, visades film, ordnades mässor, och det brottades och boxades. År 1981 stod byggnaden i lågor, inget gick att rädda. Det var många och långa diskussioner om teaterhuset skulle byggas upp igen, men i kommunens budget fanns inte utrymme för återuppbyggnad. Beslutet blev en affärsbyggnad med bostäder, det nuvarande Munken-huset. ​

Till höger syns Nihelska huset, som även det är borta sedan länge.

6. Skaraborgsgatan 19 – från Stadskällaren till Olinsgymnasiet​

Större bild på Digitalt museum​

Stadskällaren - en mötesplats​

Bilden visar till höger gaveln till fastigheten vid Skaraborgsgatan 19. Den har under lång tid varit en central plats för stadens liv och rörelse. 1930 uppfördes fastigheten efter en ritning av arkitekt Johan Lund i Västervik. Trots att byggnaden är ritad och byggd på 30-talet är det ett av stadens finaste exempel i 20-talsklassicism. Det brutna takets nedre svängda takfall är ett karaktärsdrag för 20-talsklassicism, som blir extra tydlig i Stadskällarens exponerade gavelfasad. Redan tidigt etablerades här Stadskällaren, en restaurang och samlingspunkt som kom att spela en viktig roll för både vardag och fest. Den fungerade både som hotell och restaurang, och blev en del av stadens sociala hjärta. Många äldre invånare i Skara har levande minnen från kvällar på Stadskällaren, vilket visar vilken betydelse verksamheten hade för stadens kultur- och nöjesliv. När Stadskällaren upphörde tog Hotell Anglé över lokalerna. Hotellet fortsatte traditionen av att vara en plats för möten, men med tydligare fokus på logi och gästgiveri. ​

Efter hotellverksamheten kom byggnaden att få en helt ny roll. Sedan början av 2000-talet har huset varit hem för Olinsgymnasiet, en fristående gymnasieskola med estetiska program.

 7. Hötorgsgatan – en gata med handel i namnet​

Större bild på Digitalt museum​

​Skaras torghandelsplats​

Bilden tagen 1966 och visar Hötorgsgatan som leder från Skaraborgsgatan till Marumsgatan och utefter Hötorgets södra sida.​

Hötorgsgatan fick sitt namn av den livliga torghandel som präglade Skara under 1800‑ och tidigt 1900‑tal. Här såldes hö och andra lantbruksprodukter, och gatan blev en naturlig förbindelse mellan torget och de närliggande handelsstråken. Innan de nya affärs- och bostadshusen byggdes låg trähusen tätt och miljön kring Hötorgsgatan förändrades.​

Idag är Hötorgsgatan en del av den centrala stadskärnan.

8. Hötorget 1960-tal​

Större bild på Digitalt museum​

1960-talet – en föränderlig tid​

Bilden föreställer på Marumsgatan 12. Här fanns Konsum som senare blev nya Domus i mitten av 1960-talet, samt nykterhets-caféet.​

Elskåpet är placerat med ryggen mot fastigheten Marumsgatan 13. Här inryms Arkaden - en av Sveriges första köpgallerior, ritad av arkitekt Drott Gyllenberg. Fastigheten består av två vinkelställda huskroppar och sträcker sig mellan Hötorget och Olins park, med tidstypisk bärande stomme i fasaden. Byggnadsfirman Magnusson & Linnarsson färdigställde byggnaden 1957. Dessförinnan låg här bland andra Stalins Järnhandel, som låg vid Stortorget innan branden 1936, och Café Pistolen här. Flera affärsbyggnader på torget revs för att sedan ersattes av Domus och Domusrestaurangen.​

På 1960-talet förnyades hela bebyggelsen kring Hötorget. På högra sidan låg Ahlströms möbler, det huset revs 1964. Med gaveln mot Hötorgsgatan låg Nyqvist Skrädderi en tid (senare på Järnvägsgatan) , med fönster mot både torget och österut.  Det nuvarande trevåningshuset stod klart 1967 med affärslokaler i gatuplanet och bostäder i två våningar. Längst ner på Hötorget fick Handelsbanken nya lokaler, de låg tidigare på Järnvägsgatan 10.

9. Hötorget 1890-tal​

Större bild på Digitalt Museum​

Fisktorget​

Torget anlades 1859 efter en brand den 25 mars 1858, då de gårdar som låg här brann ner. På torget bedrevs fiskhandel långt in på 1900-talets senare hälft och i folkmun kallades platsen just för Fisktorget.  En torgdag kunde det finnas mellan sex och sju fiskhandlare. Namnet Hötorget förekommer första gången på en karta från 1885. Torget var även samlingsplats för kreatur under marknadsdagarna, kanske var det för att djuren matades med hö som torget fick namnet ”Hötorget”. Fisktorget år 1900.

10. Marumstorget – ett stycke levande stadshistoria​

Större bild på Digitalt museum ​

Kvarter som bytt skepnad​

Marumstorget har länge varit en central plats i Skara, där stadens gatunät och vardagsliv mötts. Redan på äldre kartor framträder området som en knutpunkt, och under 1900-talet blev torget en självklar del av stadens puls.​

På 1960-talet fick Marumstorget en särskild betydelse som mötesplats. Här låg Jarls Konditori, välkänt för sina bakverk och som en samlingspunkt för både unga och äldre skarabor. Intill fanns även en Esso-bensinstation, som speglade tidens bilism och gjorde torget till en plats där både vardagsservice och socialt liv samsades.​

En annan viktig byggnad vid torget är den Gamla Brandstationen, som syns till vänster i bild och som var i bruk från början av 1930-talet fram 1970-talet. Den markerar hur Marumstorget inte bara varit en plats för handel och umgänge, utan också för stadens funktioner och trygghet.​

Marumstorget är därmed ett stycke levande stadshistoria.

11. Gunnar Wennerbergsgatan​

Större bild på Digitalt museum​

Gunnar Wennerberg – en av Skaras kända djäknar​

Gunnar Wennerbergsgatan är en av Skaras centrala gator och bär sitt namn efter stadens mest berömde son. Längs gatan finns byggnader som speglar olika skeden i stadens utveckling, från äldre bostadshus till 1900-talets skol- och institutionsmiljöer. Här låg bland annat Skara Barnträdgård, en av landets första förskolor, som öppnade 1905 mittemot Flickskolan. ​

Att gatan fått sitt namn är ingen tillfällighet. Gunnar Wennerberg (1817–1901) växte upp i Lidköping men hade sin skolgång i Skara, där han senare blev lektor vid Katedralskolan. Han blev rikskänd som diktare och tonsättare, framför allt genom den klassiska sångsamlingen Gluntarne, som skildrar studentlivet i Uppsala. Wennerberg var också en framträdande samhällsman – ecklesiastikminister, landshövding i Kronobergs län och ledamot av Svenska Akademien. Hans liv förenade kultur, politik och kristet samhällsansvar, och i Skara minns man honom som en person med starkt engagemang för både bildning och gemenskap.

12. Barnens dag – glädje och gemenskap för barnens skull​

Större bild på Digitalt museum​

​Barnens karneval​

Barnens dag har sina rötter i början av 1900-talet, då man ville ge fattiga barn möjlighet till sommarkolonier och en stunds glädje bort från vardagens bekymmer. Syftet var enkelt men viktigt: att samla in pengar till barnens välmående.​

Firandet fylldes av karnevalståg, lekar, lotterier och musik – allt med barnen i centrum. Med tiden har traditionen utvecklats, men kärnan är densamma: att uppmärksamma barnen och skapa gemenskap.​

Den här bilden från Hindsbogatan visar Barnens dag i Skara år 1945. Ekipaget med två hästar är dekorerat med temat Folkparken. Kusken är möjligen ”Krokstorparn”, och hästarna tillhörde troligtvis åkare Jansson.

13. Vinterkväll, Rådhusgatan​

Större bild på Digitalt museum​

​Gubbsnack i gatuljus – Skara i vinterkostym ​

Någon gång kring 1940 fångade Stig Rehn ett ögonblick på Rådhusgatan: snö i luften, mössor på huvudet och gubbar i samspråk – kanske om vädret, kanske om livet. Något till höger om dem – vilket inte syns på bilden - ett gårdshus från 1600-talet, och nu – årtionden senare – står elskåpet här som stadens nya berättare. Det må leverera ström, men det bjuder också på historia med lite extra spänning.

14. Rådhusgatan 7 – Gunnar Wennerbergsgården​

Större bild på Digitalt museum​

​Gunnar Wennerbergsgården - ett minnesmärke​

En bild från början av seklet. Obs. grantopparnar vid längs bort i bilden.​

Fastigheten vid Rådhusgatan 7 i Skara, belägen i kvarteret Odin, är känd som Gunnar Wennerbergsgården. Den har fått sitt namn efter diktaren, tonsättaren och politikern Gunnar Wennerberg (1817–1901), som under sin skoltid i Skara bodde här. Wennerberg blev senare en av 1800-talets mest framträdande kulturpersonligheter, känd för sångcykeln Gluntarne och psalmen Här är gudagott att vara.​

Byggnaden är ett exempel på en äldre stadsgård i Skara, med bostadshus och gårdsmiljö som speglar stadens utveckling under 1800-talet. Ett päronträd planterades här på 1850-talet och minner än idag om Wennerbergs tid på platsen.​

Efter Wennerbergs tid har gården haft flera funktioner. Under 1900-talet blev den för många Skarabor förknippad med ”tant Rut” och den lekskola som bedrevs här från 1950-talet. Därmed har huset fortsatt att vara en samlingspunkt för olika generationer.​

Idag utgör Rådhusgatan 7 ett minnesmärke över både Wennerbergs person och Skaras historia.

15. Gamla Missionshuset, Rådhusgatan​

Större bild på Digitalt museum​

​Missionsförsamlingen m fl frikyrkor​

Det var i slutet av 1800-talet som väckelserörelsen fick fäste i Skara. Människor samlades i allt större skaror för att lyssna till predikan och dela gemenskapen. Trots att domprosten i Domkyrkan öppet motsatte sig planerna på ett bönehus, lät den nybildade missionsförsamlingen uppföra sitt hus år 1873. Skara Bönehus, som det först kallades, blev snart en plats där tron och gemenskapen växte sig stark.​

Med tiden förändrades huset – renoveringar gjordes, en ny orgel installerades och den gamla vaktmästarbostaden blev ungdomslokaler. Men efter nästan hundra år började väggarna visa sin ålder. Församlingen insåg att den gamla kyrkan inte längre räckte till för det växande arbetet.​

Efter många diskussioner och noggranna förberedelser beslutades att en ny kyrka skulle byggas på samma plats. En arkitekttävling utlystes och Lars-Olof Torstenssons förslag vann. Den gamla kyrkan revs, arkeologer undersökte marken, och 1971 började bygget.​

När hösten kom året därpå stod den nya missionskyrkan färdig – ljus, modern och rymlig. Den invigdes i oktober 1972 och har sedan dess varit församlingens hem. Sedan 2024 samverkar Betaniaförsamlingen och Equmeniaförsamlingen, den gemensamma kyrkan har namnet Centrumkyrkan.

​16. Rådhusgatan i mynningen upp mot Stortorget ​

Större bild på Digitalt museum​

​Polisen gav trafikundervisning​

Bilden visar polisman Sten Boorg som, någon gång under 1950–60-talet, lär ut trafikvett till skolbarn utanför Systr. Anderssons Charkuterivaruaffär. Barnen lyssnar koncentrerat – kanske är detta deras första lektion i ansvar i det offentliga rummet. Fotograf Stig Rehn fångade ögonblicket, inte bara som dokumentation, utan som ett tidsvittne. Idag bär elskåpet berättelsen vidare, mitt i den moderna stadsmiljön, som en tyst påminnelse om hur omsorg, trygghet och samhällsanda sett ut och förmedlats över generationer.

 

Elskåpen och temavandringen har tagits fram genom produktivt samarbete mellan Skara kommun, Västergötlands museum och Skara Gille. 

De övriga temavandringarna i Skaras stadskärna hittar du här:

Temavandringar