Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av

För uppdaterad information om coronaviruset (COVID-19), besök Folkhälsomyndighetens webbplats

For the latest updates regarding the corona virus (COVID-19), read the information put together by The Public Health Agency of Sweden  

Historisk stadsvandring i Trollhättan
Trollhättan

Hitta historiska byggnader i centrum

Följ med på en historisk upptäcktsresa i Trollhättan, kan du hitta alla platser? Runt om i Trollhättans centrum finns flera byggnader med stor betydelse genom stadens historia, vi har här samlat 27 stycken som du kan läsa mer om och se bilder från nu och då. Under sommaren utmanar vi dig att besöka alla platser!

 

Har du sett dessa historiska byggnader i centrum? - Ta ett kliv tillbaka i historien och besök dessa historiska byggnader, se hur mycket eller hur lite de har förändrats med tiden. Tar du en bild för att jämföra? Vi ser gärna den på Instagram med #visittv. Ladda ner och skriv ut vår utmaning till dig (PDF). 

Fotograf: Okänd

Bore 10 - Storgatan 39

Byggnaden stod klar 1896. Från början var det apotek och postkontor i bottenvåningen. Fasaden har detaljer hämtade från medeltida arkitektur.

När Carl Axel Leth 1894 tog över privilegiet som apotekare i Trollhättan lät han påbörja detta hus som stod klart 1896. Till höger om ingången låg apoteket och till vänster ett postkontor. Arkitekt var Lars Kellman, först verksam i Skövde med bland annat Hotell Billingen och från 1891 i Borås med många olika uppdrag i Västsverige.

Fasaden har en varierad tegelarkitektur accentuerad med detaljer av grå kalksten. Här återfinns influenser från äldre byggnadsstilar: tvåfärgade fönstervalv från morisk arkitektur i både romansk och gotisk form, en romansk blindarkad under takgesimsen och medeltida trappgavlar och torn.

Bore 15 - Strandgatan 28 / Magasinsgatan 1

Från början var det ett magasin med trävaruförsäljning och en öppen gård fram till Strandgatan förutom ett kontorshus på hörnan. Paneler på husen blev vanliga mot slutet av 1800-talet.

Den äldsta byggnaden är den tvärställda magasinslängan med gaveln mot Magasinsgatan. 1913 låg här P. Engströms trävaruaffär och detta år byggdes längan utefter Magasinsgatan mellan magasinet och kontorshuset i gathörnet. På bottenvåningen var det virkesupplag och på övervåningen bostad och kontor. Följande år täcktes bakgården med tak. 1919 ändrades användningen och port, skyltfönster och entré tillkom mot Magasinsgatan.

Fasaderna mot gatan är klädda med liggande fasspontpaneler vilket blev vanligt på träbyggnader från senare delen av 1800-talet när snickerimaskiner kunde producera paneler till lägre kostnad.

Fotograf: Okänd

Fisken 1 - Stora Håjumsgatan 5

Bostadshus uppfört 1903 av Myran, en av Sveriges äldsta bostadsföreningar.

1902 bildade 30 arbetarfamiljer en byggnadsförening med namnet Myran, som är en av de äldsta i Sverige. Med egen insats och lånade medel uppförde de detta, vid den tiden stora bostadshus, som stod färdigt 1903. Ritningarna är utförda av Claes Johansson, som även har ritat andra hus i Trollhättan. En liknande byggnadsförening fanns då varken i Uddevalla eller i Vänersborg.

Huset är utfört med släta fasader och dekorationer av gult tegel med influenser från renässansen. Källaren innehöll ursprungligen hushålls- och vedförråd, bak- och tvättstugor samt två butiker. Vinden användes för torkning av tvätt och förvaring av kläder.

Fotograf: Okänd

Herkules 5 - Magasinsgatan 8

Trollhättans andra prästgård och pastorsexpedition. Uppförd 1909 i nationalromantisk stil.

Prästgård och pastorsexpedition uppförd 1908 – 1909 efter ritningar av arkitekt Anders Lundberg i nationalromantisk stil med släta fasader och fönstren spröjsade i flera små rutor.

Anders Lundberg arbetade tillsammans med bland annat arkitekterna Sven Silow, Isak Clason och Ferdinand Boberg. Därefter var han verksam i Holland och senare i Stockholm och ritade framför allt privata bostadshus.

1963 byggdes ett nytt församlingshem i kvarteret Älvkvarnen och pastorsexpeditionen flyttades dit. 2006 inrättades studentbostäder i prästgården.

Fotograf: Lindhe

Juno 7 - Kungsgatan 29

Folkets Hus i Trollhättan mellan 1936 och 1988. Uppfört av arbetarrörelsen för dess behov men även för dans och teater.

Den 11:e oktober 1936 invigdes Folkets Hus. Ett eget hus hade länge varit angeläget för arbetarrörelsen. Huset innehöll två samlingssalar varav en med scen, fackföreningsexpeditioner, kafé, fyra affärslokaler och fem lägenheter. Arkitekt var Johan Jarlén, Göteborg, som även ritat Trollhättans enda landshövdingehus i kvarteret Järven på Tingvallaområdet.

Huset är utfört i nationalromantisk stil med bruna, släta, sparsamt dekorerade tegelfasader och med en stramt utformad portal huggen i granit. Den gula tegelbyggnaden utefter Olof Palmes gata är en tillbyggnad som stod klar 1954 och är ritad av arkitekt Gunnar Gräslund.

Fotograf: Okänd

Järven 5 - Tingvallaplan 4

Så kallade landshövdingehus är mest kända från Göteborg. De uppfördes mellan 1875 och 1940. Detta är Trollhättans enda landshövdingehus uppfört 1917 i nyklassicistisk stil.

1917 påbörjades denna byggnad med bostäder avsedda för arbetare. Arkitekt var Johan Jarlén, verksam i Göteborg, där han ritat flera så kallade landshövdingehus, skolor med mera. Landshövdingehus karaktäriseras av att bottenvåningen är av sten, medan de övre våningarna är byggda i trä och klädda med panel.

Enligt Göteborgs byggnadsordning var det på grund av brandrisken inte tillåtet att bygga trähus i mer än två våningar. Arbetarnas Byggnadsförening i Göteborg fick 1875 de första ritningarna till denna hustyp godkända av landshövding Albert Ehrensvärd. Oftast var lägenheterna på ett rum och kök.

Fotograf: Walter Göransson

Lodjuret 6 - Elviusgatan 3

I Tingvalla finns 20 så kallade lamellhus oftast placerade med gavlarna mot gatan och en bit in på tomten. Flera arkitekter har varit verksamma och några har ritat mer än ett hus i området.

I Tingvallaområdet finns 20 flerfamiljshus byggda mellan 1941 och 1947. Funktionalismens stilideal hade förändrat formerna för nya bostadsområden och husen uppfördes inte längre i slutna kvarter utan fristående med öppna gårdar. Lägenheterna är genomgående och får in dagsljus från båda långsidorna.

Denna byggnad ritades av arkitekt Bernt Wijkmark och uppfördes 1946 – 1947. Lägenheternas storlek avspeglas i fasaderna där fönster och balkonger följdriktigt är asymmetriskt placerade. Fönster och entrépartier är de ursprungliga. Bernt Wijkmark var verksam i Trollhättan och har ritat ett flertal villor och flerfamiljshus.

Lodjuret 7 - Tingvallavägen 12

Ett bostadshus med varierad panelbeklädnad från tidigt 1900-tal.

1901 köpte Trollhättans förste distriktsveterinär Oscar Sylvén fastigheten Solhem som tidigare var en del av Stavereds gård. Huset uppfördes som privatbostad med två lägenheter samt en veterinärmottagning. 1942 byggdes huset om till kontor. 1996 ändrades användningen igen och huset blev vandrarhem.

Byggnadsstilen är typisk för ett trähus från sent 1800-tal samt början av 1900-talet med träpanel, både horisontal och vertikal, åtskild med vågräta lister.

Till bostadshuset hör ett uthus som ursprungligen innehöll förråd och vedbodar samt en mangelbod.

Fotograf: Okänd

Minerva 7 - Kungsgatan 35 / Spannmålsgatan 13

Byggnaden uppfördes för restaurangverksamhet 1930 och har så fortfarande.

1930 uppfördes denna byggnad som ritats av arkitekt Kjell Westin, Stockholm. På bottenvåningen var det en restaurang samt, åt Spannmålsgatan, en så kallad utminuteringsbutik, det vill säga spritförsäljning. Övervåningen innehöll en festlokal samt kontor och på vindsvåningen fanns bland annat bostadsrum för personalen. 1946 ändrades lokalerna. På bottenvåningen blev det en tredje klassens restaurang och på övervåningen andra klass. Numera är det kontorslokaler på de övre våningsplanen.

Stilen är nyklassicistisk med ljusa, slätputsade väggar och brutet tak. De småspröjsade fönstren är original men typiska för den äldre nationalromantiska byggnadsstilen. Ursprungligen hade vindsvåningen runda fönster.

Fotograf: Okänd

Najaden 4-5 - Strandgatan 18

Villa från tidigt 1900-tal ritad i nationalromantisk stil av en av samtidens mest kända arkitekter i Sverige.

Privatbostad uppförd 1908 – 1909 efter ritningar av arkitekt Lars Israel Wahlman som bland annat ritat Tjolöholms slott i Halland och Engelbrektskyrkan i Stockholm. Stilen anknyter till rustik nationalromantik med varierade paneler och fönster delade i flera små rutor. Inspirationen kommer från äldre svenska allmogebyggnader. Det så kallade säteritaket var vanligt på herrgårdar i slutet av 1600-talet. De dekorerade cirklarna är ursprungliga.

Byggherre var doktor Göran Wijkmark, regementsläkare vid Västgöta-Dals regemente och mellan 1878 och 1900 provinsialläkare i Trollhättan. 1970 köptes fastigheten av Odd Fellow.

Fotograf: Okänd

Näcken 1 - Storgatan 17

Trollhättans kommun lät uppföra denna byggnad för bland annat kommunala sammanträden – en föregångare till stadshuset.

1861 fick Trollhättan handelsrättigheter vilket innebar att affärer fick etableras i samhället. Detta var annars förbehållet städer. 1864 bildade kommunen ett brännvins-örsäljningsbolag för att försöka stävja bruket av alkohol. Försäljningen utgjorde vissa år hälften av kommunens intäkter. 1879 byggde kommunen detta hus att användas för brännvinsförsäljning, kommunala sammanträden och en arrest. Här fanns även Restaurang Göta.

I samband med att Trollhättan blev stad med ett nytt stadshus 1916, ändrades användningen och exteriören. På bottenvåningen, åt Storgatan, har större fönster satts in och entréerna har efter hand flyttats till gårdssidan.

Fotograf: Okänd

Näcken 5 Nordkap - Olof Palmes gata / Strandgatan

Trollhättans troligen äldsta bevarade hus. Uppfört vid tiden kring 1750 för att brukas som gästgiveri.

Gästgivaregård uppförd av Gilius Hillerström omkring 1750. Ett för sin tid stort hus i Trollhättan där annars bebyggelsen bestod av mindre stugor för arbetarna vid kvarnar och sågar. Gästgiveriet upphörde 1795 och byggnaden blev privatbostad. 1870 inreddes vindsvåningen och frontespisen tillkom. Exteriören ändrades efter tidens ideal till så kallad schweizerstil med profilerade taktassar med konsoler, figursågad list vid takutsprången samt ett brett gördelband med blinderingar.

Vid denna tid fick byggnaden benämningen Nordkap, troligen av läget på en mot älven utskjutande bergklack. Huset anses vara Trollhättans äldsta bevarade byggnad.

Parken 2 - Österlånggatan 55

Ursprungligen administrationsbyggnad för Nya Trollhätte kanal- och slussverks bolag. Under Vattenfalls tid så har byggnaden byggts till vid två tillfällen.

Schwanska villan uppfördes av Nya Trollhätte kanal- och slussverks bolag efter ritningar av arkitekten och bygg-mästaren Johan P. Rapp, Göteborg. Byggnaden rymde både bolagets förvaltning och bostad för direktören, Knut August Schwan. Han var son till grosshandlare Johan Gustaf Schwan som var en av kanalbolagets grundare och dess organisatör under slussledens om- och utbyggnad, påbörjad 1838 och avslutad 1844.

Byggnaden är uppförd 1895 med inspiration från fransk renässans. Tillbyggnader har utförts 1932 och 1983 vilket syns i olikheter i murverkens färg. Johan P. Rapp har även ritat ett tullhus i Jönköping. Fadern, byggmästare Philip Jacob Rapp, har uppfört flera hus i Göteborg.

Fotograf: Okänd

Polhem 2 - Karl Johans torg 1

Tingshus uppfört 1893 – 1895. Trollhättans kommun utnyttjade även byggnaden för sina sammanträden innan stadshuset blev klart 1916. Byggnaden har även varit bibliotek under en tid.

Arkitekt Adrian Crispin Peterson utförde ritningarna till Flundre, Väne och Bjärke häraders gemensamma tingshus, uppfört 1893 – 1895. Byggnaden uppvisar en blandning av äldre stilar vilket är typiskt för senare delen av 1800-talet. I parken öster om byggnaden fanns det ursprungligen ett stall för nämndemännens hästar. 1938 flyttade tingsrätten till en funktionalistisk tegelbyggnad i kvarteret Älvkvarnen, vid korsningen Drottninggatan – Gärdhemsvägen. Det äldre tingshuset har delvis byggts om invändigt, men tingssalen är i stort sett oförändrad.

Det unga Trollhättan var mer kuperat än i dag. Sprängningar och utfyllnader har jämnat ut topografin vilket medfört att det gamla tingshuset ligger högre än gatorna.

Rödjan 1 - Drottninggatan 7

Ursprungligen innehöll byggnaden en kvarn och under tolv år var här yrkesutbildning.

Byggnaden uppfördes 1919 som kvarn i tre våningar. 1944 var kvarnverksamheten över och byggnaden användes av Trollhättans Yrkesskola fram till 1956. Då blev en ny verkstadsskola färdig som fick namn efter Artur Lundqvist som bland annat var ordförande i stadsfullmäktige och riksdagsman. 1983 tog Trollhättans Tidning över lokalerna.

Kvarnbyggnaden har byggts till under årens lopp men har i övrigt kvar sin exteriör oförändrad, förutom att fönstren är bytta. De ursprungliga fönstren bestod av flera små rutor. Byggnaden är utformad i nationalromantisk stil och fasaderna har aldrig varit putsade.

Fotograf: Okänd

Silverbäcken 2 - Bergslagstorget 1

Järnvägsstationen i Trollhättan.

1877 kom järnvägen till Trollhättan med Bergslagernas järnvägar på sträckningen Göteborg – Kil – Falun. Detta är Sveriges genom tiderna största enskilda järnvägsprojekt med ett huvudspår på 478 km och även sin samtids, alla kategorier, största enskilda svenska företag. När järnvägen fick sin sträckning ansåg många trollhättebor att det var långt utanför staden och att vägen till stationen var besvärlig att färdas.

Axel Kumlien utförde ritningarna som även användes för stationerna i bland annat Öxnered, Mellerud och Åmål. Han har för övrigt ritat samtliga byggnader för järnvägsbolaget, men även skolor, sjukhus och kontor.

Fotograf: C Kjellin

Stormen 2 - Kungsgatan 20

Många trollhättebor förknippar denna byggnad med biografen Palladium som fanns här under flera år.

Byggnaden uppfördes 1903 som ordenshus för nykterhetslogen Svea inom Nationalgodtemplarorden - NGTO. I bottenvåningen fanns en ”absolutistrestaurant” samt en samlingssal med estrad och läktare. Senare har samlingssalen använts som biograf och pingstkyrka. Arkitekt är Eugen Jacobi Thorburn från Bäve i Bohuslän. Efter studier utomlands etablerade han sig i Göteborg.

Samlingssalens fasad åt Kungsgatan är oförändrad. Den har karaktär av ett senmedeltida, tyskt gilleshus med gaveln vänd mot gatan och fönsterpartier i gotisk stil. Det putsade fältet innehåller kristna symboler och de svenska tre kronorna.

Hamnkontoret - Strandgatan 29

Hamnkontor uppfört 1924. Funktionen har upphört men exteriören är bevarad.

Byggnaden uppfördes 1924 och själva hamnkontoret var i två rum på övervåningen och på bottenvåningen fanns det två magasins-utrymmen. Godsmängden ökade och magasinsdelen åt söder byggdes ut 1960. Då fanns även ett tullkontor i byggnaden. 1997 hade sjöfrakterna till Trollhättan minskat så hamnkontor, magasin samt tullkontor lades ned.

Trots vissa förändringar finns en stor del av de ursprungliga detaljerna och utförandet kvar, t.ex. den kraftiga lockpanelen, de dubbla magasinsportarna, takformen och kontorsdelen på övervåningen.

Svan 7 - Storgatan 49

På denna plats fanns först ett gästgiveri. 1869 ersattes det med ett Grand Hotell. Detta revs 1913 för att ge rum åt ett stadshus som skulle stå klart när Trollhättan blev stad.

Trollhättan fick stadsrättigheter 1916 och samma år blev stadshuset färdigt. Arkitekter var Yngve Rasmussen, Göteborg, och Carl M. Bengtson från Steneby i Dalsland. Rasmussen ritade bland annat Ellen Keys villa Strand vid Vättern. Bengtsson var verksam i Göteborg med bland annat Sjöfartsmuseet men också Millesgården på Lidingö. Förutom kommunal förvaltning innehöll stadshuset hotell med restaurang samt polisstation. 1982 övertog hotellet hela byggnaden efter att ett nytt kommunhus uppförts.

Byggnadsstilen är tidstypisk nationalromantisk i mörkt tegel. Bottenvåning är utförd i kalksten och i nyklassicistisk stil med kannelerade halvkolonner vid entrén.

Fotograf: Okänd

Svan 8 - Storgatan 43

Peterssons bokhandel låg här under många år. Fasaden är utformad med detaljer från olika byggnadsstilar.

Byggnaden uppfördes 1910 av bokhandlare Eduard Petersson efter ritningar av Arthur Brattberg, verksam som arkitekt och skulptör i Uddevalla. Han har även ritat f. d. Missionskyrkan, numera S:t Petri katolska kyrka.

Byggnaden är utförd i övergången från jugendstil, som syns i fönstrens utformning och den rundade mittrisaliten med balkonger och svängda smidesräcken, till nyklassicism som framträder med rusticerad bottenvåning och rundbågade fönster samt pilastrar, fönsteromfattningar och takfotsgesims som kontrasterar i ljusare tegel. De halvcirkelformade ytorna med drakslingor är motiv hämtade från runstenar i nationalromantisk anda.

Fotograf: Okänd

Svan 9 - Strandgatan 34

Arbetareföreningens hus på Strandgatan.

1867 grundades Trollhättans arbetareförening, sprungen ur den framväxande industrialismen. Samma år började föreningen försäljning av baslivsmedel vilket var början till Sveriges äldsta existerande konsumtionsförening. 1873-1875 uppförde föreningen denna byggnad, delvis på ett befintligt magasin. Bottenvåningen innehöll bland annat handelsbod och bibliotek. På övervåningen finns samlingssalen med scen bevarad. På gården fanns uthus och bodar.

Byggnaden är utförd i s. k. schweizerstil med liggande fasspontpanel och stående locklistpanel som avslutas med spetsar. Detta utförande är vanligt i Trollhättan på trähus från denna tid.

Fotograf: Nordisk konst, Stockholm

Toppön 11 - Kungsgatan 44

Detta var Trollhättans missionsförsamlings kyrka fram till 1992.

Byggnaden uppfördes som missionskyrka 1926 efter ritningar av Arthur Brattberg. Han var verksam som arkitekt och bildhuggare i Uddevalla och har utfört ritningarna till flera bostadshus och villor i Trollhättan, till exempel Storgatan 43.

S:t Petri katolska församling övertog kyrkan i samband med att Missionsförsamlingen byggde en ny 1992.

Byggnaden är ritad i nyklassicistisk stil med rundbågade fönster, takfotsgesims som får stöd av pilastrar vid hörnen samt portik lik ett antikt tempel. Interiört dominerar kyrksalen i två våningar.

Fotograf: Okänd

Tor 2 - Magasinsgatan 15

Varmbadhus byggt 1909.

Ursprungligen ett badhus grundlagt 1909. Äldre badhus låg vid älven men i och med att kommunala vatten- och avloppsledningar tagits i bruk 1908 kunde badhuset placeras mer centralt. Arkitekt var Ola Anderson från Helsingborg där han ritade bland annat ett flertal bostadshus och villor mellan 1880 och 1910. Badhuset är utfört i nationalromantisk stil vilket syns i takets form och de stora, släta murytorna som på framsidan lättas av ljusa, putsade fält som förekommer i medeltida tegelarkitektur.

Badverksamheten upphörde i samband med att den stora bad- och idrottsanläggningen Älvhögsborg blev klar 1968 och därefter innehöll byggnaden Trollhättans museum under ett flertal år.

Tor 4 - Kungsgatan 38

Bostadshus och bankkontor.

Byggnaden stod färdig 1917, uppförd av Wermlands En-skilda Bank efter ritningar av Svante M. Dyhlén. Han har även ritat de s. k. Vita villorna på Västergärdet. I bottenvåningen fanns, förutom bankkontor, ett telegrafkontor. Detta var stadens första stora centrala hus med fem våningar för kontor och bostäder i ett dominerande läge.

Huset är utfört i nationalromantisk stil med mörka, släta tegelfasader som vilar på bottenvåningens kraftiga, väl bearbetade granitblock. Ursprungligen hade alla fönster i bottenvåningen bågform och var spröjsade som övriga fönster i huset. Det finns även inslag av nyklassicism med gavelfälten ovan takfoten.

Fotograf: Okänd

Villa Elfhög

Villa Elfhög – bostad åt Antenor Nydqvist.

Privatbostad uppförd 1878 – 1880 efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson som även ritat det första tingshuset i Trollhättan. Stilen är stramt symmetrisk med drag från äldre byggnadsstilar, vilket är typiskt för mer påkostade byggnader från senare delen av 1800-talet.

Ägare till Villa Elfhög var brukspatron Antenor Nydqvist som tillsammans med Carl-Olof Holm och John Magnus Lidström etablerade NOHAB, då en av Sveriges största mekaniska industrier med tillverkning av bland annat vattenturbiner och lok. Villans läge vid älven och järnvägen tilltalade ingenjör Nydqvist. Byggnaden var också modern för sin tid och var bland de första i Sverige som utrustades med centralvärme. 1981 förvärvades fastigheten av Trollhättans stad.

Älvkvarnen 1 - Gärdhemsvägen 1

Tingshus från 1937.

Ursprungligen tingshus uppfört 1937–1938 efter ritningar av Allan Berglund som var länsarkitekt i Skaraborgs och Älvsborgs län. Han har ritat fler byggnader i Trollhättan, bland annat Storgatan 44 från 1925 och Kungsgatan 43 från 1931, båda i nyklassicistisk stil. Tingshuset har en tydlig funktionalistisk prägel med ändamålsenlig byggnadskropp och varierade fönsterpartier. Nyklassicismen lever kvar i murningstekniken, den glasade huvudentréns stenomfattning och häradsvapnen ovanför.

En tillbyggnad på östra sidan tillkom 1965 med tingssal i bottenvåningen och bostäder på övervåningen. 2004 flyttade tingsrätten till Vänersborg.

Öjebro 1 - Djupebäcksgatan 21 C

Maria Alberts sjukhus – Trollhättans första riktiga sjukhus.

Maria Alberts Stiftelses Sjukhus stod klart 1912 med sin äldsta del efter ritningar av Paul Böttger i Berlin. Sjukhuset rymde 24 vårdplatser, mottagningsrum för läkare, operationssal, kök samt bostäder för sköterska och personal. Denna del är uppfört i en nationalromantisk stil med drag från medeltid och renässans. Arkitekt A. E. Kumlien ritade tillbyggnaden som färdigställdes 1932. Samma år byggdes vaktmästarebostaden som även innehöll ett väntrum för anhöriga till patienter.

Initiativet och en donation till sjukhuset kom från ingenjör E. L. Albert ”till lindring av lidande medmänniskors sjukdom och betryck”. E. L. Albert utformade Strömslund, Sveriges första planerade egnahemsområde.

Kontaktinformation

Trollhättans Stad

Gärdhemsvägen 9

461 83 Trollhättan


Telefon: +46 520 49 50 00


E-post: Skicka E-post

Hemsida: Till hemsida