Kyrkogårdsvandring
Västra Tunhem

Upptäck vackra Västra Tunhem och dess kyrka och kyrkogård. Här finns tolv stolpar placerade vid kyrkan och ute på kyrkogården med QR-koder på. Genom att skanna dessa koder kommer du direkt till pastoratets hemsida där du kan läsa mer om platserna. 

Stolparnas placering är utmärkta med röda prickar på kartan i denna pdf. 

SÅ HÄR GÖR DU!
Om du har en nyare mobiltelefon kan det fungera att skanna av QR-koden direkt i kameran i mobilen. Prova att håll kameran framför koden, kommer en sida upp med information då har du lyckats, då är det bara att fortsätta att skanna och gå vidare på vandringen.

Händer det ingenting kan du behöva ladda ner en app ”Skanna QR-koder”. Brukar finnas där man hämtar appar, t ex i Appstore, Galaxy store.

Nedan ser du de platser du kommer besöka under din rundvandring.

Västra Tunhems kyrka

Kyrkan har anor från 1100-talet och ligger vid foten av Hunneberg och är moderkyrka till Västra Tunhems pastorat. Sydost om Västra Tunhems kyrka ligger Västra Tunhems prästgård från 1720-talet. Den är en av Sveriges bäst bevarade prästgårdsmiljöer, där många av de gamla uthusen fortfarande finns kvar. 

Alldeles i närheten finns Västsveriges äldsta ek med mer än 800 årsringar. 

Västra Tunhems kyrkogård

Kyrkogården ligger alldeles nedanför Hunnebergs branta västvägg på Tunhemsslätten. Delar av kvarter 1 togs i bruk redan på 1100-talet. I samband med ombyggnaden av kyrkan på 1400-talet utvidgades kyrkogården en bit österut. 13 ekar planterades i samband med utvidgningen av kyrkogården som gjordes på 1700-talet. 10 år senare planterades ytterligare lövträd på kyrkogården.

Ceremoniplatsen

Ceremoniplatsen anlades i början av 1930-talet, den har ett altare, en katafalk och ett stort kors. Här kan jordfästningar förrättas sommartid. En gammal tradition var att på Mors dag samlas här på ceremoniplatsen och då hölls det även en kortare andaktstund.

Nikodemus Högbergs grav

Son till skolläraren Johan Högberg och Kerstin Jansdotter ifrån Gärdhem. Skalden Nikodemus Högberg föddes 25 maj 1859 i Gärdhem och kom som 14-åring till Uddevalla för att bli sadelmakare. Han började troligen skriva poesi runt 1877-1900 men hamnade också ofta i klammer med rättvisan.

Forstenasläktens grav

Här anlades Forstenasläktens grav med omgivande mausoleum. Genom en välvd gång stod detta i förbindelse med kyrkan. Här begravdes Lennart Torstensson föräldrar, Torsten Lennartsson och Märta Posse. Den stora gravhällen bär Forstenas och Posses vapen.

Torsten Lennartsson levde under åren 1561-1631 i Västra Tunhem, Forstena. Han utnämndes till fogde över Väne, Flundre och Ale häraden samt ståthållare på Älvsborgs slott. Han deltog 1603 i ett organiserat uppror mot hertig Sigismund III. Familjen flydde men blev år 1624 benådade av Gustav II Adolf och återvände till Sverige. 

Rydings gravar

Här vilar 6 generationer Ryding. Jonas Ryding, länsman som tjänade kronan i många år och blev med tiden en välbärgad man och traktens största jordägare. Sonen Johan Ryding blev häradsskrivare i Väne fögderi. Johan Fredrik Ryding, också häradsskrivare som avancerade till att bli länskamrer. Tolf Gustaf Ryding som blev både talman och landshövding i Västernorrlands län. Gösta Ryding som var anställd på flera olika större företag, bland annat i London. 

Fru Louise Charlotte d'Orchimonds grav

Louise Charlotte d’Orchimont, F. Möller, f. 1835 i Uddevalla, dotter till fältkamreren och riddaren, Hans Olof Malcus Skåne Möller och Anna Christina Lindström. Gift med löjtnanten Carl Ferdinand Johan d'Orchimont. Hon avled i november 1859 efter en mycket svår förlossning. 

Louise Charlotte får en elegant urna, med en krans till hälften av ekblad (styrka) och till hälften av lagerblad (seger) på sin grav, kanske kommer den till och med från utlandet.

Den okände kalkbruksarbetarens grav

Under denna natursten med ett svart borr, vilar en okänd kalkbruksarbetare. De som en gång såg till att han fick en sten, med inskriptionen ”Han hwilar här”, för dem hade han ett namn. Vi vet inte när han föddes eller dog, var han ung eller gammal? Lämnade han fru och barn efter sig?

Men med stor sannolikhet arbetade han med det riskabla arbetet som kalkbruksarbetare, vid någon av de grottor och kalkstensugnar som finns utmed Hunneberg.

Magnus och Johanna Anderssons grav

De små porträttbysterna föreställer Magnus och Johanna. Dessa var gjorda av sonen John (Johan) som var konstnär. Mellan åren 1872 – 1898, får de 6 barn, fem pojkar och en flicka, vara av fyra barn når vuxen ålder.

Äldsta sonen John (Johan) Hedæus verkade som bildhuggare, skulptör, tecknare, målare och grafiker, och det är han som gjort bysterna som pryder föräldrarnas gravsten. Han utförde många offentliga utsmyckningar inkluderande ett stort antal altarmålningar.

Llewellyn Lloyds grav

Llewellyn föds den 27 juli 1792 i London, i en av Londons mer välbärgade aristokratfamiljer, död i Vänersborg den 17 februari 1876. Hans stora passion var jakt men efter problem med lagen tar han sig från England till Sverige 1819 och hamnar i trakterna av Värmland. Väl här är det igen jakten på vilt som får honom att stanna.

Han vistas knappt ett 10-tal år i Värmland innan han flyttar till Vänersborg 1830, 38 år gammal. Det som lockar honom då är ju framför allt laxfisket i Göta Älv. Han går därför från att vara känd som björnjägare till att bli Sveriges förste sportfiskare.

Ericssons familjegrav

Carl Wilhelm Ericsson föddes den 28 september 1840 i Åker i Gärdhems socken, son till den rikskände kanal- och järnvägsbyggaren Nils Ericsson och hans hustru Vilhelmina Schwerin. Han blev underlöjtnant vid Västgöta regemente 1858, tjänade med utmärkelse i ett zuavregemente i kriget i Mexiko 1863–1864 och råkade under hemfärden ut för rövare, blev döende lämnad på stridsplatsen, men hämtades senare och tillfrisknade.

Familjen flyttar runt på flertalet regementen och till slut hamnar de i Ängelholm. Där avlider hans fru Ebba Margareta Nyblaus den 30 december 1918 och 10 år senare avlider även Carl och förs till sista vilan här i Västra Tunhem.

Adolf Henrik Kloos grav

Adolf Henrik Kloo föddes den 10 februari 1878 i Ryda socken, Skaraborgs län, han var näst äldst i en syskonskara av 8 pojkar och 1 flicka. Det var först i 18- årsåldern som han blev student vid Skara läroverk 1902.

När Adolf började sin tjänst som kyrkoherde här i Västra Tunhem, blev det liv och rörelse i församlingen. Det startades både söndagsskolor och ungdomskretsar och även de vuxna engagerades på ett nytt sätt. Resultatet blev syföreningar, små församlingshem och även Västra Tunhems hembygdsförening startades 1936.