Halm – En räddare i nöden
- Källa: Dick Harrison
Det är idag svårt att föreställa sig hur mycket halmen har betytt för oss i Dalsland. Materialet användes till allt möjligt – tak, isolering, dukar och allt du kan tänka dig. På 1800-talet spred sig dessutom bruket att lägga mattor på golven. I Dalsland använde man gärna halm till detta då det var billigt, tålde slitage och tvätt och drygade ut varpen som blev tät och fylld av mönster i olika färger.
Det bästa exemplet på dalsländskt halmhantverk är det lika oväntade som plötsliga uppsvinget av halmhattar.
Upphovsmannen var en kvinna, Märta-Stina Gottman från Fillingen. Hon lärde sig fläta halmhattar på en gård i Norge, av en sjöman som på resor till Sydamerika hade lärt sig att fläta och sy stråhattar. Han demonstrerade för alla som arbetade på gården fast då med långhalm. Märta-Stina tog med sig kunskapen hem och började göra halmhattar till nära och kära.
Fotograf: Lykke Andersen
Skapade en trend
Huvudbonaden blev raskt populär, inte bara för att den var fin utan också för att den var gjord i ett billigt och vanligt material. Något som uppskattade i en tid då svält och fattigdom var norm. När allt fler ville ha hennes Ärtemarkshattar och affärsverksamheten växte i rask takt insåg hon att hon inte kunde göra allting själv. Så hon samlade ihop granngårdarnas kvinnor och instruerade dem i tekniken. Fler och fler kvinnor, barn och äldre i området hängde på.
En hel industri
Snart blev halmhantverket så populärt att det var ett viktigt komplement till jordbruket och bidrog till att många Dalslänningar kunde försörja sig under nödåren. Omfånget av tillverkningen är omöjlig att slå fast men under 1800-talets två sista decennier rörde det sig troligen om 100 000 till 500 000 hattar.
Fotograf: Lykke Andersen
Halmhantverket lever kvar
Även om halmhattens popularitet avtog under 1900-talet har halmhantverket fortsatt i Dalsland. Inte minst i Stenebys hemslöjdsförening och på Stenebyskolan, fast med mer inriktning på prynadsföremål istället för hattar. Halmens hus erbjuder också både halmcafé och halmkurser för den som vill prova på att handarbeta med halm.
Berättelsen om Märta-Stina Gottman och halmens betydelse för Dalsland finns att läsa i boken "Dalslands Historia" av Dick Harrison.
Halmens hus
1995 invigdes Halmens hus, Nordens första och hittills enda Halmslöjdsmuseum. Med härliga utställningar och hantverksbutik. Här kan du fortfarande köpa en halmhatt på beställning och de är minst lika fina som Märta-Stinas.
