Historisk stadsvandring i Trollhättan
Trollhättan

 

Har du sett dessa historiska byggnader i centrum? - Ta ett kliv tillbaka i historien och besök dessa historiska byggnader, se hur mycket eller hur lite de har förändrats med tiden. Tar du en bild för att jämföra? Vi ser gärna den på Instagram med #visittv. Ladda ner och skriv ut vår utmaning till dig (PDF). 

1 - Parken 2, Österlånggatan 55

Schwanska villan uppfördes 1895 av Nya Trollhätte kanal- och slussverks bolag som administrationsbyggnad efter ritningar av arkitekten och byggmästaren Johan P. Rapp. Byggnaden är inspirerad av fransk renässans och rymde både bolagets förvaltning och bostad för direktören, Knut August Schwan. Han var son till Johan Gustaf Schwan som var en av kanalbolagets grundare och organisatör under slussledens om- och utbyggnad, påbörjad 1838 och avslutad 1844.

Chef för kanalbolaget och planläggare för den nya slussleden var vid denna tid Nils Ericsson, landets främsta kanalbyggare och senare även ansvarig för den första järnvägsutbyggnaden. Tillbyggnader har utförts 1932 och 1983 vilket syns i olikheter i murverkens färg.

2 - Polhem 2, Karl Johans torg 1

Arkitekt Adrian Crispin Peterson utförde ritningarna till Flundre, Väne och Bjärke häraders gemensamma tingshus som uppfördes 1893-1895. Byggnaden visar en blandning av äldre stilar vilket är typiskt för senare delen av 1800-talet.

I parken öster om byggnaden fanns det ursprungligen ett stall för nämndemännens hästar. 1938 flyttade tingsrätten till en funktionalistisk tegelbyggnad vid korsningen Drottninggatan – Gärdhemsvägen.

Trollhättan var mer kuperat förr. Sprängningar och utfyllnader har jämnat ut topografin vilket medfört att det gamla tingshuset ligger högre än gatorna. Byggnaden har även hyst stadsbibliotek och kulturhuset ”Villa Stranna”.

3 - Toppön 11, Kungsgatan 44

Beslutet om att uppföra en ny missionskyrka efter ritningar av Arthur Brattberg, togs 1926 och i augusti 1929 kunde predikolokalen för första gången tagas i bruk. Han var verksam som arkitekt och bildhuggare i Uddevalla och har utfört ritningarna till flera bostadshus och villor i Trollhättan, till exempel Storgatan 43.

S:t Petri katolska församling övertog kyrkan i samband med att Missionsförsamlingen byggde en ny 1992. Byggnaden är ritad i nyklassicistisk stil med rundbågade fönster, takfotsgesims som får stöd av pilastrar vid hörnen samt portik likt ett antikt tempel. Interiört dominerar kyrksalen i två våningar.

4 - Fisken 1, Stora Håjumsgatan 5

År 1902 bildade 30 arbetarfamiljer byggnadsföreningen Myran, som är en av de äldsta i Sverige. Med egen insats och lånade medel uppförde de detta stora bostadshus som stod färdigt 1903. Orsaken var den trångboddhet och bostadsbrist som rådde vid denna tid.

Ritningarna är utförda av Claes Johansson. Huset är utfört med släta fasader och dekorationer av gult tegel med influenser från renässansen. Källaren innehöll ursprungligen hushålls- och vedförråd, bak- och tvättstugor samt två butiker. Vinden användes för torkning av tvätt och förvaring av kläder.

5 - Älvkvarnen 1, Gärdhemsvägen 1

Uppfördes 1937–1938 som tingshus efter ritningar av Allan Berglund som var länsarkitekt i Skaraborgs och Älvsborgs län. Hit flyttade tingsrätten från det gamla tingshuset i centrala staden.
Byggnaden har en tydlig funktionalistisk prägel med ändamålsenlig byggnadskropp och varierade fönsterpartier. Nyklassicismen lever kvar i murningstekniken, den glasade huvudentréns stenomfattning och häradsvapnen ovanför.

En tillbyggnad på östra sidan tillkom 1965 med tingssal i bottenvåningen och bostäder på övervåningen. 2004 flyttade tingsrätten till Vänersborg.

6 - Öjebro 1, Djupebäcksgatan 21 C

Trollhättans första riktiga sjukhus. Marie Alberts Stiftelses Sjukhus stod klart 1912 efter ritningar av Paul Böttger, Berlin. Sjukhuset var en del i att förbättra hälsa och levnadsvillkor i det snabbt växande Trollhättan. Sjukhuset rymde 24 vårdplatser, mottagningsrum för läkare, operationssal, kök samt bostäder för sköterska och personal.

Initiativet och en donation kom från ingenjör E. L. Albert ”till lindring av lidande medmänniskors sjukdom och betryck”. Albert utformade Strömslund, Sveriges första planerade egnahemsområde. Nationalromantisk stil med drag från medeltid och renässans. Arkitekt A. E. Kumlien ritade tillbyggnaden som färdigställdes 1932.

7 - Tor 4, Kungsgatan 38

Byggnaden stod färdig 1917, uppförd av Wermlands Enskilda Bank efter ritningar av Svante M. Dyhlén. Det var stadens första stora centrala hus med fem våningar för kontor och bostäder samt bankkontor och telegrafkontor.

Huset är utfört i nationalromantisk stil med mörka, släta tegelfasader som vilar på bottenvåningens kraftiga, väl bearbetade granitblock. Ursprungligen hade alla fönster i bottenvåningen bågform och var spröjsade som övriga fönster i huset. Det finns även inslag av nyklassicism med gavelfälten ovan takfoten.

8 - Tor 2, Magasinsgatan 15

Ursprungligen ett varmbadhus grundlagt 1909. Äldre badhus låg vid älven men när kommunala vatten- och avloppsledningar tagits i bruk 1908 kunde badhuset placeras mer centralt. Detta var en plats där man kunde hålla sig ren, eftersom dåtidens bostäder inte hade badrum.

Arkitekt var Ola Anderson. Badhuset är utfört i nationalromantisk stil vilket syns i takets form och de stora, släta murytorna som lättas av ljusa, putsade fält som förekommer i medeltida tegelarkitektur.
Badverksamheten upphörde i samband med att bad- och idrottsanläggningen Älvhögsborg blev klar 1968 och därefter innehöll byggnaden Trollhättans museum under ett flertal år.

9 - Minerva 7, Kungsgatan 35/Spannmålsgatan 13

År 1930 uppfördes denna byggnad som ritats av arkitekt Kjell Westin. På bottenvåningen var det restaurang samt, åt Spannmålsgatan, en så kallad utminuteringsbutik, det vill säga spritförsäljning. Övervåningen innehöll en festlokal samt kontor och på vindsvåningen fanns bland annat bostadsrum för personalen. 1946 ändrades lokalerna. På bottenvåningen blev det en tredje klassens restaurang och på övervåningen andra klass.

Stilen är nyklassicistisk med ljusa, slätputsade väggar och brutet tak. De småspröjsade fönstren är original men typiska för den äldre nationalromantiska byggnadsstilen. Ursprungligen hade vindsvåningen runda fönster, som framgår av bilden.

10 - Juno 7, Kungsgatan 29

År 1936 invigdes Folkets Hus som länge varit en angelägenhet för arbetarrörelsen. Huset innehöll samlingssalar, scen, fackföreningsexpeditioner, kafé, affärslokaler och lägenheter. Arkitekt var Johan Jarlén.

Huset är utfört i nationalromantisk stil med bruna, släta, sparsamt dekorerade tegelfasader och med en stramt utformad portal huggen i granit. 1953 påbörjades tillbyggnaden av den gula tegelbyggnaden av arkitekt Gunnar Gräslund, utefter Olof Palmes gata. 1954 flyttade de första hyresgästerna in och ett år senare invigdes huset.

Folkets Hus finns i många samhällen och var ett uttryck för arbetsrörelsens behov av allmänna lokaler för möten, studieverksamhet och kulturella evenemang.

11 - Stormen 2, Kungsgatan 20

Byggnaden uppfördes av NGTO som föreningslokal, teatersalong och biograf. I bottenvåningen fanns en ”absolutistrestaurant” samt en samlingssal med estrad och läktare. Nykterhetsrörelsen växte kraftigt i Trollhättan i slutet av 1800-talet som följd av de problem som det utbredda superiet skapade. Senare har samlingssalen använts som biograf och pingstkyrka. Arkitekt är Eugen Jacobi Thorburn.

Samlingssalens fasad åt Kungsgatan är oförändrad. Den har karaktär av ett senmedeltida, tyskt gilleshus med gaveln vänd mot gatan och fönsterpartier i gotisk stil. Det putsade fältet innehåller kristna symboler och de svenska tre kronorna. Många trollhättebor förknippar denna byggnad med biografen Palladium som fanns här under flera år.

12 - Järven 5, Tingvallaplan 4

Landshövdingehus är mest kända från Göteborg och uppfördes mellan 1875 och 1940. Detta är Trollhättans enda landshövdingehus uppfört 1917 i nyklassicistisk stil med bostäder avsedda för arbetare. Arkitekt var Johan Jarlén.

Landshövdingehus karaktäriseras av att bottenvåningen är av sten, medan de övre våningarna är byggda i trä och klädda med panel. Enligt Göteborgs byggnadsordning var det på grund av brandrisken inte tillåtet att bygga trähus i mer än två våningar. Arbetarnas Byggnadsförening i Göteborg fick 1875 de första ritningarna till denna hustyp godkända av landshövding Albert Ehrensvärd.

13 - Lodjuret 6, Elviusgatan 3

På Tingvalla finns så kallade lamellhus oftast placerade med gavlarna mot gatan och en bit in på tomten. Flera arkitekter har varit verksamma och några har ritat mer än ett hus i området.
Tjugo flerfamiljshus byggdes mellan 1941 och 1947. Funktionalismens stilideal hade förändrat formerna för nya bostadsområden och husen uppfördes inte längre i slutna kvarter utan fristående med öppna gårdar.

Lägenheterna är genomgående och får in dagsljus från båda långsidorna. Detta område är ett bra exempel på de mer moderna bostäder som började byggas från 1930-talet, med en betydligt bättre standard än vad som fanns tidigare.

14 - Lodjuret 7, Tingvallavägen 12

1901 köpte Trollhättans förste distriktsveterinär Oscar Sylvén fastigheten Solhem som tidigare var en del av Stavereds gård. Huset uppfördes som privatbostad med två lägenheter samt en veterinärmottagning. 1942 byggdes huset om till kontor. 1996 ändrades användningen igen och huset blev vandrarhem.

Byggnadsstilen är typisk för ett trähus från sent 1800-tal samt början av 1900-talet med träpanel, både horisontal och vertikal, åtskild med vågräta lister.

15 - Silverbäcken 2, Bergslagstorget 1 - Järnvägsstationen.

1877 kom järnvägen till Trollhättan med Bergslagernas järnvägar på sträckningen Göteborg – Kil – Falun. Detta är Sveriges genom tiderna största enskilda järnvägsprojekt. När järnvägen fick sin sträckning ansåg många trollhättebor att det var långt utanför staden och att vägen till stationen var besvärlig att färdas.

Järnvägen förändrade på ett avgörande sätt möjligheterna för människor och varor att ta sig till och från Trollhättan. Till Göteborg kunde man åka på mindre än två timmar. Intill stationen låg tidigare ett järnvägshotell, vilket revs 1955. Axel Kumlien utförde ritningarna som även användes för stationerna i bland annat Öxnered, Mellerud och Åmål.

16 - Rödjan 1, Drottninggatan 7

Byggnaden uppfördes 1919 som kvarn i tre våningar. När kvarnverksamheten var över 1944 användes den av Trollhättans Yrkesskola fram till 1956. År 1983 tog Trollhättans Tidning över.
Kvarnbyggnaden har byggts till under årens lopp men exteriören är oförändrad, förutom att fönstren är bytta. De ursprungliga fönstren bestod av flera små rutor.

Byggnaden är utformad i nationalromantisk stil och fasaderna har aldrig varit putsade.

17 - Villa Elfhög

Privatbostad uppförd 1878 – 1880 efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Stilen är stramt symmetrisk med drag från äldre byggnadsstilar, vilket är typiskt för mer påkostade byggnader från senare delen av 1800-talet. Byggnaden var modern för sin tid och var bland de första i Sverige som utrustades med centralvärme.

Ägare till Villa Elfhög var brukspatron Antenor Nydqvist som tillsammans med Carl-Olof Holm och John Magnus Lidström etablerade NOHAB, då en av Sveriges största mekaniska industrier med tillverkning av bland annat vattenturbiner och lok. 1981 förvärvades fastigheten av Trollhättans Stad.

18 - Näcken 1, Storgatan 17

1861 fick Trollhättan handelsrättigheter vilket innebar att affärer fick etableras i samhället. Detta var annars förbehållet städer. 1864 bildade kommunen ett brännvins-försäljningsbolag för att stävja bruket av alkohol.

Försäljningen utgjorde vissa år hälften av kommunens intäkter. Baksidan av detta var det utbredda fylleriet, med våldsamheter och sociala problem som följd. 1879 byggde kommunen detta hus att användas för brännvinsförsäljning, kommunala sammanträden och en arrest. Här fanns även Restaurang Göta.

I samband med att Trollhättan fick ett stadshus 1916, ändrades användningen och exteriören. På bottenvåningen, åt Storgatan, har större fönster satts in och entréerna har efter hand flyttats till gårdssidan.

19 - Näcken 5, Nordkap, Olof Palmes gata/Strandgatan

Trollhättans troligen äldsta bevarade hus är en gästgivaregård uppförd av Gilius Hillerström omkring 1750. Ett för sin tid stort hus där bebyggelsen i Trollhättan bestod av mindre stugor för arbetarna vid kvarnar och sågar. Gästgiveriet upphörde 1795 och byggnaden blev privatbostad.

År 1870 inreddes vindsvåningen och frontespisen tillkom. Exteriören ändrades efter tidens ideal till så kallad schweizerstil med profilerade taktassar med konsoler, figursågad list vid takutsprången samt ett brett gördelband med blinderingar. Vid denna tid fick byggnaden benämningen Nordkap, troligen av läget på en mot älven utskjutande bergsklack.

20 - Najaden 4-5, Strandgatan 18

Uppfördes 1908 – 1909 som privatbostad efter ritningar av arkitekt Lars Israel Wahlman som även ritat Tjolöholms slott. Stilen anknyter till rustik nationalromantik med varierade paneler och fönster delade i flera små rutor. Inspirationen kommer från äldre svenska allmogebyggnader. Det så kallade säteritaket var vanligt på herrgårdar i slutet av 1600-talet. De dekorerade cirklarna är ursprungliga.

Byggherre var doktor Göran Wijkmark som provinsialläkare förde en envis kamp för bättre hygien, säkrare arbetsmiljö och sanitet i Trollhättan. Rent vatten och fungerande avlopp var absolut ingen självklarhet vid denna tid. 1970 köptes fastigheten av Odd Fellow.

21 - Herkules 5, Magasinsgatan 8

Prästgården och pastorsexpeditionen uppfördes 1908 – 1909 efter ritningar av arkitekt Anders Lundberg i nationalromantisk stil med släta fasader och fönstren spröjsade i flera små rutor. Den ursprungliga prästgården låg i fallområdet, närmare kyrkan, men var tvungen att flyttas när Olidans kraftverk skulle byggas.

Anders Lundberg arbetade tillsammans med bland annat arkitekterna Sven Silow, Isak Clason och Ferdinand Boberg. 1963 byggdes ett nytt församlingshem i kvarteret Älvkvarnen och pastorsexpeditionen flyttades dit. 2006 inrättades studentbostäder i prästgården.

22 - Bore 10, Storgatan 39

När Carl Axel Leth 1894 tog över privilegiet som apotekare i Trollhättan lät han påbörja detta hus som stod klart 1896. Till höger om ingången låg apoteket och till vänster ett postkontor. Arkitekt var Lars Kellman.

Fasaden har en varierad tegelarkitektur accentuerad med detaljer av grå kalksten. Här finns influenser från morisk arkitektur med de tvåfärgade fönstervalven, en romansk blindarkad under takgesimsen och medeltida trappgavlar och torn.

Storgatan var en av de ursprungliga huvudgatorna i den stadsplan som togs fram på 1800-talet och var från början den främsta handelsgatan.

23 - Hamnkontoret, Strandgatan 29

Byggnaden uppfördes 1917 och själva hamnkontoret var i två rum på övervåningen och på bottenvåningen fanns det två magasinsutrymmen. Godsmängden ökade och magasinsdelen åt söder byggdes ut 1960. Då fanns även ett tullkontor i byggnaden. 1997 hade sjöfrakterna till Trollhättan minskat så hamnkontor, magasin samt tullkontor lades ned.

Trots vissa förändringar finns en stor del av de ursprungliga detaljerna och utförandet kvar, till exempel den kraftiga lockpanelen, de dubbla magasinsportarna, takformen och kontorsdelen på övervåningen.

24 - Svan 9, Strandgatan 34

1867 grundades Trollhättans arbetareförening, sprungen ur den framväxande industrialismen. Samma år började föreningen sälja baslivsmedel vilket var början till Sveriges äldsta existerande konsumtionsförening. 1873-1875 uppförde föreningen denna byggnad, delvis på ett befintligt magasin. Bottenvåningen innehöll bland annat handelsbod och bibliotek. På övervåningen finns samlingssalen med scen bevarad. På gården fanns uthus och bodar.

Arbetareföreningen, vars första ordförande var kyrkoherden Magnus Åberg, syftade till att underlätta livet för de många arbetare som fanns och flyttade in till Trollhättan. Byggnaden är utförd i s. k. schweizerstil med liggande fasspontpanel och stående locklistpanel som avslutas med spetsar.

25 - Svan 8, Storgatan 43

Peterssons bokhandel låg här under många år, en av många butiker på Storgatan.

Byggnaden uppfördes 1910 av bokhandlare Eduard Petersson efter ritningar av Arthur Brattberg och är utförd i övergången från jugendstil, som syns i fönstrens utformning och den rundade mittrisaliten med balkonger och svängda smidesräcken, till nyklassicism som framträder med rusticerad bottenvåning och rundbågade fönster samt pilastrar, fönsteromfattningar och takfotsgesims som kontrasterar i ljusare tegel. De halvcirkelformade ytorna med drakslingor är motiv hämtade från runstenar i nationalromantisk anda.

26 - Svan 7, Storgatan 49

Här fanns först ett gästgiveri som 1869 ersattes av Grand hotell. Detta revs 1913 för att ge rum åt ett stadshus som skulle stå klart när Trollhättan fick stadsrättigheter vilket skedde 1916. Då flyttade också torghandeln från Karl-Johans torg till det nyanlagda Drottningtorget.

Arkitekter var Yngve Rasmussen och Carl M. Bengtson. Byggnadsstilen är tidstypisk nationalromantisk. Bottenvåningen är utförd i kalksten och i nyklassicistisk stil med kannelerade halvkolonner vid entrén. Förutom kommunal förvaltning innehöll stadshuset hotell samt polisstation. 1982 övertog hotellet hela byggnaden efter att ett nytt kommunhus byggts.